Go to main navigation
46726319414_42ef1ccca3_k.jpg

Förstörelsens efter den tropiska stormen Idai i Moçambique tidigare i år.

Foto: Climate Center / Flickr

debatt

Civilsamhällesaktörer: vi kräver krafttag på FN:s katastroftoppmöte

Över fyra miljarder människor har de senaste tjugo åren drabbats av katastrofer som översvämningar, stormar, jordbävningar och torka. Antalet katastrofer ökar och behovet av förebyggande arbete är stort. Sverige måste kliva fram och kräva tydliga åtgärder på katastroftoppmötet.

Inom loppet av några veckor har flera katastrofer drabbat länder som Moçambique, Indien och Bangladesh. I år har även gräsbränderna i Sverige börjat tidigare än någonsin. Översvämningar och skogsbränder kan inträffa i alla delar av världen. Men om det blir en katastrof för dig som drabbas, det beror på vem du är och var du bor – det beror på hur sårbar du är.

Den här veckan samlas världen till ett globalt toppmöte för katastrofriskreducering. Mötet hålls i Genève och är en viktig mötesplats för regeringar och civilsamhälle för att granska framsteg, dela kunskap och diskutera den senaste utvecklingen. Rekommendationerna från toppmötet lägger grunden till samtalen på FN:s klimattoppmöte 2019.

Sverige är den största givaren till FN:s organ för katastrofriskreducering, UNDRR, med ett bidrag på 70 miljoner kronor om året. Det vittnar om Sveriges stora åtagande för att arbeta förebyggande inför katastrofer och förändra situationen i världen.

Inför det globala toppmötet har civilsamhällesaktörer träffats, globalt och i Sverige, och enats om att det behövs krafttag inom följande fyra områden för att minska människors utsatthet för katastrofer och nå målen i det internationellt överenskomna Sendai-ramverket för katastrofriskreducering för åren 2015-2030:

1. Lokalt engagemang i alla faser

För att minska individers och samhällens sårbarhet måste lokalbefolkning involveras i högre utsträckning. Vikten av inhemsk kunskap och lokalt ledarskap måste värderas högre. Ekonomiska resurser måste kanaliseras och göras tillgängliga på lokal nivå. Lokalsamhällen måste involveras när policys formas och inte bara ses som biståndsmottagare.

2. Inkluderande strategier som inte lämnar någon utanför

Investeringar i katastrofriskreducering måste drivas av behoven hos de mest sårbara som till exempel kvinnor, barn och människor med funktionsnedsättning, och inte utgå ifrån givarnas intressen. Det behövs styrande principer som säkerställer att de som är mest utsatta för katastrofer involveras och ges möjlighet att delta i utformandet av åtgärder på lokal och nationell nivå.

3. Samla in data baserad på lokal kontext och olika grupper

Att säkerställa kontextbaserad och disaggregerad data är nödvändigt för att minska sårbarheten. Policy och planer måste grundas på lokal data, där lokala aktörer är involverade. Det är också nödvändigt att säkerställa att människor och samhällen som lever i utsatthet involveras i uppföljning och utvärderingsprocesser och att information om insatser görs tillgänglig.

4. Riskmedvetet förhållningssätt till utveckling

Utvecklingsinsatser måste planeras utifrån en riskmedvetenhet som tar hänsyn till klimatförändringar och alla de hot som ett lokalsamhälle är utsatt för. Alla insatser ska stärka lokalsamhällets kapacitet och bidra till en god naturmiljö, god vattenhushållning, ett hållbart jordbruk, och värna om kultur- och naturarv. Insatser i konfliktområden och utsatta grupper i svaga stater bör prioriteras.  

Vi ser fram emot det globala toppmötet i Genève och hoppas att det kan lyfta vikten av katastrofriskreducering på den globala agendan. Vi inom civilsamhället ser möjligheten till och nödvändigheten av ett ännu starkare engagemang i ovan frågor, från Sveriges sida. Det behövs för att säkerställa att lokalsamhällen i utsatta länder verkligen får ökade möjligheter att öka sin motståndskraft mot katastrofer.

George Andrén, Generalsekreterare Diakonia

Daniel Grahn, Generalsekreterare Erikshjälpen

Niclas Lindgren, Direktör, PMU

Anna Tibblin, Generalsekreterare, We Effect

Anders Malmstigen, Generalsekreterare, SMR

Mariann Eriksson, Generalsekreterare, Plan International Sverige

Ingela Holmertz, Generalsekreterare, Action Aid

Christian Lerne, Ansvarig enheten Internationell utveckling, Frälsningsarmén

Mohammed Mohsen, kommunikationschef, Islamic Relief Sverige

Lars Arrhenius, Generalsekreterare, Läkarmissionen

Erik Lysen, Internationell chef, Act Svenska kyrkan