Go to main navigation
Fladdermöss

Spridningen av covid-19 anses bero på smittöverföring från fladdermöss till människor på en marknad i Wuhan, i Kina.

Foto: Tiwasan Pholyiam

debatt

"Framtida virusutbrott kan stoppas genom biologisk mångfald"

Virusutbrott som covid-19 kan förhindras om mänskligheten jobbar mer med biologisk mångfald, biosäkerhet och bioinformatik. Det skriver Maja Malmberg vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Ekaterina Bessonova, vid SIANI.

Vi är mitt uppe i det globala utbrottet av covid-19. Ännu kan vi bara ana pandemins långsiktiga konsekvenser på våra samhällen och liv. För att minska uppkomsten av nya virussjukdomar krävs det att vi tar ett helhetsgrepp som minskar riskerna på flera plan och gör vårt samhälle mer motståndskraftigt mot virusutbrott.

Ursprungligen tros covid-19 komma från en marknad i Wuhan, i Kina, där vilda djur ska ha sålts och slaktats på plats. Sådana marknader är perfekta smältdeglar för nya virus att uppstå och spridas vidare. 

Att förbjuda handel med vilda djur är en åtgärd som direkt begränsar exponeringen för nya patogener (sjukdomsframkallande ämnen och organismer). Det är dock inte den enda orsaken till covid-19. Om vi vill förhindra framtida virusutbrott behöver vi jobba mer med biologisk mångfald, biosäkerhet och bioinformatik. 

1. Strategier och aktiviteter som syftar till global utveckling behöver sätta biologisk mångfald högt på dagordningen. Arbetstillfällen, inkomst och ökad välfärd måste vara målet utan att vi förstör naturliga ekosystem på vägen dit.

Nya patogener tenderar att uppstå i tätbefolkade regioner där landskapet har förändrats. De kan även uppstå där vilda djurs naturliga levnadsmiljöer försvunnit genom exempelvis expansion av jordbruk, avskogning och gruvdrift. 

Den yta som upptas av mänsklig aktivitet blir ständigt större, medan vilda djur trängs ihop på allt mindre ytor. Det är en anledning till att djur som i vanliga fall inte skulle komma i kontakt med människor numera gör det i större utsträckning. Det ökar risken för att okända virus sprids mellan människa och djur.

2. Djuruppfödning och lantbruk måste implementera korrekta biosäkerhetsåtgärder.

Covid-19 har satt igång en diskussion om huruvida animaliebaserade dieter har en roll att spela i uppkomsten och spridningen av okända och farliga virus. Det finns gott om forskning som pekar på att ett begränsat intag av kött har stora hälso- och klimatfördelar. 

Risken för att djuruppfödning ska bidra till uppkomsten av zoonoser (sjukdomar som sprids mellan djur och människor) beror dock på produktionsfaktorer och specifika förutsättningar i varje land. En växtbaserad diet som består av livsmedel så som mandlar, soja, avokado och kakao kan till exempel bidra till problematiken med avskogning. 

Vegansk kost är inte heller det bästa alternativet för människor som lever i låginkomstländer där många är undernärda. I dessa länder är animaliska produkter så som mjölk, ägg och kött livsviktiga näringskällor i tider av svält – att äga djur fungerar således som en garanti i kristider. 

För traditionella pastorala samhällen i nederbördsfattiga områden är djurhållning inte bara en källa till säker livsmedelsförsörjning, det är också kulturens kärna.  Därför kan biosäkerhetsåtgärder vara en lämpligare strategi för att minska risken för zoonotiska sjukdomar, än att helt sluta konsumera animalier. 

Några exempel på biosäkerhetsåtgärder är att hålla djur utanför hemmen, att introducera specifika utrymmen för slakt och att säkerställa goda hygien- och sanitetsåtgärder och rutiner.  

3. Investeringar i virologi och bioinformatik måste öka. Samtidigt behöver det internationella samfundet vidga sin samverkan för en förbättrad lokal kapacitet och medvetenhet runt om i världen.

Det kommer alltid finnas en risk för att nya virus uppstår och sprids. Genom att kartlägga befintliga virus bland djur kan vi bättre förstå vad som redan existerar och börja utveckla strategier för att hantera eventuella framtida utbrott. Det skulle hjälpa oss att jobba proaktivt istället för reaktivt. 

Att öka vår kunskap om bioinformatik och virologi kommer inte bara hjälpa oss att utveckla vaccin, utan också att förutsäga pandemier genom att övervaka virus medan de fortfarande utvecklas inom djurpopulationer. 

Att öka den generella medvetenheten om vad virus är, hur de sprids och hur vi kan skydda oss från dem är också viktiga faktorer. Kunskap kan övervinna panik och förebygga uppkomsten och spridningen av konspirationsteorier och fake news.

Maja Malmberg, forskare vid sektionen för virologi på institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet

Ekaterina Bessonova, kommunikatör, Swedish International Agricultural Network Initative (SIANI) 

En längre version av denna text har tidigare publicerats på engelska på SIANI:s hemsida.