Go to main navigation
Pelling

Foto: Foto: Johan Danielsson/Michael & Christa Richert

Debatt

”Onödigt svårt att skicka pengar från Sverige”

Så har regeringen äntligen uppmärksammat Sveriges hittills mest osynliga biståndsgivare: alla de migranter som skickar hem pengar – remitteringar – från Sverige. I torsdags deltog inte mindre än tre statsråd i ett seminarium om remitteringar: biståndsminister Gunilla Carlsson, migrationsminister Tobias Billström, och Birgitta Ohlsson i egenskap av konsumentminister.

Förra året skickade världens migranter minst 400 miljarder dollar till utvecklingsländerna enligt Världsbankens statistik. Summan av dessa överföringar är mer än tre gånger så stor som det samlade officiella biståndet till samma länder.

Trots att Sverige är ett betydande biståndsland har de människor som skickar remitteringar från Sverige hittills varit osynliga. Det finns till exempel ingen aktuell statistik över remitteringar från Sverige. SCB har inte haft resurser att uppdatera statistiken sedan de tog över ansvaret att samla in data om remitteringar från Riksbanken år 2002. Den statistik som Sverige skickar till IMF och Världsbanken, och som bland annat hamnar i Världsbankens ofta citerade ”Migration and Remittances Factbook” är antaganden som alltså bygger på data som samlades in för över tio år sedan. Att remitteringar inte har uppmärksammats har förmodligen bidragit till att det är onödigt dyrt att skicka pengar från Sverige. Dagens system är, med Birgitta Ohlssons ord, krångligt, knepigt och kostsamt.

Global Utmaning, som har uppmärksammat frågan om remitteringar från Sverige i en rad rapporter under de senaste åren, har drivit på för att regeringen ska skapa en hemsida där man kan jämföra vad det kostar att skicka pengar med olika aktörer. En sådan sida skapades av brittiska biståndsorganet DfiD redan 2005, och har fått efterföljare i bland annat Tyskland, Frankrike och Norge. Sedan åtskilliga år tillbaka utlovas en sådan sida i regeringen politik för global utveckling, men på seminariet kunde Birgitta Ohlsson bara lova att ”återkomma med förslag”. En sida där det enkelt går att jämföra priser kommer att öka konkurrensen mellan olika aktörer, och sätta press på priserna. Men det räcker inte.

Ett allvarligt problem för dem som sysslar med pengaöverföringar från Sverige är att lagar och regler för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism tenderar att vara både trubbiga och svårtolkade. De som skickar remitteringar skickar ofta mycket små summor, och drabbas hårt av avgifter för att betala onödigt rigida kontroller. I Sverige skulle många kunna skicka remitteringar billigare om de hade möjlighet att öppna ett bankkonto. Enligt Swedbanks representant på seminariet är särskilt nyanlända migranters brist på ID-handlingar ett problem som staten skulle kunna bidra till att lösa. Ofta befinner sig nyanlända i en mycket pressad ekonomisk situation: många har tvingats skuldsätta sig för att ta sig till Sverige, samtidigt som anhöriga och släktingar som finns kvar i krigszonen eller i flyktingläger behöver hjälp. Ekonomisk rådgivning till nyanlända kan förhindra att människor luras att ta dyra SMS-lån. I de mottagande länderna skulle biståndet kunna användas som en hävstång för remitteringar. Till exempel skulle biståndspengar kunna användas till att bygga upp den finansiella infrastruktur som krävs för att människor ska kunna ta emot remitteringar på ett bankkonto eller via mobiltelefonen i stället för i kontanter.

Sida har hittills inte haft någon strategi för remitteringar, trots att remitteringar i många länder är långt mer betydelsefulla än biståndet. Kanske kan det faktum att regeringen nu uppmärksammat remitteringar från Sverige bidra till att ändra på det.

Lisa Pelling

Utredningschef på tankesmedjan Arena Idé. Hon har tidigare varit programchef på Global Utmaning. 2013 doktorerar hon vid Wiens universitet med en avhandling i statskunskap om remitteringar från Sverige till Kurdistanregionen i Irak.