Go to main navigation
oxfam.jpg

Många biståndsorganisationer i rampljuset efter avslöjanden kring Oxfam.

Foto: CC BY-SA HonestReporting.com

ANALYS

Skandaler slår hårt mot bistånds-organisationers varumärke

Skandalen om sexövergrepp drabbar Oxfam hårt. Samtidigt uppmärksammas övergrepp också i andra organisationer. Hur påverkas organisationernas trovärdighet och varumärke av det som skett? Kommer Oxfam att överleva krisen? 

Tidningen The Times har i en rad artiklar avslöjat att sju hjälparbetare, inklusive landchefen, för Oxfam på Haiti, utnyttjade prostituerade efter den stora jordbävningen där 2010. Sedan dess har både SOS Barnbyar och Läkare utan Gränser bekräftat att också de hanterat övergrepp inom den egna organisationen.

Det är inte första gången sexköp tystas ner inom biståndet. Flera avslöjande inom FN har inte lett till några direkta påföljder. När Anders Kompass, då FN-diplomat, avslöjade att internationella trupper i Centralafrikanska republiken begått övergrepp på barn blev han utfryst av FN och skickades hem.

Det har länge rått en tystnadskultur inom biståndsvärlden kring sexuella övergrepp. Förutom att det även här, liksom i andra branscher, finns starka patriarkala strukturer som osynliggjort mäns maktmissbruk, kan det också bero på att organisationer varit oroliga för att blottade skandaler ska leda till indragna pengar när drevet slår det. Det tror i alla fall Amira Malik-Miller, visselblåsare som anmälde Oxfam- männen redan 2005.

Men hur mycket krävs för att en organisations varumärke allvarligt ska ta skada? Avslöjandet att Röda Korsets högt respekterade kommunikationsdirektör hade förskingrat stora pengar (även på Cancerfonden där han tidigare arbetat) slog ned som en bomb i organisationen 2009. Det var inget någon kunnat föreställa sig, trots att många såg att kommunikationschefens livsstil knappast gick ihop med hans lön på Röda Korset.

Läs mer om när Röda korset förlorade hedern. 

Varumärket viktigt

Humanitärt arbete är en bransch där varumärket är oerhört viktigt. Att vara först på plats, att synas i tv med sina flaggor och medarbetare som vadar i leran är bra för varumärket, för kommande insamlingar och hur man uppfattas av viktiga givare som Sida. Organisationer kan också köpa upp andra organisationer med starka varumärken, precis som i näringslivet, ett exempel är när Rädda Barnen köpte upp Merlin, som arbetade inom den humanitära hälsosektorn.

Organisationernas varumärken är också nära kopplat till kändisambassadörerna, skådespelare, musiker och andra som blir organisationens ansikten utåt, som pratar i FN och som sitter omgivna av barn i flyktinglägren. Här finns det en symbios där man får draghjälp av varandra. Men när någon uppför sig illa så gäller det att bryta kvickt. Det var därför som Scarlett Johansson för några år sedan tvingades bort som Oxfams goodwill-ambassadör efter att ha figurerat i en annons för Soda Stream (som tillverkas på ockuperad mark på Västbanken). Nu är det istället den brittiska skådespelaren Minnie Driver och den sydafrikanske nobelpristagaren Desmund Tutu som i protest lämnar Oxfam.  

Fallet kan bli stort

Charlotte Rydh är generalsekreterare för FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Hon tror att Oxfam Sverige kan komma att delvis påverkas av skandalen, men de är samtidigt en relativt ny aktör i Sverige. Däremot kan effekterna bli större i Storbritannien där Oxfam är välkända:

– Det kan också slå mot hela den ideella sektorn i Storbritannien, konstaterar hon.

Organisationer vårdar sina varumärken med omsorg och gör ständiga mätningar kring synlighet och kännedom. Men finns det en risk varumärkesputsandet krockar med behovet att vara obekväm och kritisk?  Ja, menar Charlotte Rydh:

– Organisationer som Oxfam och Läkare utan Gränser liksom andra ideella organisationer behöver kunna vara obekväma och stå upp för viktiga frågor i debatten. Blir de alltför rädda för att deras varumärke och finansiering ska påverkas negativt så kan det kanske leda till att de avstår från att agera i något sammanhang.  

Närmaste tiden avgör

För Röda Korset i Sverige dröjde det fram till 2015 innan insamlingsresultatet återhämtade sig till 2009 års nivå. En akademisk studie har kartlagt konsekvenserna för organisationen och konstaterar att både antalet medlemmar och intäkter sjönk drastiskt åren efter skandalen. 2009 hade Röda korset drygt 100 000 medlemmar, fem år senare hade den siffran halverats. Kommunikationschefen är numera är en fri, men djupt skuldsatt person. 

De närmaste veckorna avgörs hur det går för Oxfam – och kanske också för andra organisationer som nu står i strålkastarljuset. Sida har beslutat att tillsvidare stoppa utbetalningarna till Oxfam, samtidigt som man utreder varför inget gjordes då larmet kom. En sak är säker. Sista ordet är inte sagt i denna historia.

David Isaksson

Louise Gårdemyr