Go to main navigation
alkoholreklam

Länderna i Syd är högintressanta marknader för alkoholindustrin. Eftersom marknaden i vår del av världen är mer eller mindre mättad, satsas enorma summor i marknadsföring, uppköp och lobbying för att nå det alkoholindustrin kallar för ”emerging markets”. 

Foto: Torkel Edenborg

DEBATT

”Alkohol hinder för hållbarhetsmålen”

Globalt är alkohol den femte största riskfaktorn för ohälsa. Många biståndsprojekt skulle bli mer effektiva om alkoholens roll togs med i analyser och åtgärdsplaner – och många organisationer skulle må bra av att se över sin egen alkoholpolicy. Det skriver Mona Örjes, ordförande för IOGT-NTO-rörelsen.

Nyligen meddelade Union to Union att man inför nolltolerans för alkohol i det fackliga biståndet. Detta med hänvisning till hur alkohol hindrar utveckling, påverkar hälsan och till hur alkohol är en arbetsmiljöfråga. Organisationens chef Kristina Henschen skriver själv att det är ”absurt att hävda något annat”.

Vi kan bara hålla med. Globalt är alkohol den femte största riskfaktorn bakom ohälsa och för tidig död. Tittar man på gruppen 15-39-åringar är alkohol den riskfaktor som ligger i topp.

Varje år dör 3,3 miljoner människor på grund av alkohol och de samlade samhällskostnaderna uppgår årligen till hundratals miljarder dollar.

Alkohol påverkar inte bara hälsan. Det finns tydliga kopplingar till fattigdom, gatubarnsproblematik, bristande utbildning för barn och unga, minskad produktivitet och mäns våld mot kvinnor. Alkoholens roll borde alltid analyseras inom ramen för de biståndsprojekt svenska organisationer finansierar och genomför.

Det är vi i Europa och övriga västvärlden som dricker mest. Alkoholen orsakar enorma bekymmer på vår hemmaplan, men vi som biståndsaktörer måste också öppna ögonen för den roll alkohol spelar för utvecklingen i de delar av världen där vi arbetar.

I många utvecklingsländer är andelen som inte dricker alls fortfarande hög. Bland dem som dricker är konsumtionen ofta desto större, och i ett bräckligt samhälle blir skadeverkningarna många gånger allvarliga:

  • I flera av IOGT-NTO-rörelsens projekt har vi sett exempel på hur en stor del av – ibland över halva – familjens inkomst går till alkohol. På avlöningsdagen samlas männen på baren och familjen får klara sig på det som blir kvar. Resultatet blir konserverad fattigdom och alldeles för ofta avbruten skolgång för barnen.
  • Kopplingen mellan alkohol och mäns våld mot kvinnor är tydlig. Många faktorer spelar in men alkoholen verkar som en utlösande faktor som dessutom bidrar till att göra våldet grövre. Alkoholen spelar också en viktig roll i en ofta destruktiv mansroll.
  • Forskning visar på tydliga kopplingar mellan alkohol och spridningen av sjukdomar som tuberkulos och hiv/aids. När det gäller hiv handlar det om ett ökat riskbeteende, men också om att alkohol påverkar immunsystemet på ett sätt som ökar risken för att faktiskt bli infekterad.
  • För att tillverka en liter öl går det åt mellan 180 och 300 liter vatten. Internationella bryggerijättar har under de senaste åren köpt upp producenter i utvecklingsländer på löpande band och allt mer odlingsbar mark och dyrbara vattenresurser används till alkoholproduktion.

Länderna i Syd är högintressanta marknader för alkoholindustrin. Eftersom marknaden i vår del av världen är mer eller mindre mättad, satsas enorma summor i marknadsföring, uppköp och lobbying för att nå det alkoholindustrin kallar för ”emerging markets”.

I många länder saknas det skyddsnät som en effektiv alkoholpolitik innebär, en situation som alkoholindustrin utnyttjar och gör sitt bästa för att bevara. Insatser för att förbättra situationen motarbetas gång på gång av industrin.

Listan på exempel över hur alkohol hindrar utveckling kan göras mycket längre. I höstas antog FN sjutton hållbarhetsmål, minst åtta av dem påverkas på ett eller annat sätt av alkohol. Drickandet drabbar de svagaste hårdast.

Det är dags för biståndsvärlden att ta alkoholen på allvar. Alkoholens roll bör beaktas i allt utvecklingssamarbete, oavsett om det gäller fattigdomsbekämpning, hälsa, jämställdhet och barns rättigheter.

 

Mona Örjes
ordförande, IOGT-NTO-rörelsens Internationella arbete