Go to main navigation
Mussie.JPG

Mussie Ephrem.

Debatt

Diasporan borde ingå i de nya globala utvecklingsmålen

Varje år skickar svensk-somalier i Sverige 500 miljoner kronor till sina anhöriga i Somalia. Det är nästan dubbelt så mycket som det svenska biståndet till landet och räcker till att försörja 100 000 familjer. Diasporan är en viktig aktör för utveckling i de länder där den har sitt ursprung. På vissa platser är den kanske den enda aktör som aktivt och kontinuerligt ger stöd. Därför borde diasporan världen över tas i beaktande i de nya globala utvecklingsmål som i år ska ersätta millenniemålen. Det hävdar Mussie Ephrem, handläggare för Afrikas horn på Forum Syd. 

Enligt Världsbanken skickar världens migranter hem 435 miljarder dollar till sina anhöriga i de länder de kommer ifrån. Det innebär att summan pengar som diasporan skickar tillbaka till sina ursprungsländer överskrider det internationella biståndet nästan fyra gånger om. Bara i fallet Somalia handlar det om 1,3 miljarder dollar, vilket utgör ungefär 45 procent av landets ekonomi och försörjer fler än 40 procent av landets befolkning.

De pengar som skickas till Somalia av utlandssomalier har bidragit till att minska fattigdomen och på så sätt till att uppnå millenniemålen. De har använts till mat, hälsovård, bostäder, utveckling, kompetensutveckling och sysselsättningsstöd till familjemedlemmar. Remitteringarna visar på ett tydligt sätt att en migrant påverkar utvecklingen positivt i sitt ursprungsland, trots att hen har flyttat.

På grund av globaliseringen och dagens migrationsmönster rör sig allt fler migranter i ökad utsträckning mellan olika länder och samhällen. Den moderna informations- och kommunikationsteknologin har förändrats och underlättat möjligheten till kontakter. Migranterna har nära kopplingar till flera länder samtidigt. Detta medför att många medborgare har transnationella band, vilket är en resurs både för ursprungs- och destinationsländerna. Därför borde diasporan få en tydligare roll i de nya globala utvecklingsmålen som i år ska ersätta de nuvarande millenniemålen.

Förutom ekonomiska resurser finns det andra komponenter som diasporan bidrar till, som till exempel fattigdomsbekämpning via sociala remitteringar. Det kan vara genom att överföra nyvunna kunskaper, erfarenheter, ny teknik och nya kontakter som bidrar till att driva utvecklingen framåt. När diasporan för en kortare eller längre tid återvänder till sina ursprungsländer tar den med sig sina gamla och utvidgade kompetenser och erfarenheter , vilket gagnar utvecklingen. Många aktörer riktar redan nu sin uppmärksamhet mot diasporans roll i det internationella samarbetet för att minska global fattigdom.

Det är av stor vikt att diasporan och migrationen erkänns och nämns som en viktig global partner för utveckling, i linje med andra viktiga partners. Bland annat för att migranter i en mobil värld finns överallt, flyttar runt och bidrar socialt, ekonomiskt och politiskt till utvecklingen i många länder. Att involvera diasporans betydande roll i alla dessa avseenden i de framtida globala utvecklingsmålen är en av flera förutsättningar för ett lyckosamt utfall.

Mussie Ephrem, Statsvetare, handläggare på Forum Syd