Go to main navigation
Margot Wallström Regeringen

Utrikesminister Margot Wallström (S) vill inför valet lyfta fram världen - och Sveriges ansvar.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

DEBATT

Margot Wallström (S): Valet handlar också om vår omvärld

Socialdemokraterna vill med sin biståndspolitik ta ett globalt ansvar i en allt oroligare omvärld och samtidigt utveckla svenskt bistånd till att bli ännu effektivare. Det skriver utrikesminister Margot Wallström (S) inför valet.

Vi lever i en orolig tid. Antalet konflikter ökar, och på detta följer civila dödsoffer och människor som tvingas på flykt. Demokratin hotas av auktoritära ledare, en utveckling vi också ser allt oftare i Europa. Klimatförändringarna eskalerar vilket försvårar förutsättningarna för att bygga motståndskraftiga samhällen och ökar risken för fattigdom och utsatthet. De svåraste frågorna hamnar på FN:s säkerhetsråds bord där Sverige deltagit som medlem de senaste två åren. 

Gemensamma lösningar för både givare och mottagare

Sverige har en lång tradition av att ta vårt globala ansvar. Med en solidarisk utvecklingspolitik och aktiv värderingsstyrd utrikespolitik har socialdemokratin verkat för hållbar utveckling under många år. Vår utgångspunkt är att fria och jämlika människor bidrar till en tryggare omvärld. 

Att konflikter, svält och orättvisor inte kan isoleras till enskilda länder utan ofrånkomligen kommer att drabba även oss i Sverige innebär att vi måste finna gemensamma lösningar som gynnar både givar- och mottagarländer, så kallade ’Global public goods’. Sveriges arbete med gröna klimatfonden för att möta klimathotet och Global deal för att möta den alltmer ojämlika globala arbetsmarknaden är två exempel på hur globala frågor bör hanteras framöver. Vi måste också diskutera hur bemötandet av global public goods ska finansieras. I Agenda 2030 lyftes synsättet att alla länder bär ett gemensamt ansvar för att nå våra uppsatta mål men hur detta ska finansieras har diskuterats allt för lite. 

Viktigt att stå fast vid enprocentmålet

Vi socialdemokrater står fast vid enprocentmålet som innebär att Sverige ska lägga en procent av sin bruttonationalinkomst på internationellt utvecklingssamarbete. I riksdagen finns ett brett stöd för denna politik men med några oroväckande undantag, som också visar varför oppositionen har svårt att presentera en gemensam biståndspolitik. 

Moderaterna har i sin senaste budget föreslagit nedskärningar på biståndet motsvarande 3,4 miljarder kronor. Även Sverigedemokraterna föreslår nedskärningar i sin budget så att enprocentsmålet inte nås. Skillnaden är inte bara nivån på biståndet utan även prioriteringarna. Sverigedemokraterna menar att nödbistånd ska prioriteras på bekostnad av stödet till långsiktigt samhällsbygge. Nödbistånd är nödvändigt i akuta situationer av svält och konflikt men om inte även långsiktigt samhällsbygge prioriteras kommer behoven bara växa. Långsiktiga satsningar på sådant som utbildning, rättsstatsbyggande, demokratiutveckling eller egen matförsörjning får inte ställas mot kortsiktigt humanitärt stöd. Båda delar är lika nödvändigt. 

Sverige - världens sjätte största givare

Under den nuvarande mandatperioden har regeringen höjt anslagen till det humanitära nödbiståndet, vilket gör oss till världens sjätte största givare. Vi är världens största givare av icke-öronmärkt kärnstöd till FN:s flyktingorgan UNHCR och livsmedelsprogrammet WFP. Vi har samtidigt ökat stödet till långsiktigt samhällsbygge i en lång rad länder. Att regeringen prioriterar så kallat icke-öronmärkt bistånd är viktigt eftersom allt fler länder använder bistånd som politiskt påtryckningsmedel. Ett aktuellt exempel är President Trumps ” gag rule” som innebär stopp för allt bistånd till organisationer som arbetar med abortfrågan. 

Under alliansregeringen 2006 - 2014 skedde en landkoncentration där färre länder skulle ta del av svenskt utvecklingsstöd. Vi socialdemokrater anser att Agenda 2030 ställer höga krav på ett brett utvecklingsarbete och då måste vi mäta utveckling på flera och mer rättvisande sätt. Arbetet med vilka länder som ska vara mottagare av svenskt utvecklingsstöd behöver återkommande ses över men vi måste undvika förhastade utfasningar av välbehövliga insatser. Annars riskerar stora kunskaps- och erfarenhetsförluster bli konsekvensen. 

Sprida kunskap om den svenska modellen

Sveriges myndigheter, styrelser och departement har mycket kunskap att dela med sig av. Skatteverket och Försäkringskassan är bara två av många exempel på svenska myndigheter som har mycket högt internationellt renommé och vars kunskaper inom respektive område skulle ha stor betydelse för samhällsbyggen på många håll. Möjligheten att ta in skatt och effektivt betala ut pensioner eller socialt stöd är grundläggande funktioner som många stater fortfarande saknar. Därför vill vi Socialdemokrater använda kunskapen som finns i våra svenska institutioner på ett bättre sätt. På så sätt kan vi sprida kunskapen om den svenska modellen och våra demokratiska institutioner, något som också efterfrågas på många håll. 

Det finns en stolt tradition av blocköverskridande samarbete inom biståndspolitiken och vår förhoppning är att vi även den kommande mandatperioden ska värna enprocentsmålet samtidigt som vi utvecklar svenskt bistånd till att bli ännu effektivare. Stefan Löfven deklarerade nyligen att vi är redo att regera blocköverskridande, detta gäller lika väl inom biståndspolitiken där långsiktighet är så viktigt. 

Socialdemokraternas biståndspolitik tar ett globalt utvecklingsansvar men också ett ansvar för att trygga Sverige från de ofrånkomliga effekterna som en oroligare omvärld innebär. 

Margot Wallström (S), utrikesminister.