Go to main navigation
marcus-wangel.jpg

Hotet om tvångsavhysning och en restriktiv skogslagstiftning kan potentiellt vända tiotals miljoner väljare mot regeringen i det indiska valet som startar nästa vecka, skriver forskaren Marcus Wangel.

Foto: David Naylor

nyhet

Indisk klimatpolitik slår mot urfolks rättigheter

Den föreslagna reformeringen av Indiens skogslagstiftning slår direkt mot landets 100 miljoner skogsboende stamfolk. Det speglar en global trend där mänskliga rättigheter allt oftare åsidosätts för klimatsatsningar, skriver forskaren Marcus Wangel.

I mars deklarerade indiska regeringen att de ämnar reformera landets skogslagstiftning för att återspegla samtida klimatdiskussioner och mål. De senaste åren har Indien visat en allt högre ambitionsnivå vad gäller åtaganden inom Agenda 2030 och en stor del av deras klimatsatsningar består i att bevara, förbättra och utöka skogsbeståndet. Med en skogsareal på en dryg femtedel av landets yta finns stora miljövinster att hämta i skogen som en koldioxidsänka.

Nuvarande lagstiftning bygger i allt väsentligt på den brittiska motsvarigheten från 1927. Denna har länge kritiserats för att missgynna landets skogsboende stamfolk, en grupp på över 100 miljoner människor som ofta återfinns i de allra fattigaste delstaterna och som redan är hårt ansatta av moderniseringskrafter.

Utökade polisiära befogenheter

Det framlagda reformförslaget kommer att göra lagen än mer exkluderande och restriktiv. De redan mäktiga skogförvaltningarna på delstatsnivå – även de en kolonial kvarleva – föreslås få utvidgade polisiära befogenheter, däribland tillåtelse att använda tyngre skjutvapen, att genomsöka byar utan husrannsakningsorder och även utökad åtalsimmunitet vid tvister med skogsinvånare.

De får även förstärkt mandat att upphäva beslut fattade i ”grama sabhas”, de lokala byråden, samt möjlighet att helt återkalla nyttjanderätten av skogen för hela byar. För otaliga familjer är enkla skogsprodukter som bär, kåda och nötter ofta ett oersättligt kostkomplement och en viktig inkomstkälla.

Reformförslaget kommer endast några veckor efter att högsta domstolen i ett separat besked beordrat delstaterna att avhysa nära på tio miljoner skogsinvånare från marken de lever på. Bakgrunden till detta återfinns i The Forest Rights Act (FRA), en mycket omskriven lag från 2006 som syftade till att erkänna uråldriga anspråk på nyttjanderätten av skogen.

Dock har implementeringen haltat och vanskötts vilket resulterat i att miljontals familjer fått avslag på sina anspråk och hotas nu av tvångsförflyttning av en förvaltning som inom kort kan verkställa detta med kraftigt utökat våldsmandat.

Lokala variationer utraderas

Forskning har visat hur indiska delstater har varierande ansatser till miljöförvaltning och skydd av skogsinvånare; något som ofta återspeglar den regionala politiska kulturen. Min egen avhandling visade till exempel hur ett nära samspel mellan byråd och förvaltningen på distriktsnivå i delstaten Kerala gynnade både lokal ekonomisk utveckling och miljöinsatser. Dock avviker Kerala från det nationella mönstret där svåra konflikter mellan skogsförvaltningen och stamfolk är normen.

Med det aktuella förslaget kan regionala variationer komma att utraderas då centralregeringen får mandat att upphäva beslut på delstatsnivå. När de så önskar kan befintlig skog omvandlas till ett skyddsområde under förvaltningens översyn med klimatsatsningar som skäl, eller till kommersiell verksamhet för privata aktörer i form av timmer och pappersmassa.

Mänskliga rättigheter åsidosätts

Det som nu sker i Indien återspeglar en global trend i vilken mänskliga rättigheter, inte minst för stamfolk, åsidosätts för klimatsatsningar och kommersiella intressen. De tre aspekterna är långt ifrån oförenliga och en omfattande forskningslitteratur visar att lokala grupper med självbestämmande och erkända nyttjanderätter nästan alltid är bättre rustade för att bevara och skydda skogen.

Utvecklingsländer bör med rätta prisas för lovvärda åtaganden inom Agenda 2030, men det är också fundamentalt viktigt att hålla rättighetsaspekterna i åtanke. Liksom Brasilien, Indonesien, Kina och andra länder med ett rikt skogsbestånd väljer Indien nu en väg som kan undergräva både mänskliga rättigheter och demokratiska institutioner.

Val nästa vecka

Här kan Sverige spela en viktig roll genom att slå vakt om rättighetsaspekter i biståndsarbetet och genom påtryckningar i multilaterala kanaler. Även företag och privatpersoner bör ha detta perspektiv i bakhuvudet när investeringar i klimatsatsningar görs.

I slutändan är det dock Indien självt som avgör utfallet, och det inom kort. Landet går till val nästa vecka och hotet om tvångsavhysning och en restriktiv lagstiftning kan potentiellt vända tiotals miljoner väljare mot regeringen i delstater den måste vinna för att behålla makten.

Marcus Wangel