Go to main navigation

Debatt

Säkra bistånd med buffertfond

Kristdemokraterna Inger Davidson och Désirée Pethrus Engström vill skapa en buffertfond för att konjunkturen inte ska slå mot viktigt bistånd.

Serige har ett mål om att avsätta en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd varje år. I dag lever vi upp till det vilket gör oss till ett föregångsland i utvecklingssamarbete. Det betyder dock inte att det saknas förbättringsmöjligheter inom svensk biståndspolitik.

Vi kristdemokrater anser att ett generöst bistånd är viktigt och att målet bör behållas. Samtidigt kan vi inte blunda för de problem som ett procentmål för med sig. Det stora problemet är att biståndsbudgeten förändras med konjunktursvängningar. Det handlar om stora belopp och det får konsekvenser, speciellt för det bilaterala biståndet som främst bedrivs genom Sida. På grund av den ekonomiska krisen kommer Sidas budget nästa år att vara hela två miljarder mindre än i år, en minskning med över tio procent. Den totala minskningen av biståndet blir 2,5 miljarder. Att Sida påverkas så mycket beror på att det multilaterala biståndet fastslås i fleråriga avtal med internationella organisationer.

När den svenska ekonomin har växt och Sidas anslag ökat snabbt har det funnits omfattande kritik om att pengarna inte kunnat användas effektivt. Nu när ekonomin befinner sig i nedgång uppstår kritik om att viktiga och välfungerande projekt måste läggas ner med kort varsel. Kritiken är inte grundlös. Självklart är det svårt att driva en långsiktigt effektiv verksamhet om anslagen kan förändras med över tio procent från ett år till ett annat. I dag uppstår en pinsam situation, där vi kräver att mottagarländerna ska kunna presentera 20-åriga utvecklingsplaner samtidigt som det finns flera viktiga projekt som vi inte kan garantera mer än ett år.

Biståndet måste vara både generöst och effektivt. Därför föreslår vi i en motion till riksdagen att en mindre del av pengarna bör få sparas under år av ökade anslag för att säkra fungerande projekts överlevnad då anslagen minskar. Då skapar man en utvecklingsfond som gör att Sida och dess ramorganisationer får en säkrare verksamhet och möjlighet att utveckla långsiktiga mål med partner och mottagarländer.

Med möjligheten att göra dessa avsättningar minskar pressen att spendera alla medel, och hastigt påkomna projekt med dålig planering kan undvikas. Problemet med att behöva dra tillbaka stöd från välfungerande projekt minskar också, vilket ger ökad säkerhet i verksamheten. Möjligheten att göra mindre avsättningar till en utvecklingsfond är viktig för ett långsiktigt generöst och effektivt bistånd.

Inger Davidson (KD),
Riksdagsledamot, Nacka

Désirée Pethrus Engström (KD),
Riksdagsledamot, Bromma