Go to main navigation
.

Inge Gerremo och Arvid Uggla

Foto: Jiang Millington/Privat

Debatt

"Sida bör stärka lantbruksutbildningar i Afrika"

Den kommande utvecklingen i Afrika måste handla om mycket mer än enbart det som ligger inom ramen för traditionellt bistånd. För att få bukt med hunger och fattigdom bör Sida göra en långsiktig satsning på att stärka afrikanska lärosäten inom lantbruks- och miljövetenskaperna – områden som utgör grunden och motorn för de flesta länders utveckling. Det skriver Inge Gerremo och Arvid Uggla, båda verksamma inom SLU Global i en Debattartikel.

I maj i år samlades representanter från hela världen till världsekonomiskt forum i Kapstaden med inriktning på Afrikas utveckling. Fem svenska ministrar deltog, däribland finansminister Anders Borg. Flera svenska medier gjorde en poäng av att det i den diskussion som bland annat handlade om Afrikas kommande 50 år, just var Sveriges finansminister som deltog och inte biståndsministern. Även vi tror att det var en viktig markering att så skedde och att den kommande utvecklingen måste handla om så mycket mer än sådant som ligger inom ramen för traditionellt bistånd.

Vi konstaterar att Sverige kommer att behöva Afrika men att Afrika också fortsatt kan behöva Sverige. Ett sådant område handlar om de enorma utbildnings- och forskningsbehov som förestår, bland annat inom lantbruksområdet, ett område som erfarenhetsmässigt utgör grunden och motorn för de flesta länders utveckling.

Utrikesdepartementet konstaterade för två år sedan i sin utredning Högre utbildning i utvecklingssamarbetet (Ds 2011:3) att de svenska lärosätena har i stor utsträckning outnyttjade förutsättningar att samarbeta kring högre utbildning med låginkomstländer inom ramen för den av riksdagen antagna politiken för global utveckling, PGU, och det svenska utvecklingssamarbetet. Så varför används inte denna resurs mer? Afrika står i fokus för den globala kampen mot hunger och fattigdom.

 Den utmaningen kommer att sättas ytterligare på prov när kontinentens befolkning mer än dubbleras från dagens 900 miljoner till beräknade 2200 miljoner år 2050 och med klimatförhållanden under stark förändring. Afrikas lantbruksproduktion har stagnerat på en låg avkastningsnivå som inte kommer att kunna föda den egna befolkningen.

För att vända denna utveckling krävs betydande insatser framför allt av de afrikanska länderna själva, men också Sverige har viktiga erfarenheter att dela med sig när det gäller uppbyggnad av en rationell och miljöanpassad lantbruksproduktion med mer jämställda arbetsformer. Inte minst behöver kvinnors avgörande roll för det afrikanska jordbruket uppmärksammas på allvar.

Forskning och högre utbildning leder på sikt till utveckling och ett bättre liv för såväl individer som nationer. Detta vet vi i Sverige av egen erfarenhet. I afrikanska länder har vi dock under en följd av år sett en lägre prioritering av båda dessa samverkande områden, liksom tendenser till svagare utbildningssystem i allmänhet.

Universitet spelar en viktig roll för att utveckla kunskap, teknik och metoder liksom för att utbilda experter och rådgivare för såväl lantbruksnäringen som den offentliga sektorn liksom för marknads- och handelsområdet. Detta lyfter Världsbanken särskilt fram i sin rapport från januari i år, ”Growing Africa – unlocking the potential of agribusiness”.

 Liknande signaler gavs vid försommarens världsekonomiska forum i Kapstaden. När de afrikanska länderna började bli självständiga på sextiotalet fanns ett tjugotal statliga universitet i de tidigare kolonierna. De har nu ökat till ca 200. Några av universiteten blev efter hand framgångsrika inom lantbruksvetenskaperna, men allteftersom lantbruket fick lägre prioritet i utvecklingsarbetet på 90-talet gavs de alltmer begränsad uppmärksamhet. Några av universiteten har dock fått långsiktigt stöd och kunnat upprätthålla en någorlunda god standard.

Vi har mött många engagerade företrädare för afrikanska universitet som gör vad de kan med de begränsade resurser som står till förfogande.

Vår slutsats är att en generell upprustning är absolut nödvändig för att klara kunskapsförsörjningen redan vad gäller dagens utmaningar för lantbruk, miljö och livsmedelsproduktion i Afrika.

 Inom ramen för den afrikanska unionens arbete finns nu ett särskilt forum för jordbruksforskning, FARA, som har till uppgift att öka de egna afrikanska ansträngningarna att förbättra förutsättningarna för egen jordbruksforskning. För att försöka förbättra utbildningsförutsättningarna samlades dessutom afrikanska finans-, lantbruks- och utbildningsministrar till en konferens i den afrikanska unionens regi i Kampala i november 2010, den s.k. CHEA-konferensen.

Den resulterade i krav på ökade investeringar inom den högre lantbruksutbildningen och en gemensam färdplan i form av en afrikansk strategi. Under de snart tre år som gått sedan dess har ett intensivt afrikanskt arbete inletts. I planeringen av det arbetet medverkar nu också ett flertal europeiska universitet, däribland Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

SLU har under senare år fått del av medel från regeringens särskilda satsning på tryggad livsmedelsförsörjning efter den globala matkrisen 2007. Detta har möjliggjort ett ökat forskningssamarbete med olika systeruniversitet i Afrika.

Vid en stor forskarkonferens i Kampala i december förra året, arrangerad av SLU i samarbete med Makerere-universitetet och med stöd av UD, framstod de institutionella frågorna som särskilt viktiga att ta sig an – områden där ett universitet som SLU har mycket att bidra med, inte minst i fråga om synen på kritiskt tänkande och studentens egen roll i utbildningen.

Här ligger också den viktiga frågan hur afrikanska lärosäten inom de lantbruksvetenskapliga områdena ska kunna bli mer forskningsfokuserade och mer av tankesmedjor än passiva kunskapsförmedlare – nyckelfrågor för att kunna ta sig an de gigantiska utmaningarna framöver.

Till detta kommer behovet av nya universitet i takt med befolkningstillväxten och inte minst med betydligt fler kvinnliga disputerade lärare och kvinnliga studenter.

Vi uppmanar regeringen och Sida att inom biståndet och det fortsatta stödet till en tryggad global livsmedelsförsörjning göra en långsiktig satsning på att stärka afrikanska lärosäten inom lantbruks- och miljövetenskaperna så att de ges förutsättningar att själva effektivt kunna bidra i det livsavgörande arbetet att få bukt med hunger och fattigdom.

Arvid Uggla

professor, föreståndare SLU Global

 Inge Gerremo

Vet MD hc, rådgivare SLU Global