Go to main navigation
map-basketball-un.jpg

Sverige har suttit som tillfällig medlem i FN:s säkerhetsråd i snart två år och bland annat byggt broar mellan stormakterna, de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet.

Foto: tova jertfelt

ANALYS

Sverige i säkerhetsrådet: “På tårna, pålästa och principfasta”

Sveriges resa till säkerhetsrådet började med skandalrubriker och kritikerstorm. Men efter två år i FN:s innersta maktkrets verkar svenskarna gjort ett gott intryck.

Sakta fylls säkerhetsrådet med småprat mellan delegater, sakkunniga, översättare, administrativ personal och media. Klockan 10.08 hörs två korta signaler, alla slår sig ner och det blir tyst i rummet. Det är dags att diskutera Syrien.

Dagen innan tisdagens möte i säkerhetsrådet sköts ett ryskt militärflygplan ner av Israel utanför Syriens kust. 15 personer dog. Merparten av rådets medlemmar börjar sina anföranden med att beklaga sorgen direkt till Rysslands närvarande ambassadör.

Bakom ländernas representanter, som sitter i en halvcirkel, hänger en väggmålning donerad av Norge 1952. Den ska symbolisera förändringarna som världen genomgår tack vare insatser från FN och mänskligheten för att uppnå fred, jämlikhet och frihet.

I snart två år har Sverige suttit här som icke-permanent medlem, bredvid stormakterna, med ett ansvar för världsfreden och med en sällsynt möjlighet att påverka världens ödesfrågor. Två år är en kort tid, men den svenska representationen har ändå hunnit göra avtryck. Man har vunnit segrar, styrt samtalet och stångat sig trött mot dödlägen och låsningar mellan stormakterna.

Ett av många möten i säkerhetsrådet. Foto: UN Photo/Cia Pak

Sveriges plats i FN

”Sverige är tillbaka i världen och FN, det här är en bragdseger”, sa utrikesminister Margot Wallström när platsen i FN:s säkerhetsråd var säkrad.

Det var en tuff kampanj, och Dagens Nyheter har i flera granskningar visat hur biståndspengar använts för att vinna stöd för Sveriges kandidatur. Det ledde till en utfrågning i konstitutionsutskottet (KU) där Margot Wallström, som chef för UD, fick svara på frågor om att dokument kring kampanjen undanhållits. Hon svarade att hon tog allvarligt på kritiken men att inget felaktigt skett.

När kritiken mot UD:s kampanjarbete var som hårdast pratade OmVärlden med representanter för biståndsbranschen. Då var många kritiska men sade samtidigt att de såg platsen i säkerhetsrådet som viktig för Sverige. Läs mer om hur DN:s avslöjande upprörde många.

Kritiken mot kampanjen som kostade över 20 miljoner kronor hänger kvar men i dag är merparten av reaktionerna på hur Sverige förvaltat sin plats i rådet positiva.

– Jag talade med många andra länder i samband med det här, vi la inte ner sådär vansinnigt mycket pengar jämförelsevis. Det har varit väldigt bra för Sverige att vara med, det är viktigt om vi ska vara respekterade i den internationella politiken, säger tidigare FN-ambassadören Anders Lidén och får medhåll från bland andra Sven Hirdman, tidigare statssekreterare och Moskvaambassadör, särskilt insatt i säkerhetspolitik och Ryssland.

– Att vi kom in i säkerhetsrådet är en stor politisk framgång. Det är viktigt att vara där, vi kan påverka andra länder och driva frågor vi tycker är viktiga.

Mats Karlsson, tidigare chef för Utrikespolitiska institutet ser det som en befängd fråga om det var värt pengarna att kampanja för en svensk plats i säkerhetsrådet.

 Att fråga om säkerhetsrådsarbetet varit värt det är ungefär lika klokt som att ifrågasätta om det är din tur att ta nattvakten. Världen har blivit osäkrare och vi både vill och kan ge något från svensk sida. Vi har gjort det, precis som förra gången för 20 år sen. Huvudbidraget man ger är att vara en god, kunnig och uppfinningsrik ordförande. Från vad jag hört från andra källor är det precis vad den svenska diplomatin varit.

Britt-Marie Mattson, seniorreporter och före detta utrikeschef på Göteborgs-Posten uttrycker det som att “är man med i en klubb kan man lika gärna också vara med i styrelsen”.

