Go to main navigation
Brexit Storbritannien bistånd EU

Vilka konsekvenser får Brexit för biståndet?

Foto: Lisa Jansson

analys

Tre frågetecken för biståndet efter Brexit

I det föreslagna Brexit-avtalet lämnas frågor om biståndet obesvarade – trots att Storbritannien är EU:s näst största biståndsgivare. OmVärlden listar tre frågor som kan få stor betydelse för EU:s framtida bistånd post Brexit.

Efter mer än två års förhandlande presenterades förra veckan ett förslag till avtal om Storbritanniens utträde ur EU den 29 mars 2019. Avtalet måste nu godkännas i Storbritanniens parlament och av EU:s övriga stats- och regeringschefer, samt i Europaparlamentet.

Första steget togs i igår då EU-ministrarna gav grönt ljus för att avtalet går vidare för förhandlingar på det extrainsatta EU-toppmötet mellan stats- och regeringscheferna på söndag.

Främst har förhandlingarna kretsat kring handelsrelationer, EU-medborgare som bor i Storbritannien eller britter bosatta i andra EU-länder, samt gränsrelationer mellan exempelvis Irland och Nordirland. Men trots att Storbritannien är den näst största givaren till EU:s biståndsbudget (efter Tyskland) – samt att EU är världens största biståndsgivare –  innehåller texten väldigt lite konkreta uppgifter för hur Brexit kommer påverka EU:s och Storbritanniens framtida biståndsverksamhet.

Omvärlden listar tre områden som fortfarande är oklara och som kan få stor betydelse för EU-biståndet post Brexit.

1. Pengarna

Storbritannien levererade 1,5 miljarder pund (17,3 miljarder kronor) i biståndsmedel till EU:s biståndsbudget år 2016. Det är 11 procent av EU:s bistånd och 15 procent av Storbritanniens totala bistånd. Två tredjedelar av pengarna gick via EU:s ordinarie budget och en tredjedel genom den fristående Europeiska utvecklingsfonden.

Förra året gick Storbritannien med på att fortsätta betala till både EU-budgeten och Europeiska utvecklingsfonden till dess att nuvarande budgetperioden löper ut år 2020. Men vad som händer post 2020 är det ingen som vet.

Storbritannien har signalerat att de vill fortsätta samarbeta intimt med EU i utvecklingsfrågor, och därmed också fortsätta ha inflytande över unionens utvecklingsagenda. Det som lockar för Storbritanniens del verkar främst handla om EU-biståndets allt större fokus på säkerhetsfrågor och att stoppa migrationen till Europa, vilket fått civilsamhällesorganisationer att resa varningsflagg. Genom att delta vill Storbritannien också säkra att brittiska biståndsorganisationer även fortsättningsvis ska kunna söka och ta del av europeiska biståndspengar till sin projekt.

Läs mer: Så påverkar Brexit biståndet

Men interna processer inom EU kan sätta käppar i hjulet för Storbritannien. EU:s bistånd kanaliseras i dagsläget genom ett tiotal olika så kallade instrument som har olika tematiska eller geografiska fokus för sina insatser. Dess föreslås nu slås ihop till ett. Som förslagen ser ut skulle även det innebära ett stopp för icke-medlemmar att kanalisera sina biståndspengar genom EU.

Om Storbritanniens biståndspengar inte längre kan gå via EU kommer det innebära en minskad EU-budget för bistånd, samt att Storbritannien måste hitta nya bilaterala eller multilaterala kanaler för sitt bistånd att nå ut vilket kan rita om världens biståndskarta.

2. Civilsamhället

Kommer de brittiska civilsamhällesorganisationerna kunna ansöka om EU-bistånd post Brexit? Storbritannien är en stormakt i det internationella biståndet och några av världens största humanitära organisationer är baserade i landet. I dagsläget slussas hela 25 procent av EU:s humanitära bistånd via brittiska humanitära organisationer, enligt en rapport från organisationen Bond. Inget annat EU-land har organisationer som tar emot en lika stor andel av biståndsmedlen.

Brittiska framgångar i upphandlingarna av kontrakten speglar de brittiska organisationernas erkända expertis på området. Med undantag för kontrakt i de minst utvecklade länderna är den största delen av EU-biståndet i dag inte tillgängligt för organisationer utanför unionen. Den brittiska expertisen kommer därför kanske inte vara tillgänglig för EU post Brexit.

Läs mer: Tuffa förhadlingar om EU:s framtida bistånd

Den har redan börjat gnissla mellan EU och den brittiska biståndsmyndigheten i frågan. EU har infört klausuler i pågående kontrakt med brittiska humanitära organisationer som anger att kontrakten avslutas tvärt vid en så kallad hård Brexit (ett brittiskt utträde utan något avtal på plats). Den brittiska biståndsministern Penny Mordaunt har anklagat EU-kommissionen för diskriminering och britterna utförde nyligen en symbolisk protest genom att för första gången avstå från att rösta, istället för att rösta ja, i en fråga om unionens biståndssatsningar.

3. Politiken

När Storbritannien försvinner från förhandlingsborden förlorar unionen en av de största och mest inflytelserika biståndsnationerna – och Sverige förlorar en allierad i biståndsfrågor. Som ett av världens största biståndsländer har britterna historiskt tagit på sig ledartröjan när det gäller att leva upp till biståndsmål.

Sverige hade tidigare, innan den stora flyktinginvandringen till Europa 2015, ett antal allierade länder – Storbritannien, Finland, Danmark, Nederländerna och i viss mån Tyskland – som man mer eller mindre visste skulle stå på Sveriges sida i de flesta sakfrågor kring biståndet. Till exempel kring finansiering, fattigdomsbekämpning och jämställdhet.

Läs mer: Sverige allt mer isolerat i EU – så har positionerna förändrats

Sedan dess har prioriteringarna svängt, även bland många av Sveriges forna allierade. Migration och säkerhet har hamnat högst upp på agendan. Med allt fler värdekonservativa och nationalistiska regeringar inom unionen har Sveriges position försvagats. Sverige är allt mer ensam i sitt försvar av biståndets grundläggande uppgift: fattigdomsbekämpning.

Även i Storbritannien har säkerhetsagendan tagit över. Britterna har dock varit en fast allierad när det kommer till fattigdomsbekämpning, jämställdhet och transparens. Samt en pådrivare för 0,7-procentsmålet (att 0,7 procent av BNI ska gå till bistånd). Den positionen kommer försvagas post Brexit.

Redan nu kan man urskilja tecken på var EU:s biståndspolitik är på väg. I EU-kommissionens förslag till en ny biståndspolitik från tidigare i år nämndes inte fattigdomsbekämpning som en specifik målsättning för biståndet, däremot lyftes stopp för migrationsflödena till Europa.

Mikael Färnbo