Go to main navigation
Kristina Jelmin, verksamhetschef på Svenska Burmakommittén

Vid sidan av ansvarsutkrävande behövs givetvis ett fortsatt arbete för fred och demokratisering, skriver Kristina Jelmin, verksamhetschef på Svenska Burmakommittén.

Foto: Pressbild/Svenska Burmakommittén

DEBATT

Nytt besked från FN ger hopp om ansvarsutkrävande för folkrättsbrott i Myanmar

På torsdagen tillsatte FN:s råd för mänskliga rättigheter en ny mekanism för att förbereda straffrättsliga åtal för folkrättsbrott i Myanmar (Burma). Det är ett viktigt steg mot ansvarsutkrävande men mer måste till för att ansvariga ska kunna ställas till svars, skriver Kristina Jelmin, chef på Svenska Burmakommittén.

Drygt ett år har gått sedan militären inledde den våldskampanj som på kort tid tvingade över 700 000 rohingyer att fly till grannlandet Bangladesh. Händelseförloppet är väldokumenterat. Minst 10 000 personer befaras ha dödats. Många av oss har nåtts av skrämmande vittnesmål om massmord, våldtäkter, mordbränder, tortyr och fördrivning.

Den 27 september tog FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève ett viktigt steg mot ansvarutkrävande för övergreppen i delstaten Rakhine och andra delar av landet. Rådet beslutade bland annat att instifta en mekanism som ska samla in bevis och förbereda straffrättsliga åtal mot ansvariga i enlighet med internationell lag. Trots invändningar från bland andra Kina, som tvingade fram resolutionen till omröstning, antogs den med 35 röster för, 3 emot och 7 nedlagda röster.

Beslutet ska ses i ljuset av den FN-utredning som presenterades för rådet för två veckor sedan. Rapporten slår fast att det finns omisskännliga bevis för att brott mot mänskligheten och krigsbrott begåtts i delstaterna Rakhine, Shan och Kachin. När det gäller övergreppen mot rohingyer i Rakhine, menar utredarna att flera faktorer pekar mot folkmord. 

Till en överväldigande del pekas den burmesiska militären, Tatmadaw, ut som förövare till grova, systematiska övergrepp runtom i landet. Stridigheterna i de norra delarna av landet är nu de våldsammaste på årtionden. Över 100 000 människor har tvingats fly våldet där. Den burmesiska militären försvårar rutinmässigt leveranser av humanitär nödhjälp. Endast fem procent av ansökningar om tillträde från internationella humanitära aktörer beviljas av regeringen enligt en rapport från augusti i år.

Utredarna rekommenderar att Burmas överbefälhavare Min Aung Hlaing tillsammans med fem andra befälhavare bör utredas och åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott, och att FN:s säkerhetsråd ska hänföra situationen i Burma till den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och införa ett vapenembargo mot landet. Även den civila regeringen med Aung San Suu Kyi i spetsen kritiseras hårt för att inte ha gjort tillräckligt för att skydda civilbefolkningen och för att förhindra FN-utredare, rapportörer och andra utomstående att besöka landet.

På grund av militärens politiska särställning är det omöjligt att ställa ansvariga till svars i Burma. Straffrihet råder, även för grova folkrättsbrott. Därför är det avgörande att det internationella samfundet griper in. Endast i en internationell process kan ansvariga ställas till svars. Det är viktigt att de utredningar som FN:s råd för mänskliga rättigheter nu beslutat om verkligen används för att åtala förövarna. Detta kan i princip bara ske vid den Internationella brottsmålsdomstolen eller liknande tribunal. Svenska Burmakommittén välkomnar att Sveriges regering tydligt uttryckt sitt stöd för en resolution i säkerhetsrådet som hänför situationen i Burma till den Internationella brottmålsdomstolen.

Genom att öppet arbeta för en resolution håller man frågan om ansvarsutkrävande på dagordningen och upprätthåller trycket på Burma. I tillägg till rättsligt ansvarsutkrävande behövs riktade sanktioner mot förövarna. Dessa har hittills varit alldeles för svaga. Här kan Sverige spela en bidragande roll genom sin plats i EU.

Vid sidan av ansvarsutkrävande behövs givetvis ett fortsatt arbete för fred och demokratisering i Burma. Sverige bör utöka stödet till människorättsförsvarare i Burma som på allvar står upp mot förtryck och arbetar för minoriteters rättigheter, tolerans och alla människors lika värde.

Kristina Jelmin
Verksamhetschef, Svenska Burmakommittén


OmVärlden använder vanligtvis Myanmar istället för Burma sedan Språkrådets ändring i juni. Svenska Burmakommittén använder konsekvent Burma i sin kommunikation på svenska och lägger ingen politisk värdering i vilket namn som används utan försöker använda det som är tydligt för sin publik i Sverige.