Go to main navigation
Jas 39 Gripen

Svenska Freds och Greenpeace Sverige argumenterar för att Försvarsmaktens miljö- och klimatpåverkan måste utredas.

Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten

debatt

"Försvarsmaktens klimatpåverkan är ett säkerhetsproblem"

Mycket pekar på att Försvarsmakten står för stora utsläpp och negativ klimatpåverkan. Det skriver Svenska Freds och Greenpeace Sverige och uppmanar regeringen att inkludera Försvaret i den statliga miljöledningen.

Klimatförändringarna är ett av vår tids mest akuta globala säkerhetshot. Samtidigt är den aktör som ska garantera vår säkerhet, Försvarsmakten, undantagen den statliga miljöledningen och behöver därför inte redovisa sin klimatpåverkan på samma sätt som andra stora myndigheter.

Med den pågående militära upprustningen, och den klimatpåverkan som sannolikt följer, är risken stor att Försvaret försämrar vår säkerhet istället för att trygga den.

Världen står inför en av vår tids största utmaningar - att bromsa och hantera den eskalerande klimatkris som klimatförändringarna medför. Många delar av samhället har börjat ställa om för att möta de utmaningar som ett förändrat klimat resulterar i, men omställningen för att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader går för långsamt och världen behöver inse allvaret och snabbt vidta adekvata åtgärder.

Den militära sektorn har traditionellt ställts utanför miljöförhandlingar och miljökrav, men forskning från 2019 visar att det vore ett stort misstag att fortsätta bortse från den i arbetet för klimatsäkerhet. Forskare på Durham och Lancaster University har till exempel visat att den amerikanska militären är en av historiens värsta förorenare och att den förbrukar mer flytande bränsle och släpper ut mer koldioxid än de flesta av världens länder.

Allt pekar på att militär verksamhet globalt står för betydande utsläpp av växthusgaser. 

Hur ser det då ut med det svenska försvaret?

I en rapport som släpps idag 9 september har Svenska Freds granskat Försvarsmaktens klimatpåverkan och klimatarbete. Granskningen visar bland annat att:

  • Försvarsmakten har omfattande undantag från styrning och rapporteringskrav på klimat- och miljöområdet. Myndigheten är, trots att den utsetts till en av 26 särskilt utvalda miljömålsmyndigheter, undantagen den miljöledningsförordning (2009:907) som ska säkra att svenska myndigheter bidrar till att uppnå Sveriges klimatmål.
  • Försvarsmakten behöver inte rapportera till Naturvårdsverket som andra myndigheter och saknas som regel i sammanställningar och uppföljningar av miljöarbetet.
  • Den data som finns är både svår att hitta och att läsa. Det finns till exempel ingen sammanställning över Försvarsmaktens totala utsläpp, klimatpåverkan eller bidrag till det svenska målet om klimatneutralitet.
  • Försvarsmaktens eget interna miljöledningssystem har stora brister, med otillräckliga klimatmål och brist på resultat och transparens. Utvecklingen för det enda klimatmål som lagts fast och följs upp i Försvarsmaktens miljöredovisning (värme- och elförbrukning i myndighetens fastigheter) har gått åt fel håll. Istället för att minska har energiförbrukningen ökat sedan målet tillkom 2011.
  • Försvarsmaktens utsläpp av växthusgaser från inhemska transporter motsvarar cirka en tredjedel av utsläppen från inrikesflyget, enligt siffror från SCB. Det pekar mot att Försvarsmaktens totala klimatpåverkan kan vara betydande och inte gå att bortse från. Även vad gäller miljöarbetet i stort finns kritiska frågor där det militära försvarets agerande och intressen kan motverka vår och planetens säkerhet.

Ett uppmärksammat exempel på en sådan krock är Försvarsmaktens användning av brandsläckningsmedel innehållande PFAS-ämnen, som används vid flera militära flygplatser i Sverige. Släckskum från Försvarsmaktens övningar har visat sig kunna läcka ut i grundvattnet.

EU-lagar tillåter länder att genom nationella undantag använda i övrigt förbjudna kemikalier för militär verksamhet. Detta skapar risker för att extremt farliga kemikalier hamnar i miljön när militära styrkor är på besök i Sverige.

Det finns även en långtgående konflikt mellan Försvarsmakten och utbyggnaden av vindenergi i Sverige. Stora delar av Sverige omfattas av Försvarsmaktens restriktioner eller klassas som lågflygningsområden, som det ur ett militärt perspektiv anses nödvändigt att hålla fria från högre byggnader. Försvarsmakten blockerar av den anledningen utbyggnaden av vindkraft, något som motverkar Sveriges övergång till förnybar energi.

Som Sveriges näst största myndighet är det oacceptabelt att Försvarsmakten är undantagen statlig styrning och krav på att redovisa sin klimatpåverkan på ett tydligt sätt.

Det är inte bara ett uppenbart demokratiskt problem att information om Försvarets klimatpåverkan saknas som underlag för debatt och beslut, utan även ineffektivt vad gäller Sveriges strävan mot att nå 1,5-gradersmålet. 

Regeringen bör:

  • I den översyn av miljöledningsförordningen som nu pågår, inkludera Försvarsmakten i statens miljöledningssystem.
  • Ge Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera Försvarsmaktens miljömålsarbete utifrån samma grundläggande krav och förväntningar som för övriga miljömålsmyndigheter.
  • Omedelbart be om en översikt av Försvarsmaktens interna miljöledningssystem.
  • Göra en fördjupad utredning av försvarssektorns totala påverkan på den globala uppvärmningen. Utredningen bör omfatta alla försvarssektorns verksamheter, inklusive vapenindustrin och andra länders militära övningsverksamhet i Sverige.

Med dessa steg tagna finns det sedan möjlighet att göra en analys av den planerade militära upprustningens effekter på klimatet. Beslut har redan fattats om en historisk upprustning av försvaret. 2021 – 2025 höjs anslagen till det militära försvaret med 40 procent, och krav på ytterligare höjningar finns.

Om det ska finnas en rimlig chans att bromsa den globala uppvärmningen är det ohållbart att ge undantag till så stora aktörer som Försvarsmakten. “För att klimatomställningen ska vara möjlig måste klimatfrågan genomsyra hela politiken”, som regeringen själva uttrycker det i sin klimatpolitiska handlingsplan från juni 2020.

Klimatet är en fråga om allas vår och planetens säkerhet. Det måste ges resurser och prioriteras därefter. Vad kommer annars finnas att försvara? 

Agnes Hellström, ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace