Go to main navigation
kina och fn.jpg

Foto: Tova Jertfelt

ANALYS

Så vill Kina förändra FN

Peking använder FN för att marknadsföra sin egen utvecklingsmodell och undergräva arbetet med mänskliga rättigheter, skriver journalisten och Kinakännaren Jojje Olsson.

När Förenta Nationerna bildades 1945 var mänskliga rättigheter, utveckling samt fred och säkerhet de tre uttalade grundpelarna. Nu håller innebörden av minst två av pelarna på att förändras väsentligt. Enligt rättsadvokaten Andrea Worden så är Kina ute efter att ersätta FN:s existerande ramverk för mänskliga rättigheter med en kinesisk version som fokuserar på ekonomisk utveckling.

När Kina på nytt valdes in i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2016, beskrev statlig media spridningen av den kinesiska definitionen av mänskliga rättigheter som en viktig uppgift. Diplomater har också flera gånger sagt sig vilja “krossa det västerländska monopolet” som man anser existera kring frågan.

I juni i fjol drev så Kina igenom sin första resolution i detta råd, där materiellt välstånd och fattigdomsbekämpning framhölls som de viktigaste förutsättningarna för global förbättring av mänskliga rättigheter. I mars i år fick man även igenom en andra resolution, som fokuserade på vikten av “ömsesidigt fördelaktigt samarbete”.

Inför omröstningen påpekade den amerikanska delegationen hur Kina försökte “försvaga FN:s system och normer för mänskliga rättigheter”. Detta genom ett ihåligt språkbruk som utlämnar individen och civilsamhället till fördel för termer som “samarbete” och “ömsesidiga fördelar”, vilka enligt USA främst syftar till att tillmötesgå auktoritära staters uppfattning.

Varnande rapporter

Detta är i linje med en 96 sidor lång, oroande rapport som Human Rights Watch släppte förra hösten om Kinas ambitioner gällande mänskliga rättigheter i FN. HRW:s ordförande Kenneth Roth underströk att Kina inte är det enda land som verkar illa för mänskliga rättigheter i FN, men att dess globala inflytande i kombination med den växande inhemska repressionen och Kinas status som permanent medlem i FN:s säkerhetsråd gör att effekten blir större.

”Hela FN:s maskineri syftar till att skapa utrymme för civilsamhället, men Kinas maskineri fungerar i motsatt riktning genom att försöka krympa utrymmet för NGO:er”, sade en av de 55 diplomaterna och FN-anställda som intervjuades i rapporten.

Rapporten visade även hur Kina förföljer personal och experter som jobbar med mänskliga rättigheter inom FN. Flera organisationer och individer som Peking anser obekväma vittnade också om att ha stängts ute från möten i FN. Detta medan generalsekreteraren Antonio Guterres samtidigt prisat Kinas multilateralism och engagemang inom FN.

Enligt Francois Godement vid European Council on Foreign Relations (ECFR), ser Kina även en möjlighet att använda FN för att marknadsföra sin egen utvecklingsmodell. En ny rapport från ECFR citerar kinesiska tjänstemän som menar att tiden är kommen att skapa “ett nytt globalt partnerskap” för utvecklingsarbete.

Detta partnerskap ska fokusera mindre på politik och mer på pragmatik. Tjänstemännen menar att bistånd inte ska hänga samman med villkor och krav gällande transparens, demokrati eller andra politiska frågor. Peking anser att man tagit fram en framgångsrik modell och vill nu genom FN implementera den i andra delar världen.

Ökade anslag, ökat inflytande

Som jag skrev för OmVärlden i fjol, så ökar Kinas finansiering av FN-budgeten snabbt. 2010 bidrog man med cirka tre procent av denna budget. Under perioden 2019-2021 beräknas andelen öka till över 10 procent, vilket innebär att Kina passerar Japan och blir näst största finansiär efter USA, som under president Donald Trump minskat såväl USA:s finansiering som engagemang i FN.

Likaledes bidrar Kina i dag med mer trupp till FN:s fredsbevarande styrkor än något annat av säkerhetsrådets permanenta medlemmar. President Xi Jinping har uttryckt Kinas ambition att spela en större roll för fred och internationell säkerhet. Han har lovat flerdubbla antalet kinesiska styrkor under FN-flagg och även utbilda andra länders trupper.

Detta ger Kina möjlighet att utöva politisk makt för egna syften. Sedan 2016 har Taiwan stängts ute från flera viktiga möten och organ där man tidigare fått närvara vid åtminstone som observatör. De senaste två åren har Taiwan inte ens tillåtits närvara vid Världshälsoorganisationens årliga toppmöte, som leds av en kinesisk diplomat.

Taiwanesiska akademiker och studenter har även nekats tillträde till allmänna utställningar i FN:s lokaler, då deras id-handlingar ogiltigförklarats enligt “nya bestämmelser”. Reportrar utan gränser uppmärksammade också nyligen hur påtryckningar från Kina lett till att taiwanesiska journalister på senare tid förvägrats ackreditering till flera FN-möten.

Kina ställs heller sällan till svars i FN för områden där man undviker samarbete. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR finns 317 255 flyktingar i Kina, men cirka 300 000 av dessa är etniska kineser som flydde krigen i Indokina i slutet av 1970-talet. 2016 hade Kina endast accepterat nio syriska flyktingar, och levererade samma år mindre än tre procent av det bistånd man lovat till det krigshärjade landet.

UNHCR har kontor i Peking och Hongkong, men nekas registrera eller på andra vis arbeta med flyktingar tillsammans med myndigheterna. Om organet ges tillgång riskerar Kina ställas till svars för repatrieringen av nordkoreanska flyktingar. Även situationen i regionen Xinjiang - där en miljon muslimer sitter i politiska fångläger och förvägras lämna landet - blir svår att försvara.

Jojje Olsson
är frilansjournalist baserad i Taipei, Taiwan.