Säkerhetsrådet träffades på Dag Hammarskölds gård tidigare i år vilket många menar har bidragit till ett bättre arbetsklimat. Foto: Per E Karlsson/Regeringskansliet.

Omvärlden har talat med ett tjugotal forskare, FN-tjänstemän, diplomater och journalister. De allra flesta ger Sverige toppbetyg. De menar att Sverige systematiskt drivit viktiga frågor som kan förändra säkerhetsrådet på sikt. Det positiva omdömet handlar också om att ha stärkt generalsekreteraren i sin roll och om att ha arbetat för ett bättre arbetsklimat i säkerhetsrådet. Det mer informella mötet i våras på Dag Hammarskjölds gård i Backåkra i Skåne lyfts fram som ett sådant exempel.

– Sverige har bidragit till att dämpa den hårda tonen i säkerhetsrådet, säger Peter Wallensteen, freds- och konfliktforskare vid Uppsala Universitet.

Den svenska representationen i FN är nöjda med sin insats.

– Vi känner att vi ändå har lyckats göra mer skillnad än vi tänkt med tanke på det otroligt besvärliga omvärldsläget. Vi har varit på tårna, pålästa och principfasta, säger Carl Skau, ambassadör och biträdande representant i säkerhetsrådet.

Carl Skau, biträdande representant för Sverige i säkerhetsrådet. Foto: UN Photo/Manuel Elias 

De svårlösta konflikterna

I säkerhetsrådet diskuteras Syrien minst en gång i månaden, men någon lösning verkar ännu inte vara i sikte. Stormakternas motsättningar i säkerhetsrådet gör helt enkelt situationen komplex. Just vetorätten är också något som kritiseras av många men samtidigt verkar den vara omöjlig att bryta upp, och har begränsat Sveriges möjligheter att komma framåt i svåra frågor.

– Det var gott om veton i början av Sveriges tid i säkerhetsrådet. Många veton handlade om Syrien och där har det varit väldigt svårt att nå fram. Kunde Sverige ha bidragit till att hindra några av de här vetona tidigare? Jag har svårt att se hur det skulle ha gått till, säger Peter Wallensteen.

Ändå är det ett starkt engagemang i Syrienkonflikten som flera av dem OmVärlden talat med framhåller. De säger att Sverige verkligen försökt driva frågan och manat till samtal och lösningar, trots att det inte alltid burit frukt.

Sverige har i säkerhetsrådet också återkommande lyft förföljelsen av rohingyer i Myanmar.

– Sverige var ledande att i för första gången få upp Myanmar på dagordningen, det har inte varit tillräckligt på något sätt, men vi har drivit frågan om ansvarsutkrävande till exempel, säger Carl Skau.

Ett annat exempel där Sverige spelat en framträdande roll är Jemen, ofta kallad världens värsta humanitära kris, där bland andra Storbritannien stödjer den saudiledda koalitionen som bombar landet. Här nämner många Sverige som en drivande part för att konflikten inte blivit mer bortglömd än vad den är.

– Sverige har verkligen hållit Storbritanniens fötter varma och försökt få dem mindre partiska, menar Thomas Weiss, professor i statsvetenskap vid City University i New York.

I många av de här fallen har Sverige gått samman med de övriga nio tillfälliga medlemmarna för att tillsammans ha en stark röst.

Sven Hirdman anser att Sverige kunde varit skarpare när det kommer till att bemöta USA:s politik att sätta sig över folkrätten.

– USA:s nuvarande utrikespolitik är helt förfärande och bryter mot folkrätten. En stat som bryter mot lagar på det sättet sätter hela FN-systemet i gungning , säger han och syftar på USA:s beslut att bryta Iran-avtalet, ett internationellt avtal sanktionerat av en resolution i säkerhetsrådet. 

Fler får komma till tals

Andra exempel på hur Sverige har arbetat är att återkommande fokusera på konfliktförebyggande arbete, att envist lyfta konflikters grundorsaker och lyfta in kvinnor och barn i vartenda dokument och sammanhang, enligt flera av dem vi talat med.

– Aldrig tidigare har en jämn könsbalans uppnåtts gällande de gäster och experter som föredragit för säkerhetsrådet. Det är en framgång, säger Carmen Wunderlich forskare på Peace Research Institute Frankfurt (PRIF).

