Go to main navigation
Nepali voting-crop.jpg

Allmänna val är en av våra absolut viktigaste demokratiska processer, där människor kan uttrycka sin åsikt om hur deras land, och deras liv, styrs, skriver debattören Patrick Keuleers.

Foto: Projekt för valstöd, UNDP Nepal. Foto: Kundan Das Shrestha/UNDP Nepal

debatt

Demokratiskt deltagande är både en rättighet och en skyldighet

Valdeltagandet krymper i världen. Det är hög tid att demokratiskt deltagande återigen blir en allmännytta, tillgänglig för alla och med respekt för demokratins inneboende värde. Det skriver Patrick Keuleers som är chef på FN:s utvecklingsprogram, UNDP.

Under 2018 kommer 68 val att genomföras i 45 länder; alltifrån presidentval till folkomröstningar och kommunval. Allmänna val är en av våra absolut viktigaste demokratiska processer, där människor kan uttrycka sin åsikt om hur deras land, och deras liv, styrs.

Globalt sett har demokrati och öppenhet ökat alltsedan kalla krigets slut fram till runt 2006. Därefter visar olika index att kvalitén på demokratin har minskat. Vad menas då med det? Det vi ser i dag är att tilltron till demokratiska institutioner och folkvalda politiker är på tillbakagång. Det gäller både i krisdrabbade länder och i mer stabila, etablerade demokratier.

Förtroendetappet är särskilt stort bland de unga.

Både i etablerade demokratier och i auktoritära regimer finns farliga tecken på nonchalans och likgiltighet. Människor förutsätter att samhällets spelregler är oföränderliga och att ett val inte kommer att påverka deras liv oavsett om de röstar eller inte. Det har lett till att valdeltagandet i de flesta etablerade demokratier har minskat sedan 1980-talet.

Frivilligt eller obligatoriskt?

Mot bakgrund av en krympande andel röstande medborgare bör vi stanna upp och reflektera över valdeltagandets principer: ska det vara frivilligt eller obligatoriskt att rösta? Vad säger forskningen?

Inte helt oväntat är valdeltagandet mycket högt (upp till 95 procent) i länder där valdeltagande är obligatorisk, exempelvis Belgien, Australien, Singapore och Turkiet. Det kan vara lägre i länder där det är upp till var och en, som i USA, till exempel, eller i Marocko.

Men resultaten är inte så förutsägbara som man kan tro, eftersom vi också ser ett högt valdeltagande i vissa länder i den ”frivilliga” kategorin: Malta, Sverige, Island, Nya Zealand, Danmark och Tyskland. Valdeltagande kan också vara högt på nationell nivå men mycket lägre i vissa regioner, vilket komplicerar bilden.

Nya Zealand till exempel hade 77 procents valdeltagande i det nationella valet 2014, medan kommunvalet i Auckland 2016 hade knappa 36 procent.

Medborgerlig skyldighet?

De som vänder sig emot obligatoriskt valdeltagande menar ofta att det inskränker individens frihet att avgöra om de vill vara en del av politiska processer eller inte. Vissa menar också att det är oansvarigt att släpa folk till valurnorna som kanske är både ointresserade och obildade.

De som röstar för obligatoriska val ser valdeltagandet som en medborgerlig skyldighet. Att betala skatt är ju obligatoriskt, varför inte röstning?

Frivilligt valdeltagande har en tendens att gynna de som har makt och finansiell kapacitet att mobilisera stora grupper kring sina politiska idéer. Obligatoriskt valdeltagande ökar representationen hos icke-priviligierade och utsatta grupper. Forskningen visar också att människor som bor i länder med obligatorisk röstning är mer kunniga när det gäller politik, antingen för att de själva söker upp kunskapen, eller på grund av omfattande folkbildningskampanjer.

