Go to main navigation
brexit-sail.jpg

I dag, tisdag, är det slutdebatt i det brittiska underhuset om utträdet ur EU innan frågan övergår till överhuset, House of Lords. I biståndsvärlden kan utträdet få stora konsekvenser.

Foto: muffinn / Flickr

Analys

Så påverkar brexit biståndet

Om drygt ett år lämnar Storbritannien EU. Då förlorar unionen en av sina största och mest inflytelserika biståndsnationer – och Sverige förlorar en allierad i biståndsfrågor. I biståndsvärlden håller man nu andan. 

Ett och ett halvt år har gått sedan britterna röstade för att lämna EU – men det är först nu som förhandlingarna ska kicka igång om hur samarbeten bortom skilsmässan ska se ut. Inom biståndsvärlden håller man nu andan.

Hur EU och Storbritannien ska samarbeta inom biståndet i framtiden är i dagsläget väldigt oklart. Den extremt osäkra politiska situationen i det brittiska ö-riket gör det svårt att hitta kompromisser vilket gör förhandlingsprocessen med EU väldigt oförutsägbar.

En global biståndsledare

Att det är just Storbritannien som lämnar EU är inte oviktigt i biståndssammanhang. Både politiskt och ekonomiskt utmärker sig landet i utvecklingsfrågor. Britterna är, efter USA och Tyskland, världens tredje största biståndsgivare, och därmed också näst störst i EU. Storbritannien har ett stort biståndsdepartement som ger biståndsfrågor stor tyngd i den brittiska politiken och ett tekniskt kunnande som är känt internationellt. Historiskt har landet ofta tagit på sig ledartröjan när det gäller att leva upp till biståndsmål.

– Storbritannien har varit ett av de EU-länder som starkast tryckt på för 0,7 procents-målet (att 0,7 procent av länders BNI ska gå till bistånd, reds. anm.) och det finns en oro för hur EU kommer att leva upp till det när Storbritannien inte är där och trycker på, säger Amy Dodd som är chef på UK Aid Network (UKAN), ett nätverk för brittiska biståndsorganisationer.

Hon säger att EU och britterna historiskt har kunnat pusha varandra till att förbättra biståndspolitiken och tycker att Storbritannien lyckats påverka såväl EU:s som andra medlemsländers bistånd.

– Till exempel har Storbritannien de senaste åren pushat mycket för att lyfta frågor som genus och transparens inom EU:s bistånd, säger Amy Dodd.

Sverige förlorar viktig allierad

Även Andrew Sherriff, expert på EU:s utrikespolitik vid tankesmedjan European Center for Development Policy Management (Ecdpm), tror att brexit kommer märkas av i EU:s biståndspolitik.

– EU-kommissionen, Tyskland, Frankrike och Storbritannien har varit de uppenbara storspelarna i utvecklingspolitiken. När Storbritannien försvinner förändras styrkeförhållandet, säger Andrew Sherriff.

Storbritannien har även stort inflytande i den grupp av ”likasinnade” länder, där bland andra Sverige ingår. Storbritannien har varit en av Sveriges viktigaste vapendragare i bland annat frågan om just 0,7 procents-målet, i sitt fokus på genus och fattigdomsbekämpning, Afrika och på de minst utvecklade länderna.

När Sverige förlorar en så tung allierad som Storbritannien riskerar de här frågorna att få mindre genomslag i förhandlingar med andra medlemsländer om prioriteringar i biståndspolitiken.

Läs mer: ”Sverige allt mer isolerat i EU – så har positionerna förändrats

Hård eller mjuk brexit avgör

Vilka och hur stora konsekvenserna av brexit blir på biståndet är extremt svårt att säga i dagsläget. Enligt Andrew Sherriff kommer det till stor del bero på hur de övergripande brexit-förhandlingarna går.

– Om förhandlingarna landar i att EU och Storbritannien vill ha ett väldigt nära förhållande även efter skilsmässan så finns det många olika möjligheter till framtida samarbete inom biståndet. Men om förhandlingarna resulterar i att de vill gå helt olika vägar och ta avstånd från varandra, då finns det definitivt färre möjligheter till samarbete, säger han.

Enligt Amy Dodd på brittiska UKAN är det första scenariot som många i biståndsvärlden hoppas på – att man i framtiden ska ha fortsatt nära samarbeten och utbyta erfarenheter och samordna insatser. Det kan ske genom fortsatta politiska samarbeten på olika nivåer eller till och med att Storbritannien fortsatt bidrar till EU:s budget.

Vart blåser vindarna?

Att Downing Street innan jul till slut gick med på att fortsätta att betala in sin del av EU-budgeten till slutet av budgetperioden 2020 samt sin del till den europeiska utvecklingsfonden (som ligger utanför budgeten) kan ses som ett positivt tecken för en vilja att fortsätta samarbeta i framtiden.

För ytterligare ledtrådar om vad som kommer hända med biståndssamarbetet kan det vara värt att hålla ett öga på förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget som just nu inletts. Storbritannien bidrar med cirka 13 procent av EU:s budget och när de pengarna försvinner efter 2020 kommer det bli en kamp om hur de resterande resurserna ska fördelas på olika politikområden.

– Vad som kommer ut ur den processen är väldigt viktigt för att förstå hur den nya dynamiken inom EU har ändrats, säger Andrew Sherriff.

Migration och säkerhet troliga samarbetsområden

Kommer biståndet bli mindre viktigt i EU nu när en stor biståndsnation försvinner? Andrew Sherriff på tankesmedjan Ecdpm tror inte det. Men det beror främst på att utrikespolitik, och i förlängningen biståndspolitik, har blivit en nationell angelägenhet i Europa den senaste tiden.

– På ett sätt har internationell utvecklingspolitik aldrig varit så högt upp på den europeiska politiska dagordningen. Men det hänger samman med hantering av migration eller att säkerhetshot kommer närmare EU:s gränser, säger Andrew Sherriff.

För några veckor sedan sa Storbritanniens utrikesminister Boris Johnson uttryckligen att det brittiska biståndet framöver bättre ska tjäna inhemska intressen, till exempel till att bekämpa terrorgrupper i Afrika, rapporterar BBC.

Det här kan också ge en föraning om vilka biståndsområden som EU och Storbritannien kommer att vilja samarbeta inom framöver. Förra året uttryckte Storbritannien en önskan om framtida samarbeten vad gäller specifikt Sahel-området, Afrikas horn och norra Afrika.

– Det finns en strategisk anledning till det som hänger ihop med säkerhet och migration, säger Andrew Sherriff.

Biståndet ingen prioritet

Alla är överens om att utveckling och bistånd inte är ett prioriterat område i brexit-förhandlingarna. Den stora frågan är handel – biståndsfrågorna lär diskuteras först i slutet.

Samtidigt är också förhandlingarna om handelsfrågorna viktiga i ett utvecklingsperspektiv. För man skulle kunna vända på resonemanget – istället för att se vad som ligger i EU:s eller Storbritanniens intresse i framtida relationer kan man ställa sig frågan vad partnerländerna vill?

– Många utvecklingsländer som redan har omfattande handel med Storbritannien är intresserade av nya handelsrelationer med britterna, framför allt om de tror att de kan få till bättre avtal än det EU erbjuder. För vissa medelinkomst-utvecklingsländer tror jag att intresset för handelsrelationer är ännu större än vad som kommer hända med dagens bistånd, säger Andrew Sherriff.

Charlotta Asplund Catot