Go to main navigation

Undernäring

300 barn dör varje timme

“Allt började när Yameen var ungefär sex månader gammal. Han började magra. Sedan, när han var fjorton månader, började han få sår runt munnen. Sedan fick han diarré, han var så tunn, så svag. Han vägde knappt två kilo.”

Så beskriver Jostna i Bangladesh sitt yngsta barns kamp för livet och mot undernäring. Yameen överlevde, men barn som varit undernärda får ofta skador för livet. Yameen får leva med sviterna av undernäringen från sina första levnadsår, men miljoner andra barn överlever inte.

 Stigande matpriser, klimatförändringar, och demografiska förändringar gör att undernäring riskerar att bli ett snabbt växande problem i framtiden. I en rapport från Rädda Barnen, A Life Free from Hunger – Tackling child malnutrition, uppskattas att år 2025 kommer 450 miljoner barn ha fått sin fysiska och mentala utveckling hämmad av undernäring och miljontals har dött i infektionssjukdomar, som följer i undernäringens spår.

 Medan världens ledare inte förmår ta sig an problemet så vet vi att:

  • 300 barn dör varje timme till följd av undernäring
  • Undernäring är en bidragande orsak till en tredjedel av all barnadödlighet. Det är 2,6 miljoner barn varje år.

 Men 80 procent av de undernärda barnen återfinns i endast 20 länder. Det gör att vi vet att med rätt insatser på rätt ställe kan vi lösa uppgiften. Väl beprövade och kostnadseffektiva lösningar som stöd till amning, socioekonomiska skyddsnät och investeringar i små jordbruk har visat sig fungera utmärkt.

 Stora framsteg har också redan gjorts. Antalet barn i världen som dör innan fem års ålder har sjunkit från 12 miljoner 1990 till 7,6 miljoner 2011. Detta är goda nyheter, men dessvärre är minskningen inte snabb nog för att millenniemålet kring barnadödlighet ska kunna uppfyllas till 2015, och ingen tröst för de miljontals föräldrar som mist ett barn.

 En utmaning som kvarstår är hur vi skall nå de allra fattigaste, som paradoxalt nog inte alltid lever i de fattigaste länderna. En tredjedel av världens undernärda barn är till exempel barn i Indien. I dessa, relativt sett, rika länder finns resurser som borde investeras i barnens hälsa och överlevnad. Det är därför viktigt att Sverige genom bilaterala dialoger och policystöd bidrar till att medelinkomstländerna skjuter till resurser till hälsosektorn, till transfereringssystem, samt motverkar korruption och diskriminering så att de fattiga nås.

 Sverige måste också genom stöd till det lokala civilsamhället hjälpa medborgarna att själva driva sina rättigheter gentemot myndigheterna, från lokal nivå hela vägen upp till presidenter och statsministrar.

 2012 kommer att vara ett viktigt år i arbetet mot undernäring. Vid varje möte som världens ledare håller, kommer vi att påminna dem om denna pågående kris och alla barns rätt att få den mat de behöver för att överleva - och utvecklas.

Stefan Swartling Peterson

 Professor i Global Hälsa, Karolinska Institutet

Elisabeth Dahlin

Generalsekreterare Rädda Barnen

Lars Åke Persson

 Professor i Internationell Barnhälsa, Uppsala Universitet