Go to main navigation
biståndsdebattens mäktigaste 2019

2019 var året då klimatfrågan inte gick att undvika, utan dominerade de flesta debatter, från våra middagsbord till FN:s generalförsamling. Klimatet blev även en stor fråga i biståndsdebatten – Greta Thunberg är biståndsdebattens mäktigaste 2019.

Foto: Pressbild

ANALYS

Biståndsdebattens mäktigaste 2019: Tonåringen som fick alla att prata om klimatet

Hon har organiserat miljontals människor och talat klarspråk till några av världens mäktigaste ledare. Biståndsdebattens mäktigaste 2019 är Greta Thunberg, som har sällskap av fler klimatkämpar på årets lista.

Regnskogarna brinner, städer kvävs av föroreningar och världen förbränner mer fossila bränslen än någonsin förr. 2019 var året då klimatfrågan inte gick att undvika, utan dominerade de flesta diskussioner, från våra middagsbord till FN:s generalförsamling. Biståndsvärlden är inget undantag.

OmVärlden har under året rapporterat om flera alarmerande rapporter från FN:s klimatpanel IPCC som visar att den negativa utvecklingen sker snabbare än man tidigare trott. Men IPCC har varnat för klimatförändringarna i decennier. Anledningen till att frågan exploderat så under 2019 är, till stor del, Greta Thunberg.

Läs fler artiklar om klimat och miljö här

Att miljontals unga människor under 2019 strejkat för klimatet är enbart tack vare Greta Thunberg och hennes växande rörelse. Få människor i världen har lyckats engagera i samma utsträckning som hon.

Under det senaste året har hon talat inför makthavare och beslutsfattare på världsekonomiska forumet i Davos, inför EU-parlamentariker i Strasbourg och på FN:s klimatkonferens i New York, där hon inför en fullsatt generalförsamling inte tvekade att rikta skarp kritik mot världens ledare.

Hennes uttalanden – "Hur vågar ni? Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord" – har blivit bevingade ord som berört många men också retat upp maktens män, däribland USA:s president Donald Trump som efter talet twittrade ironiskt: "Hon ser ut att vara en väldigt glad ung flicka som ser fram emot en ljus och underbar framtid. Så fint att se!"

Bistånd för klimatomställning

Inom biståndet finns sedan tidigare flera tongivande aktörer som länge arbetat med att främja förnybara energikällor, hållbar hantering av naturresurser, med och för människor som är särskilt sårbara för klimatförändringarnas konsekvenser och med hållbara städer genom olika samarbeten. Med stöd i den opinion som Greta Thunberg drivit fram fokuserar nu allt fler biståndsorganisationer ännu tydligare på att mäta klimateffekter och minska klimatpåverkan från sina egna verksamheter.

När OECD-ländernas biståndskommitté DAC nyligen utvärderade Sveriges bistånd rekommenderades Sverige att få med klimatet i all verksamhet, på samma sätt som man redan gjort med jämställdhetsfrågan. Det är en uppmaning som också hörsammats av Sida.

– Vi ska bli bättre på att mainstreama klimat och miljö, sa Carin Jämtin, generaldirektör på Sida, till OmVärlden, om OECD/DAC rapporten.

Det är också tydligt att Thunberg-effekten har bidragit till att media rapportera allt mer ingående om klimatfrågan. Sammantaget är Greta Thunberg en solklar vinnare i årets jämförelse. Det är svårt att hitta några exempel på enskilda individer som haft en så stor inverkan på vilka globala frågor som dominerar det offentliga samtalet som hon.

Läs mer: Biståndsdebattens 10 mäktigaste 2019

Synliga och dolda matkhavare

På andraplats, precis som på förra årets lista, kommer en tidigare vinnare, Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete. Tillsammans med dåvarande biståndsminister Isabella Lövin knep hon förstaplatsen i den här listan 2017, och nu är hon tillbaka i toppen.

Ulrika Modéer är en aktiv debattör internationellt såväl som i Sverige, inte minst på sociala medier. Som en av de högst placerade inom FN har hon stora möjligheter att påverka organisationen att ta större kliv för att nå de globala målen, inte minst vad gäller klimatet, som är en hjärtefråga för henne. 