Hon lyfter fram att Sverige hela tiden jobbar för att få in andra perspektiv och fler röster.

– Exempelvis har barn talat inför säkerhetsrådet. De som är berörda av konflikter har fått komma till tals, säger Carmen Wunderlich.

På senare tid har även andra länder börjat lyfta kvinnor i uttalanden och resolutioner, berättar Anneli Börjesson, ordförande för Svenska FN-förbundet.

– Det väcker hopp om att den feministiska utrikespolitiken kan inspirera andra och ge bestående resultat, säger hon.

Läs mer hur den feministiska utrikespolitiken tagits emot.

Samtidigt är det inget nytt grepp, menar Anders Lidén, som var biträdande FN-ambassadör förra gången Sverige satt med i säkerhetsrådet. Han säger att Sverige sedan länge arbetat för kvinnors rättigheter. Bland annat var Sverige med och drev igenom att FN-organisationen UN Women. Men Carmen Wunderlich menar att det är först nu som jämställdhet kommit att genomsyra alla beslut, på alla nivåer. Hon menar att det är framgångsrikt att Tyskland, som kommer in i säkerhetsrådet efter Sverige, kommer följa Sveriges linje - trots att de inte uttalat driver en feministisk utrikespolitik.

FN:s vice generalsekreterare Amina Mohammed briefar rådet om sambandet mellan klimat och säkerhet. Margot Wallström representerar Sverige. Foto: UN Photo/Loey Felipe 

Utrikesminister Margot Wallström reste i somras, tillsammans med FN:s vice generalsekreterare Amina Mohammed, till Tchad och Niger i Sahelregionen i Västafrika för att stärka kvinnors deltagande i beslutsfattande- och fredsprocesser. Ett exempel som Thomas Weiss nämner och ser som ett tydligt exempel på hur Sverige länkar sitt arbete med kvinnor, fred och säkerhet till en konkret region. Utifrån besöket diskuterades också klimat och säkerhet i rådet för första gången på flera år.

Att Sverige lyft tematiska frågor som klimat, kvinnor, barn i krig och konflikt ses av många som positivt - men inte alla gillar att detta drivs i säkerhetsrådet.

Vill göra skillnad

Att Sveriges anseende som aktör i FN har stärkts framhålls som en viktig aspekt av deras tid i säkerhetsrådet, av bland annat Peter Wallensteen: 

Våra diplomater vi har i New York har verkligen varit engagerade och drivit på så gott det har varit möjligt. Sveriges renommé som aktör i FN har definitivt stärkts, vi är konkreta och konstruktiva – något som uppskattats av andra diplomater, säger han.

Sverige har också fått positiv respons från civilsamhällesorganisationer för sitt arbete med att få säkerhetsrådet mer transparent.

Ibtisan Azem är journalist och stationerad i FN för den pan-arabiska tidningen Alaraby Aljadeed. Hon tycker också att den svenska representationen haft en ovanligt öppen, ödmjuk och inkluderande stil, och att engagemanget i Syrien, Libyen och Jemen varit tydligt.

– Jag tror de flesta andra av FN:s medlemsländer ser positivt på Sverige. De försöker bygga broar och har inte slutat tjata om viktiga frågor. Inte bara för att få prestige och status utan för att de faktiskt vill göra skillnad. Men sedan är det säkert också några länder som tycker Sverige är väldigt jobbiga, USA till exempel, säger Thomas Weiss. 

– Generellt är såklart bilden främst positiv men för vissa länder, som Israel, Saudiarabien och Ryssland framstår Sverige som lite mer kontroversiellt, säger Sven Hirdman.

Med bara några månader kvar i rådet bör Sverige kunna vara lite tuffare under den sista tiden, menar Annelie Börjesson, ordförande på FN-förbundet, och till exempel tydligare markera mot användandet av vetot.

Även om Sverige står utanför säkerhetsrådet efter årsskiftet kommer man inte överge det arbete man drivit de senaste två åren. Som stor givare till FN-systemet finns det till exempel all möjlighet att fortsätta följa och försäkra att de skrivningar som tagits fram omskrivs i praktiken, menar Carl Skau.

– Den sista tiden ska vi fortsätta på det spår vi varit inne på, fortsätta vara kreativa och ta initiativ, säger han.

Louise Gårdemyr och Redaktionen