Go to main navigation
Mens emoji

I februari i år lanserades mensemojin. Mens har blivit en het fråga men på många platser i världen är det fortfarande skambelagt. Nu är det dags att gå från ord till handling, menar debattörerna.

Foto: Plan International/Unicode

debatt

Mens är på blodigt allvar

De senaste åren har mens blivit ett hett samtalsämne i det offentliga rummet i Sverige. Men att ”bara” prata räcker inte – utmaningar kopplade till mens är på blodigt allvar och en avgörande faktor i kampen för jämställdhet, skriver Plan International Sverige, The Case For Her och WaterAid på internationella mensdagen.

Från att ha varit ett ämne som knappt nämndes offentligt har mens de senaste åren diskuterats flitigt i Sverige. Vi har sett menskonst i tunnelbanan, sommarprogram i radion och nu senast en TV-serie med syftet att utbilda om mens. Även internationellt har mens diskuterats. 2019 vann filmen Period. End of Sentence en Oscar för bästa dokumentär, i Indien har kvinnorättsgrupper demonstrerat för sin rätt att besöka tempel när de har mens och i Tanzania har regeringen efter påtryckningar avskaffat momsen på mensskydd.

Trots positiva framsteg de senaste åren betraktas mens till stor del fortfarande inte som en fråga om rättigheter utan man pratar runt om i världen om mens som något smutsigt, fult och skamligt, vilket får stora konsekvenser för flickors och kvinnors liv. I Uganda stannar flickor hemma från skolan eftersom de trakasseras när de har mens. I vissa regioner i Nepal tvingas flickor och kvinnor sova i särskilda boskapsskjul eftersom de anses vara orena under mensen. Och i flera länder ses mensen som det första tecknet på att en flicka är redo att gifta sig, hoppa av skolan och få barn.

Så nej, mens är ingen smal fråga, mens handlar om flickors och kvinnors rättigheter och därmed också global utveckling. För att inte samhällen ska utestänga flickor och kvinnor på grund av mens krävs omedelbara satsningar på:

  • Toaletter

Över en miljard flickor och kvinnor saknar tillgång till en fungerande toalett. Dessutom är många toaletter inte anpassade efter flickors och kvinnors behov vid mens. Det innebär att de inte har möjlighet att sköta sin menshygien på ett säkert och privat sätt. Extra allvarligt är att nästan varannan skola i låginkomstländer saknar fungerande och låsbara toaletter vilket leder till att flickor missar skolan de dagar de har mens, eller tvingas hoppa av helt. Därför krävs satsningar på toaletter anpassade efter flickors och kvinnors behov i hem, på skolor, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. 

  • Kunskap

Tabun och okunskap leder till att många flickor inte ens vet vad som händer med dem när de får sin första mens. Studier visar exempelvis att mer än hälften av flickorna i Indien inte hade fått någon information om vad mens var när de fick mens första gången. Myter och föreställningar om mens som något farligt eller smutsigt leder till att flickor och kvinnor utsätts och utestängs. För att bryta tabun kring mens och sprida kunskap krävs större satsningar på utbildning, sexualundervisning och jämställdhet, framförallt i skolor.

  • Mensskydd

Majoriteten av flickorna och kvinnorna i världen saknar tillgång till, eller har inte råd med, mensskydd av bra kvalitet. Istället är hemmagjorda bindor av gamla tygstycken en vanlig lösning, men då många saknar möjlighet eller kunskap i att tillverka, tvätta och torka dem på ett hygieniskt sätt är risken stor att drabbas av infektioner. Större satsningar måste göras på att få fram mensskydd som flickor och kvinnor i världens fattigaste länder har råd att köpa eller tillverka själva. Parallellt med det arbetet bör även informationskampanjer kring intimhygien och miljövänlig hantering av använda produkter finansieras. 

För att bryta tabun och stigman behöver vi prata klartext om mens. Investeringar inom ovanstående tre områden behöver omgående öka och vi uppmanar nu politiker, företag och organisationer att ta mens på blodigt allvar och investera - för att världen ska bli mer jämställd och för att vi ska kunna nå de globala hålbarhetsmålen.

Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare WaterAid

Mariann Eriksson, Generalsekreterare Plan International Sverige

Gerda Larsson, grundare och verksamhetschef, The Case For Her