Go to main navigation
anna 03.jpg

Biståndet är oumbärligt och världen behöver mer internationellt samarbete för att möta de globala utmaningarna – men den svenska solidariteten kan inte tas för given, skriver Anna Sundström, generalsekreterare på Olof Palmes internationella center.

Foto: Palmecentret

DEBAtt

Den svenska solidariteten är stark men får inte tas för given

Sidas opinionsundersökning om det svenska biståndet kommer inte som en chock men måste ses som en varningsklocka. Som civilsamhällesorganisationer måste vi bli bättre på att ta globala utvecklingsfrågor närmare det svenska folket och på att visa resultat av vårt arbete, skriver Anna Sundström, generalsekreterare på Palmecentret.

Att den svenska biståndsviljan påverkas i en tid som så tydligt präglas av polarisering, att sätta egna intressen först och bygga murar mot omvärlden är inte konstigt. Därför kommer resultatet av Sidas attitydmätning om det svenska biståndet inte som en överraskning men det bör ses som en varningsklocka. Raden av högernationalistiska regeringar som ställer marginaliserade grupper mot varandra och tar till storsläggan mot biståndet är många. Det kan hända också i vårt eget land. Och utan starkt folkligt stöd för biståndet blir uppgiften enklare. 

Länge har den svenska biståndsviljan och förtroendet för biståndet varit ovanligt stark. På bara fem år har andelen som menar att biståndet bör minska ökat från ungefär 17 till 31 procent. Andelen som har en allmänt positiv inställning till bistånd har sjunkit från ungefär 80 procent 2014 till under 60 procent 2109. Också förtroendet för biståndets aktörer har sjunkit. Aldrig tidigare har det noterats en sådan kraftig nedgång av det samlade förtroendet för biståndets kanaler. Högst förtroende åtnjuter inte oväntat de svenska frivilligorganisationerna. 

Samtidigt visar attitydmätningen att en majoritet anser att svenskt bistånd bidrar till en bättre värld och spelar en viktig roll för fattiga länders utveckling. Och inte minst, en klar majoritet vill veta mer om svenskt bistånd. 

Slutsatserna blir därmed flera. Framförallt måste vi på olika sätt stärka arbetet med att ta biståndet och de globala utvecklingsfrågorna närmare svenska folket. Intresset finns och kunskapen behöver öka. Och vi gör det bäst genom det svenska civilsamhällets organisationer. Att Sverige har tagit stort ansvar för FN och andra multilaterala organisationer är bra och viktigt men minskar den folkliga förankringen. Det är därför beklagligt att andelen stöd som kanaliseras via det så kallade folkrörelseanslaget planat ut de senaste åren. Dessutom har andelen organisationer utökats och anslaget även öppnats upp för internationella civilsamhällesorganisationer – som inte heller de har den så viktiga förankringen i Sverige. Ett ökat fokus på organisationer med bred svensk bas ökar möjligheten till närhet och förståelse för internationellt utvecklingssamarbete som är helt avgörande för den svenska biståndsviljan. 

Men vi måste också bli bättre på att visa resultat av vårt arbete. Att sprida information om alla de tusentals projekt som tillsammans utgör kuggar i det hjul som skapar förutsättningar för en bättre värld. Som bidragit till att minska fattigdom, barnadödlighet och förtryck. Som ökat andelen barn som går i skolan, säkrat tillgången till rent vatten eller gett tak över huvudet till människor på flykt. Som bidragit till att stifta lagar som ger kvinnor och män lika rätt eller avskaffa lagar som diskriminerat. Det ofta kritiserade informationsanslaget spelar en helt avgörande roll och bör därför kraftigt utökas. 

Undersökningen visar att engagemanget och intresset för utvecklingen i fattiga länder ökar. Åtta av tio svenskar uppger att de på olika sätt bidragit till att bekämpa fattigdomen i världen. Den svenska solidariteten är stark. Men alltför länge har den tagits för given. Det är vår gemensamma uppgift att värna den känslan, och att stärka den hos dem som tvivlar. Världen behöver mer av internationellt samarbete för att gemensamt möta globala utmaningar. Antalet konflikter ökar och ojämlikheten likaså, demokratin går kräftgång och klimatförändringarna kommer att driva än fler människor på flykt. Bara tillsammans kan vi klara den nödvändiga omställningen. I det arbetet är biståndet en helt oumbärlig del. 

Anna Sundström,
generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center