Go to main navigation

Debatt

”Sida är inne på fel spår”

Det är fel av Sida att lägga alla ägg i samma korg när det gäller jordbruksstödet, skriver Inge Gerremo.

Liksom forskarna Göran Djurfeldt, Torbjörn Fagerström och Axel Fredholm i juninumret av OmVärlden är jag bekymrad över Sidas syn på vad jordbruk är. De synpunkter som gavs i det senaste numret rätar inte heller upp bilden. Var finns Sidas visioner, var finns den samlade bilden och var finns kraften och engagemanget i denna, minst sagt livsviktiga fråga?

För närvarande pågår ännu ett internationellt försök, genom Madridprocessen, att mobilisera krafter för att få igång framför allt Afrikas jordbruk. G8-länderna har gjort tydliga uttalanden om än inte lika kraftfulla åtaganden. Allt fler människor svälter igen, den egna produktionen i Afrika är viktig, inte minst för att kunna försörja de snabbt växande städerna. Produktionen och produktiviteten behöver öka väsentligt. Bönderna måste ges bättre villkor för sitt arbete. Allt detta brådskar.

Det känns då märkligt att de enda signaler jag kan läsa av från Sida, förutom ett i dag ganska otydligt stöd till internationell jordbruksforskning genom CGIAR, är att man satsar på jordbruk genom miljöorganisationen Naturskyddsföreningen och miljöforskningsinstitutet Stockholm Environment Institute, SEI. De är högst välrenommerade miljöorganisationer, men har miljöaspekter som specialitet. Varför inte använda sig av de organisationer som kan jordbruksfrågorna, det kan vara Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Jordbruksverket och Lantbrukarnas riksförbund. Det har alla intagit en ansvarfull inställning till miljöfrågor men kan framför allt de areella näringarna och deras förutsättningar och behov.

Det som gjorde mig särskilt oroad var när jag i våras deltog i det inledande arbetsseminariet om SIANI, Swedish International Agricultural Initiative. Detta verkar vara tänkt att vara Sidas nya satsning inom jordbruksområdet, en plattform för diskussion som ska ledas av SEI. Den rapport med slutsatser och förslag till fortsatt arbete, som därefter kommit från seminariet, gör mig ännu mer undrande över vart Sida är på väg.

För så där 25 år sedan hade jag, som chef för Sidas dåvarande jordbruksenhet, ansvar för att ingå Sidas första samarbetsavtal med Naturskyddsföreningen

Vem kunde tänka sig att Sida skulle lägga alla ägg i samma korg i stället för att bygga upp ett konstruktivt långsiktigt samarbete med våra jordbrukskunniga organisationer.

Sida är inne på fel spår, om det nu finns något spår! Självklart ska kommande insatser vändas och vridas på ur miljösynpunkt men de måste ändå få ägas av dem som kan och har resurser att utveckla jordbruksfrågorna. Jag är också helt övertygad om att det är det samarbetet våra kollegor i Afrika vill ha.

Inge Gerremo, konsult i internationella jordbruksfrågor