Go to main navigation
Debatt

Foto: Ester Sorri, PMU, Magnus Aronsson, Markus Marcetic

Debatt

"Ta med religionen i kalkylen"

Världen är religiös och därför är kunskap om religion avgörande för ett effektivt utvecklingssamarbete. Religionsanalys måste bli en självklar del av arbetet på UD och Sida liksom hos det civila samhället. Det skriver företrädare för fyra svenska biståndsorganisationer.

Precis som vi har insett att genderfrågor genomsyrar det mesta i tillvaron så är det dags att se att även religion är en faktor som påverkar stora delar av livet för majoriteten av världens befolkning.
Det relativt sekulära västerlandet är undantaget i en i övrigt religiös omvärld. Religionen påverkar människors sätt att tänka, handla och förstå tillvaron liksom den genomsyrar kulturer och samhällsstrukturer.

Ibland är religionens roll för människor och samhällen en tillgång, ibland ett problem. I båda fallen behövs kunskap.

 Att inom utvecklingssamarbetet förstå religionens roll och funktion är en nödvändighet för den som har ambitionen att påverka samhällsutvecklingen och är ett sätt att säkra det svenska biståndets effektivitet. Detta är inte kopplat till den egna relationen till tro och religion utan ett uttryck för ett professionellt arbetssätt.

Vare sig det handlar om hbtq-frågor eller SRHR, flickors rätt till utbildning eller kvinnors rätt till juridisk jämlikhet med män, så är kunskap om religionens roll ofta avgörande för arbetets framgång. Inte sällan är samtal och i vissa fall samarbete med religiösa aktörer en nyckel till positiv förändring.

En så till synes neutral sak som ett poliovaccinationsprogram kan i vissa sammanhang, som i till exempel Pakistan, kompliceras av den kulturella, politiska eller religiösa kontexten, vilka inte sällan flyter in i varandra. Precis som religiösa krafter där har visat sig vara ett problem för vaccinationskampanjer har också delar av det konstruktiva arbetet för att skapa en positiv syn på poliovaccinet handlat om att engagera religiösa krafter till dess försvar.

Internationellt uppmärksammas religionens roll i utvecklingssamarbetet alltmer. I Storbritannien avslutades häromåret det DFID-finansierade forskningsprojektet Religion and Development, i Nederländerna finns Knowledge Centre Religion and Development som en resurs för utvecklingssamarbete och biståndsarbetare och i augusti presenterade norska UD rapporten Inblikk i forholdet mellom religion og utvikling: En rapport for prosjektet religion og utviklig 2011–2012 som var slutpunkten för ett omfattande projekt initierat av bland andra tidigare norska biståndsministern Erik Solheim. Exemplen är flera.

I Sverige har frågan fått relativt begränsad uppmärksamhet. Det har varit spridda initiativ från UD och Sida men vi efterlyser ett systematiserat arbete. Vår förhoppning är att organisationer som på olika sätt arbetar med utvecklingssamarbete – sekulära, religiösa och politiska aktörer – ska öka sin kunskap om religion. Vi vill också att man ska upptäcka och ta vara på den stora kunskap som finns hos religiösa samfund, trosbaserade organisationer och vid universitet och högskolor.

Utan religiös läskunnighet riskerar vi att inte nå målen med utvecklingssamarbetet. Analys baserad på gedigen kunskap, intellektuellt arbete och praktisk erfarenhet måste få vara en del av det svenska utvecklingssamarbetets vardag. Det kräver resurser, men ger utdelning i form av uppfyllda biståndsmål och respektfulla kontakter med dem som är arbetets målgrupper.



Bo Forsberg

generalsekreterare Diakonia

Gunilla Hallonsten

policychef för Svenska kyrkans internationella arbete


Niclas Lindgren

direktor, PMU

Eva Christina Nilsson

generalsekreterare Svenska missionsrådet