Go to main navigation
debatt_linde_eriksson.jpg

Det östliga partnerskapet har förändrat vår syn på partnerskapsländerna. Vi talar allt mer sällan om "tidigare Sovjetunionen" eller "östblocket", utan förhåller oss till länderna med utgångspunkt i deras europeiska framtid. Nu ska vi fortsätta att blicka framåt, skriver utrikesminister Ann Linde och biståndsminister Peter Eriksson.

Foto: Kristian Pohl

debatt

EU:s östliga partnerskap firar 10 år – så ska det utvecklas

EU:s östliga partnerskap har de senaste tio åren utvecklats till ett av EU:s mest framgångsrika initiativ på utrikesområdet. Här är våra prioriteringar för partnerskapets framtid, skriver utrikesminister Ann Linde och biståndsminister Peter Eriksson.

I dag uppmärksammar Sverige tioårsjubileet för EU:s östliga partnerskap.  På plats i Stockholm finns utrikesministrar från Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Vitryssland och Ukraina för att tillsammans med regeringen diskutera hur det framtida samarbetet ska se ut.

Partnerskapet lanserades av Sverige och Polen och har blivit ett av EU:s mest framgångsrika initiativ på utrikesområdet. Det har bidragit till förändring i regionen och skapat en närhet mellan EU och dessa länder som går bortom vad vi hade förväntat oss för tio år sedan. Samtidigt behöver partnerskapet utvecklas ytterligare med särskilt fokus på värderingar, demokrati och reformer.

ÖstP har också förändrat vår syn på partnerskapsländerna. Vi talar allt mer sällan om tidigare Sovjetunionen eller östblocket, utan förhåller oss till länderna med utgångspunkt i deras europeiska framtid. Nu ska vi fortsätta att blicka framåt.

Så ska partnerskapet utvecklas

Med grund i EU:s värderingar om demokrati, frihet och mänskliga rättigheter vill vi peka ut prioriteringar inom tre områden för ÖstP:s framtid.

  • Demokratin och tryggheten ska stärkas.

Runt om i världen ifrågasätts demokratin, vilket ställer nya krav på Sverige och EU. Regeringen driver en demokratisatsning, som handlar om att stödja demokratins institutioner, röstbärare och försvarare globalt.

För ÖstP innebär det att EU ska stödja kampen mot korruption och driva på för jämlikhet och social sammanhållning. Vi ska stödja oberoende medier och motverka desinformation. Diskriminering mot HBTQ-personer eller annan inskränkning av människors frihet kan aldrig tolereras. Rättssamhället måste också stärkas och bli mer självständigt från politiker och ekonomiska makthavare.

Samarbetet måste också få en tydligare social dimension. Jämlika och jämställda samhällen är mer välmående. Social rättvisa stöder samhällets välbefinnande och utveckling. Det stärker samhällens motståndskraft mot yttre aktörers försök till splittring. 

  • Klimat- och miljöarbetet ska intensifieras.

En av vår tids viktigaste utmaningar är att förbättra människors livssituation utan att utarma miljön. Klimatförändringen, överexploatering av naturresurser och föroreningar av luft och vatten slår ofta ännu hårdare mot ojämlika samhällen.

En viktig uppgift inom partnerskapet är att minska utsläppen och samtidigt stärka motståndskraften mot miljöpåverkan och klimatförändringar. Vi jobbar också tillsammans med civilsamhället och offentliga institutioner för att åstadkomma en hållbar ekonomisk utveckling. På så sätt länkas arbetet med FN:s globala hållbarhetsmål och Parisavtalet in i ÖstP-samarbetet.

För att nå de globala målen behöver vi successivt gå över till en cirkulär ekonomi. För flera av länderna i Östeuropa krävs stora insatser för att skapa ett system med en fungerande avfallshantering. Här är erfarenheterna från bland annat Sverige viktiga. Men vi måste gå längre. Det kan endast göras genom forskning, digital innovation och socialt entreprenörskap. Nya och hållbara sektorer inom turism och framsynta företag med ögon för nya investeringar kan också bidra till positiva effekter av grönare ekonomi.

  • Människan ska stå i centrum.

Målet med vårt partnerskap ska alltid vara att åstadkomma positiv skillnad i människors vardag. Glömmer vi det förlorar vi vår relevans. Vi behöver öka tillgången till utbildning och reformera utbildningssystem. Fokus behöver läggas på kultur, mobilitet och utbyten, till exempel akademiska och vetenskapliga utbyten.

Ett bra exempel är visumfriheten till EU för medborgare från Ukraina, Georgien och Moldavien, eller Erasmus+ som gett 30 000 ungdomar möjligheten att göra utbyten för studier och volontärarbete. I dessa fall innebär ÖstP en kännbar förändring i människors liv.

Närmar sig EU i olika takt

Inom alla dessa områden har EU haft en viktig roll för ländernas reformarbete och demokratiska utveckling. Ukraina, Georgien och Moldavien har ingått associeringsavtal med EU, inklusive långtgående frihandelsavtal. Dessa tre länder har också fått visumfrihet med EU. Vi ser nu positiva framsteg i Armenien och ser hoppfullt på utvecklingen i Moldavien.

Samtidigt är det naturligt att sex partnerskapsländer närmar sig EU i olika takt. De länder som har högre ambitioner och uppnår bättre resultat – exempelvis för demokratiska reformer och antikorruptionsarbete – ska belönas med ett större EU-engagemang. På så sätt stärker vi det långsiktiga samarbetet mot ett gemensamt mål för hela Europa.

Ann Linde, utrikesminister

Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete