Go to main navigation
Kajsa Johansson och Camilla Lundberg Ney

Foto: Julia Björne/Kooperation utan gränser

Debatt

Mer pengar till kvinnorna

All erfarenhet visar att bistånd som ges till kvinnor har störst effekt. Det är också ett mål i den svenska politiken att öka jämställdheten i biståndet. Ändå har andelen biståndsprojekt som saknar jämställdhetsfokus ökat, skriver Kooperation utan gränser.

Världens fattigdom utrotas med inkluderande tillväxt, skrev biståndsminister Gunilla Carlsson, finansminister Anders Borg och presidenten för Världsbanken Jim Yong Kim i Dagens Industri 11 december. Vi håller med! Vill regeringen minska fattigdomen i världen och se bättre resultat i biståndet har vi två råd: öka biståndet till jordbruket och se till att minst hälften av biståndet når kvinnorna.

Vi börjar med jordbruket. Det går inte att överskatta den roll som utvecklingen av jordbruket har för att minska fattigdomen. Enligt Världsbanken är ekonomisk tillväxt inom jordbrukssektorn upp till fyra gånger så effektivt när det gäller att bekämpa fattigdom som tillväxt inom andra sektorer. Jordbruk sysselsätter majoriteten av världens fattiga, en grupp där kvinnor är överrepresenterade.

 Om vi vill förbättra livskvaliteten, minska hungern och öka inkomsterna för kvinnor som lever i fattigdom borde alltså investeringar i småskaligt jordbruk vara en viktig del av biståndet. Ändå utgör bistånd till jordbruk endast tre procent av Sveriges bistånd (www.openaid.se). Alldeles för lite om man vill minska fattigdomen så effektivt som möjligt. Så kvinnorna. Kooperation utan gränser har arbetat med bondeorganisationer och jordbruksfrågan i över 50 år och kan vittna om den särställning jordbruket har för att sysselsätta de allra fattigaste.

 Men för att insatser mot fattigdom ska vara effektiva måste de inkludera kvinnor och jämställdhet. Det råder en stor politisk enighet kring ambitionen att Sverige ska ha ett jämställt bistånd. Trots det har andelen svenska biståndsinsatser som inte har något jämställdhetsfokus alls ökat de senaste tre åren, från 15,4 procent 2009 till 33,2 procent 2011, enligt OECD. Vi har alltså gått bakåt, trots att jämställdhet är en av tre tematiska prioriteringar för svenskt bistånd.

 Ser vi till EU:s bistånd, som ju till viss del även är Sveriges bistånd, är siffrorna ännu sämre: 80 procent av biståndet har över huvud taget inte något jämställdhetsfokus. Hur stor del av biståndet som når kvinnor mäts inte. Det behövs många sätt att mäta och utvärdera biståndsinsatser och ett sätt är att använda, och gärna förbättra, den jämställdhetsklassificering som Sverige och andra OECD-länder tillämpar. Ett annat sätt är att följa pengarna. Från och med 2009 går mer än hälften av Kooperation utan gränsers biståndsmedel i Latinamerika till kvinnor. Vi ser att denna till synes enkla metod – att mäta vart pengarna går och att sätta upp ett mål för hur mycket som ska komma kvinnor till del – har lett till en rad positiva effekter. I dag är det fler kvinnor som deltar i utformandet och genomförandet av partnerorganisa-tionernas verksamhet. Antalet kvinnor i beslutsfattande positioner har ökat och organisationerna har även förändrat metoder och inriktningar för sitt arbete.

 Ytterligare en effekt av arbetet med jämställd budgetering är ökad transparens och deltagande bland medlemmarna i organisationerna. FAO har räknat ut att om kvinnor fick möjlighet att bruka jorden på samma villkor som män skulle 100 miljoner män, kvinnor och barn slippa gå hungriga. Parallellt bekräftar Världsbanken i en färsk rapport att jämställdhet är en förutsättning för minskad fattigdom och tillväxt.

För att Sveriges biståndspengar ska göra nytta bör de med andra ord nå kvinnorna. Om regeringen på allvar vill bidra till att bekämpa fattigdomen genom en inkluderande tillväxt är det nödvändigt att öka biståndets satsningar på jordbruket, garantera att jämställdhet finns integrerat i samtliga insatser och se till att minst hälften når kvinnorna. Vi är beredda att tillsammans med regeringen och andra biståndsorganisationer bidra till att genomföra detta.

Camilla Lundberg-Ney

kommunikatör på Kooperation utan gränser

Kajsa Johansson

utvecklings- och policychef på Kooperation utan gränser