Go to main navigation

Debatt

Yunus utsatt för kampanj

”Om man spottar tillräckligt länge på en sten blir den blöt” lyder ett ordspråk som brukar beskriva ett mediedrev. Nu senast har fredspristagaren Muhammad Yunus blivit utsatt för bespottning på grund av ett ansvarslöst program gjort av en dansk filmare. Programmet skjuter in sig på allt som kan associeras till Yunus och mikrolån. Yunus ska ha försnillat, berikat sig, skapat felaktiga premisser för låntagarna, utnämnt sig själv till vd och dessutom blivit för gammal.

De senare två argumenten har Bangladesh centralbank plockat upp och gjort till argument för att avsätta honom. I skrivande stund väntar vi på Högsta domstolens beslut om åtgärden att avsätta Yunus var laglig.

Även en fredspristagare som Muhammad Yunus behöver granskas. Den stora frågan är om han är en bedragare eller bara en optimist. Det hävdas från kritiker att mikrolån gör mer nytta än skada. I så fall gör Bangladesh centralbank rätt när de avlägsnar Yunus från ledarrollen även om de säger att det handlar om hans höga ålder och en felaktig tillsättning för mer än tio år sedan. Många hedervärda internationellt kända sociala entreprenörer har slutit upp till Yunus försvar och de avfärdar det hela som ett skådespel som iscensatts av hans politiska motståndare.

JANNE JOSEFSSON och Uppdrag Granskning skulle berätta sanningen på tv i slutet på februari. Vems ärenden man gick är svårt att förstå.

Filmen hade visats under hösten 2010 i Norge och Danmark och startat ett rabalder som fick många initierade politiker, journalister och experter att skynda till Yunus försvar. De som hade kunnat ha synpunkter på hur deras donationer använts – Norad och Sida – intygade att de inte hade några som helst anmärkningar på hur deras anslag till Grameen Bank använts.

Varför ville Uppdrag Granskning ompaketera och återanvända ett program som redan varit färdigavhandlat och befunnits slarvigt hopkommet?

Om man trodde att man kunde finna en ny sanning om mikrolånen borde man väl redovisa varför man tuggade om det som hade förevarit för flera månader sedan.

Filmen undviker många relevanta fakta trots en uppsjö av utmärkta källor. Man kunde till exempel ha granskat sanningshalten i de källor som hävdade att smutskastningen började i bangladeshiska politikerkretsar.

I filmen hävdas att mikrolån inte kan bidra till att lösa fattigdomsproblemet i världen. Dock redovisar objektiva källor att 10 miljoner fattiga har lämnat den extrema fattigdomen i Bangladesh under de senaste 15 åren och professor Hans Roslings visar i sin film på TED att det skett ett ”mirakel i Bangladesh”.
De allra flesta mikrolånen i Bangladesh bidrar till att fattiga kan ta kommandot över sina liv och får en möjlighet till en bättre försörjning. De kan göra sig fria från lokala affärsmän som lånar ut pengar till helt absurda villkor.

LÅT OSS FUNDERA över Grameen Bank och mikrolånen, som Yunus ”uppfann” för 35 år sedan. Banken majoritetsägs av sina låntagare och de får årligen vinstutdelning. Filmen nämnder inte att banken har mer än 7 miljoner låntagare i Bangladesh och 96,67% av ägarna/låntagarna är kvinnor, som tar ett större ansvar för sina familjer och väntas sköta sin skuld bättre.

Filmen hävdar att Yunus har kanaliserat pengar från Grameen Bank till ”Yunus bolag” Grameen Kalyan som i själva verket är en välgörenhetsorganisation som driver hälsovårdskliniker i landet och som ägs av Grameen Bank. Det är dålig journalistik att antyda att Yunus har ekonomisk vinning av det.

Om det är mikrolån från andra mindre nogräknade organisationer i andra länder som Uppdrag Granskning egentligen är ute efter så ska vi hedra dem för den ambitionen. Det har vuxit upp en flora av mikrolåneföretag i världen, några med högst tvivelaktiga affärsmetoder, som verkligen behöver exponeras. Men att kritisera dessa mindre nogräknade företag genom att bespotta Yunus och Grameen är inte bara ohederligt utan vilseledande.

ÄR DET VERKLIGEN nödvändigt att förnyaren ska hånas, att entreprenören misstänkliggöras, att hans framgångar desavoueras och att det innovativa ska omvärderas? Låt oss hedra Yunus satsning och fortsätta att bygga vidare. Världens fattiga behöver personer som Muhammad Yunus.

Jens Lapidoth