Läs intervjun med 2017 års vinnare: “Vi har spänstiga diskussioner”

Sociala medier är hemmaplan även för årets tredjeplats, Parul Sharma, som var förra årets vinnare. Under året har hon tagit plats som chef för Greenpeace i Sverige och varit en flitig debattör i frågor som rör klimatet, mänskliga rättigheter samt företagens ansvar i miljö- och klimatfrågor. Hon har i år även släppt boken “Produktionskedjan, ditt ansvar för människan och miljön”.

Läs vinnarintervjun med Parul Sharma här

Andra makthavare på årets lista jobbar på andra vis. Georg Andrén (plats 6) gör inte lika många personliga inlägg eller utspel, men som ordförande för paraplyorganisationen Concord och generalsekreterare för Diakonia har han en central roll i den svenska biståndsdebatten. Hans organisationers expertis och kompetens i opinionsbildning har synts i och format de flesta stora biståndsdiskussioner under året som gått, såsom debatten om avräkningarna, Januariavtalet, EU-budgeten, korruption och biståndets effektivitet samt frågan om biståndets finansiering.

Peter Eriksson (plats 4) har som ny biståndsminister lyft regeringens demokratioffensiv och stått upp för klimatet, han har också debatterat biståndet till Tanzania. Anna Tibblin finns kvar på listan men klättrar en placering (till plats 5) och fortsätter debattera klimat och mänskliga rättigheter, bland annat genom att stå upp för världens miljökämpar. Övriga makthavare på topp 10-listan hittar du  här.

Biståndets vara eller icke-vara

Årets debatter har inte bara kretsat kring olika biståndsfrågor, utan även om biståndets själva existens och berättigande. Flera uppmärksammade avslöjanden om korruption och missförhållanden inom biståndet har tvingat biståndsaktörer att försvara sina verksamheter och kommunicera tydligare om hur man arbetar.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson (plats 10) har argumenterat för varför biståndet borde sänkas med 16 miljarder kronor, och på partiets stämma föreslog partiledningen att utvecklingsbiståndet helt ska avskaffas till år 2030.

Stöd till enskilda mottagarländer har också debatterats flitigt, däribland Tanzania, Palestina, Kambodja, Afghanistan och Belarus.

Ledamöter i riksdagens utrikesutskott lyser samtidigt med sin frånvaro i årets lista. En förklaring skulle kunna vara att regeringen och samarbetaspartierna Liberalerna och Centern enades om mycket av innehållet i biståndet i det så kallade januariavtalet. Där kom de överens om att behålla målet med att en procent av BNI ska gå till bistånd, samt att biståndet ska ges ett ökat demokratifokus. När överenskommelsen väl var i hamn tycks företrädarna för de här partierna ha varit något försiktigare i debatten.

Läs mer: Veckan då marken skakade under biståndet

Debatten om EU:s bistånd inte över

Med anledning av valet till Europaparlamentet har också frågan om EU:s bistånd debatterats mycket under året som gått. Kommissionens ursprungliga förslag på ny långtidsbudget (2021-2027) riktade ännu mer biståndspengar till att hantera migrationsflöden och skydda unionens yttre gränser. Detta har mötts av hård kritik från biståndsaktörer.

EU:s kontroversiella samarbeten med länder som Sudan och Libyen för att hantera migration har också fortsatt att debatteras.

Vi har också sett hur biståndets funktion och storlek ifrågasätts inom EU. Nyligen visade Concord Europas granskning att det europeiska biståndet fortsätter att minska för andra året i rad, trots att man enats om att 0,7 procent av ländernas BNI ska gå till bistånd. Granskningen visade också att en majoritet av de undersökta länderna allt oftare struntar i mottagarländernas prioriteringar när man utformar biståndet.

Allt tyder på att det här, liksom klimatet, är frågor som kommer att fortsätta att dominera samtalet om bistånd och globala frågor under 2020.

Redaktionen