Go to main navigation
Flickor i en skola tar emot en skoluniform av en lärare.

En av de stora framstegen i Afghanistan de senaste åren är flickors ökade möjligheter att gå i skolan, men om biståndsgivarna drar sig tillbaka är risken att möjligheterna minskar igen, skriver Svenska Afghanistankommittén med flera organisationer. 

Foto: Lizette Potgieter/Shutterstock

debatt

”Minskat bistånd till Afghanistan riskerar omintetgöra framsteg”

Svenska Afghanistankommittén och Rädda Barnen varnar tillsammans med 14 andra organisationer för att det internationella samfundet kan minska biståndet till Afghanistan. ”Vi uppmanar alla att sätta det afghanska folket i centrum.”

Trots den 40 år långa konflikten har Afghanistan gjort stora framsteg de senaste två decennierna. Spädbarnsdödligheten har minskat från 90,2 till 46,5 per 1 000 födslar.

Antalet barn i skolan har ökat från 3,8 miljoner 2003 till 6,3 miljoner 2017. Mödradödligheten har halverats. Framstegen är ett resultat av hårt arbete utfört av Afghanistan och dess lokalsamhällen med internationellt bistånd som stöd.

Afghanistan befinner sig i ett kritiskt läge. Samtal mellan regeringen och talibanerna har inletts och en fredsuppgörelse är äntligen möjlig. Samtidigt ökar utmaningarna i det krigshärjade landet där våldet eskalerar. 

Covid-19 har ökat den ekonomiska utsattheten i Afghanistan, särskilt för landets mest sårbara grupper. För dem är de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin ödesdigra. 

Världsbanken uppskattar att Afghanistans BNP kommer att minska med 5,5 – 7,4 procent i år och matpriserna har ökat med fem procent. En ekonomisk nedgång riskerar att driva miljontals afghaner i fattigdom. Fattigdomsnivån kan komma att öka till 72 procent av befolkningen som ett resultat av pandemin. 

Klimatförändringarna påverkar försörjningen för miljontals människor på landsbygden och förstärker konflikten, vilket skapar en ytterligare börda för det afghanska folket och tvingar många att lämna sina hem. 

Den 23-24 november kommer den afghanska regeringen och det internationella samfundet att mötas vid en högnivåkonferens om Afghanistan. Internationella ledare förväntas ge besked om vilka nivåer biståndet till Afghanistan kommer att ligga på de kommande åren. 

Politiska prioriteringar kommer att diskuteras i ljuset av Afghanistans osäkra framtid. Flera länder har indikerat att biståndsnivåerna kommer att sjunka, något som får direkta konsekvenser för det afghanska folket. 

Afghanistan har kommit långt de senaste 20 åren, men är fortfarande beroende av internationellt stöd för att kunna tillhandahålla grundläggande service till sin befolkning. Om vi skalar ner biståndet nu, mitt i eskalerande konflikt, ökande humanitära behov och en ekonomisk kris som kan komma att dramatiskt öka fattigdomen, riskerar de framsteg som gjorts att gå förlorade. Det är länder som Afghanistan som riskerar att lämnas efter i arbetet med de globala målen för hållbar utveckling.

På den kommande högnivåkonferensen uppmanar vi alla internationella partners till Afghanistan att sätta det afghanska folket i centrum. De flesta av dem bor på landsbygden, i avlägsna samhällen som är svåra att nå. Det är det afghanska folket som kommer att bära en hållbar och fredlig utveckling i landet, men det är också de som kommer att lida mest om freden misslyckas.

 För att göra skillnad för det afghanska folket bör ett framtida stöd prioritera:

  • Skydd av mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors, flickors och minoriteters åtnjutande av dessa. Det inkluderar tillgång till skola, sjukvård och meningsfulla sätt för det afghanska folket att göra sina röster hörda. 

  • Stöd till det afghanska civilsamhället på ett sätt som stärker dess långsiktiga utveckling och oberoende. Organisationer måste ges möjlighet att verka opartiskt och effektivt för att nå dem som är i nöd.

  • Skydd av yttrandefriheten och organisationsfriheten. Efter flera år av framsteg och positiv utveckling utsätts media och civilsamhälle allt oftare för påtryckningar i Afghanistan. Den utvecklingen måste vändas. 

  • Att röster från lokala samhällen, civilsamhället, kvinnor och unga blir hörda i fredsprocessen. Mänskliga rättigheter, särskilt för kvinnor, flickor och minoriteter får inte förhandlas bort i fredssamtalen. Samtidigt måste rättsstatens principer, tillgång till utbildning och sjukvård och arbetstillfällen, i synnerhet för unga, säkerställas för att motarbeta konfliktens bakomliggande orsaker. 

  • Att transparens och ansvarsutkrävande säkerställs. Att motverka korruption på alla nivåer i samhället är ett ansvar för alla aktörer i Afghanistan, både den afghanska regeringen och internationella samarbetspartners. 

Idag på den Internationella Barndagen, som markerar FN:s antagande av Barnkonventionen, vill vi också påminna om barns särskilda utsatthet i den mångåriga konflikten. Skydd av mänskliga rättigheter, och barns särskilda rättigheter, måste prioriteras för Afghanistans framtid.

Landets utmaningar är många och utvecklingen oförutsägbar. Behovet av långsiktig solidaritet och fortsatt finansiellt och tekniskt stöd är därför större nu än någonsin.

Bengt Ekman, vikarierande Generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén

Cecilia Chatterjee-Martinsen, chef för Internationella programmet, Rädda Barnen

Liv Kjølseth, Generalsekretær, Norska Afghanistankomiteen

Elizabeth Winter, Executive Director, British & Irish Agencies Afghanistan Group (BAAG)

Mikkel Rindorf Trolle, Regional Director Asia, Danish Refugee Council

Saeed Parto, Head of Research, Afghanistan Public Policy Research Organization (APPRO)

Jaap van Hierden, Country Director Afghanistan, Cordaid

Astrid E. Sletten, Country Director Afghanistan, Norwegian Refugee Council

Ashish Damle, Country Director, Oxfam in Afghanistan

Klaus Løkkegaard, Head of Secretariat, DACAAR

Nadia Saracini, Policy Analyst, Christian Aid

Canisius Sovis, Country Director Afghanistan, Norwegian Church Aid

Gerhard Bärtschi, Country Director Afghanistan, ZOA

Lisa K. Piper, Director, Agency Coordinating Body for Afghan Relief & development (ACBAR)

Laila Ait Baali, Director, WO=MEN Dutch Gender Platform

Peter van Sluijs, Senior Strategist, Civil Society Platform for Peacebuilding and Statebuilding (CSPPS)