Sänk rösträttsåldern

Diskussioner kring rätten att delta i demokratiska processer väcker också frågan om ålder. 2016 släppte Inter-Parliamentary Union rapporten Rejuvenating Democracy, Giving Voice to Youth, som bland annat ger exempel på hur parlament och parlamentariker kan föryngra sin demokrati, i ordets verkliga bemärkelse.

Att sänka rösträttsåldern skulle öka andelen unga som deltar i den politiska sfären och det finns faktiskt flera länder där 16-åringar är röstberättigade: Argentina, Australien, Brasilien, Kuba, Ecuador och Nicaraqua, till exempel.

Medelåldern globalt sett för en parlamentariker är 53 år. Bara 1,9 procent av dem är under 30 och i en tredjedel av alla länder är man inte politiskt valbar förrän man fyllt 25 år.

Vad som behövs är det som på engelska kallas policy of alignment, det vill säga flera insatser som bidrar till samma mål. Att sänka rösträttsåldern och samtidigt skapa möjligheter för unga människor att vara politiskt aktiva är båda viktiga. Aktivt deltagande kan betyda medlemskap i ett politiskt parti, men det kan också vara aktivism och påverkansarbete genom andra organisationer, eller att delta i valprocesser som exempelvis valobservatör.

Öka tillgängligheten

En annan aspekt som kan främja valdeltagande är modern teknik. Men trots att IT-lösningar redan används i flera steg – för valinformation, valobservation och registrering av röstberättigade – är val på internet fortfarande i sin linda. Online-röstning används bara fullt ut i ett enda land – Estland.

Att ha robusta kontrollsystem för att undvika valfusk är fortfarande en utmaning. Det vore också enormt viktigt att regeringar försäkrar sig om att de som inte har tillgång till datorer och smart-phones inte lämnas utanför. Fram till dess att internet-röstningssystemen har förbättrats och deras integritet kan garanteras måste fokus ligga på att öka tillgängligheten i de system som redan finns.

Sammanfattningsvis är det hög tid att demokratiskt deltagande återigen blir en allmännytta, tillgänglig för alla medborgare och med respekt för demokratins inneboende värde. För att det ska hända behövs flera saker:

• Politiska debatter behöver sätta människan i centrum, istället för offentliga eller privata intressen.
• Att sänka åldern för både rösträtten och politiskt deltagande måste vara del av en global agenda för våra ungdomar. Det skulle öka politiskt deltagandet så att unga människor kan utöva sina medborgerliga rättigheter fullt ut och delta i de beslut som formar deras framtid.
• Rätten att rösta behöver återigen bli en demokratisk nyckelprincip. Att kommunicera valdeltagande som en skyldighet kan vara ett sätt att uppnå det.
• Att göra själva röstningsprocessen enklare och mer lättillgänglig kan stimulera högre valdeltagande. Exempelvis kan valdagen läggas på en röd dag då de flesta är lediga; vallokalerna kan vara öppna tills senare på kvällen och flera dagar i sträck; att vallokalerna är nära invånarna är viktigt, liksom att utveckla tekniker för digital röstning.

Trots komplexiteten i den här frågan är allmänna val fortfarande det mest kraftfulla uttrycket för folkets röst som vi har att tillgå. Det är därför fortfarande ett ämne som väcker heta debatter på flera håll.

Botemedel mot urvattnad politik

Hur människor röstar kommer antagligen att ändras med tiden. Förhoppningsvis kommer utvecklingen att ske i positiv riktning så att fler och större grupper av människor får ge uttryck för sina åsikter både under och efter valdagen.

Med rätt teknik, utbildning och socialisering kan valdeltagande mycket väl bli ett kraftfullt botemedel mot den urvattnade politik som vi ser på vissa håll. En röst spelar roll och borde därför ses som både en rättighet och en skyldighet.

Patrick Keuleers, chef för enheten för samhällsstyre och fredsbyggande vid FN:s utvecklingsprogram, UNDP

Fotnot: Texten har tidigare publicerats på engelska av IPS.