Go to main navigation
Sudanese protesters gather for a sit-in outside the military headquarters in Khartoum on May 19, 2019. - Talks between Sudan's ruling military council and protesters are set to resume, army rulers announced, as Islamic movements rallied for the inclusion of sharia in the country's roadmap. (Photo by Mohamed el-Shahed / AFP)

Sudanesiska demonstranter samlas utanför militärhögkvarteret i Khartoum, Sudan.

Foto: Mohamed el-Shahed / AFP

ANALYS

Efter massakern i Sudan – militären försöker splittra oppositionen

Över 60 människor har dött efter måndagens massaker mot demonstranter i Sudan. Militären vägrar lämna ifrån sig makten – och försöker nu splittra oppositionen. Det finns även en risk att diktatorn al-Bashir kan komma tillbaka.

Vi minns alla den ikoniska bilden på Alaa Salah som står på ett biltak i Sudan och ropar ”revolution”. Det var den 11 april och folket firade att president Omar al-Bashir efter 30 år vid makten avsatts av militären.

Spola fram bandet en dryg månad. Den 3 juni öppnar den paramilitära styrkan Rapid Military Forces eld mot demonstranter som sittstrejkar utanför militärhögkvarteret i Sudans huvudstad Khartoum. Centralkommittén för sudaneiska läkare, en organisation knuten till proteströrelsen, rapporterar om över 300 skadade och 60 döda. Dödssiffran förväntas stiga. Militären säger att de tidigare varnat demonstranterna för att deras agerande är ett hot mot landets säkerhet, men lovar ändå att händelsen ska utredas.

När al-Bashir avsattes bildade militären en övergångsregering, det så kallade militärrådet – där bland annat Rapid Military Forces befälhavare Mohammed Hamdan Dagalo, tidigare anklagad för för folkmord, satt med. Militärrådet sa att de skulle lyssna på demonstranterna, samt att val skulle hållas om två år. Uttalanden som direkt avfärdades av demonstranterna. Sedan dess har förhandlingarna pågått till och från mellan parterna, samtidigt som mediakanaler och internet delvis eller helt stängs ner.

"Demokrati av bröd"

Protesterna började i december förra året, när staten på kort tid kraftigt höjde priset på bröd och bensin. Tidigare hade vete och bränsle subventionerats men efter att ha blivit rekommenderade av internationella långivare valde den sudanska staten att fasa ut subventionerna. Den tunisiska forskaren Larbi Sadiki har kallat länder som Sudan ”en demokrati av bröd”. Det han menar är att så länge staten håller nere priset på bröd håller sig folket lugna och passiva. Till slut fick det sudanesiska folket nog.

Sudans ekonomi har varit under stor press under en längre tid. Ekonomiska sanktioner, brist på utbildad arbetskraft och stora skulder har lett landet in i en ekonomisk kris. När Sydsudan blev självständigt år 2011 förlorade Sudan nästan hälften av den nationella inkomsten. I dag råder valutakris och bankerna står utan kontanter. Tilliten till banksystemet har sjunkit rejält.

Det är inte första gången folket protesterar mot stigande brödpriser och en allmän misskötsel av landets ekonomi. Men den här gången tog protesterna snabbt en politisk inriktning och ledde till att den länge sittande Omar al-Bashir puttades ner från tronen. Han tog makten vid en militärkupp 1989 och var en av de mest seglivade diktatorerna i världen.

Sedan den 11 april har det pågått förhandlingar med delar av oppositionen, framförallt med den allians av civilsamhällesorganisationer, underjordiska fackförbund och andra aktörer som kallar sig Forces of Freedom and Change. Men de har inte kommit överens om hur övergångsperioden ska se ut. 

En fråga om maktfördelning

Enligt Redie Bereketeab, senior forskare på Nordiska Afrikainstitutet, handlar det om olika syn på hur maktfördelningen ska se ut. Oppositionen vill se enbart ett civilt styre medan militärrådet inte vill släppa ifrån sig makten helt och hållet. De vill behålla sin ordförande till exempel. Militären vill dessutom att den kommande konstitutionen ska baseras på sharialagar, oppositionen menar att det är upp till folket hur den ska se ut.

Tidigare fanns en överenskommelse om att hålla val inom två till fyra år, men militären har brutit förhandlingarna med Forces of Freedom and Change - eftersom de kräver en civil regering. Militärrådet har nu istället bestämt att val ska hållas om nio månader. Andra oppositionella partier har antytt att de kan ställa upp på val då. Men för alliansen Forces of Freedom and Change, som inte är något traditionellt politiskt parti, kan det bli svårare att hinna organisera sig. Motsättning till val redan om nio månader handlar också om att det inte finns fullständig folkbokföring i landet - det vill säga många människor som inte skulle ha möjlighet att rösta. 

– Militärrådet försöker splittra oppositionen som i dag inte är samlad. Militären har makt och pengar samt kopplingar till al-Bashirs parti – blir det ett snabbt val skulle al-Bashir i teorin kunna komma tillbaka ifall National Congress Party vinner valet, säger Redie Bereketeab.

Vid sidan av protesterna förekommer också andra strejker – hamnarbetare, läkare och banktjänstemän har alla gått ut i strejk i protest. Den redan dåliga ekonomin förvärras ytterligare och landet är i princip bankrutt,  

Militärrådet håller sig över ytan med stöd från länder som Egypten och får ekonomiskt stöd av bland annat Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

– Rapid Military Forces bidrar med soldater i kriget i Jemen. Skulle det bli så att en civil regering kommer till makten har det sagts att de militära styrkorna i Jemen skulle dras tillbaka. Saudiarabiens stöd till militärrådet har förmodligen en hel del att göra med att de gärna ser att styrkorna är kvar, säger Redie Bereketeab.

Demonstranterna har betalat ett högt pris

Dagen efter massakern träffades FN:s säkerhetsråd för ett extrainsatt möte om Sudan. Målet var att ta fram en resolution som fördömde det eskalerande våldet och som krävde att dödandet stoppades omedelbart. Något som Kina, med stöd av Ryssland och Kuwait, satte stopp för. Sverige, tillsammans med sju andra europeiska stater, gick istället samman i ett uttalande där de uppmanar militärrådet att överföra makten till en civil regering. Även den Afrikanska unionen har kritiserat den sudanska ledningens agerande och krävt att makten ska överlämnas till ett civilt styre.

Att det blir en sudanesisk vår i stil med den arabiska våren är ännu för tidigt att sia om. Men de som demonstrerar har redan betalat ett högt pris och för många finns inget alternativ än att fortsätta protestera. 

– Folket vill inte ha tillbaka al-Bashir direkt eller indirekt och militärrådet vill inte släppa ifrån sig makten, säger Redie Bereketeab.

Enligt Redie Bereketeab handlar mycket nu om huruvida oppositionen kan samlas kring en gemensam sak eller om militärrådet istället lyckas splittra oppositionen.

Militärrådets ledare Abdelfattah al-Burhan bad på onsdagen om ursäkt för måndagens massaker, lovade att händelserna ska utredas och öppnade upp för förhandlingar igen. Frågan är om det finns något förtroende kvar hos folket?

 Louise Gårdemyr