Go to main navigation
Isabella Lövin

Biståndsminister Isabella Lövin. 

Foto: Fredrik Hjerling

REPLIK

“Regeringen tar visst hänsyn till minoriteter i Syrien och Mellanöstern”

Biståndsminister Isabella Lövin menar att minoritetsgrupper inte är exkluderade i regeringens kommande strategier för Syrien, Mellanöstern och Nordafrika. I en replik på en debattartikel av Afram Yakoub, ordförande i Assyriska riskförbundet, skriver hon också att regeringen nu visar handling, vilket efterlystes i Afram Yakoubs debattinlägg.

I en artikel här på OmVärlden.se framhåller Afram Yakoub en oro för att regeringen bortser från assyriers, yazidiers och andra minoritetsgruppers behov i regeringens kommande strategier för Syrien och Mellanöstern och Nordafrika (MENA). Jag vill härmed stilla den oron eftersom det helt enkelt inte stämmer att minoriteter skulle vara exkluderade i strategierna. Afram Yakoub efterlyser handling, och det är precis det regeringen nu visar.

Regeringen följer noga utvecklingen i regionen och delar den oro som Afram Yakoub uttrycker vad gäller utsattheten för assyrier och yazidier. Det finns en stor medvetenhet om att minoritetsgrupper drabbas särskilt hårt av den negativa händelseutvecklingen i regionen och inte minst av Islamiska staten, IS, framfart.

Givet regionens fragmentisering och för att undvika ytterligare spänningar mellan grupper väljer regeringen dock ett bredare angreppssätt och pekar inte ut särskilda minoritetsgrupper.

Syrienkrisstrategin kommer bland annat att fokusera på att tillhandahålla försörjningsmöjligheter, öka tillgången på samhällstjänster, motverka sexuellt våld, stärka kapaciteten för dialog, respekten för mänskliga rättigheter och jämställdhet i Syrien och dess grannländer. Regeringen vill att verksamheten inom ramen för strategin ska stärka mänskliga rättigheter för alla syrier, främja dialog mellan olika grupper i samhället för en framtida fredlig samexistens. Att i denna konfliktkontext med sekteristiska spänningar öronmärka bistånd per etnisk eller religiös tillhörighet riskerar att vara kontraproduktivt.

Det betyder inte att minoriteters rättigheter faller bort. Det svenska utvecklingssamarbetet i regionen utgår ifrån ett rättighetsbaserat perspektiv och ett sådant förhållningssätt innebär att ett genomförande av strategierna kommer synliggöra diskriminerade, exkluderade och marginaliserade grupper före varje insats. Detta så att människor, oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ska kunna åtnjuta sina rättigheter.

Afram Yakoub hänvisar till att Afghanistanstrategin särskilt lyfter fram minoritetsgrupper som en fokusgrupp. Men den uppgiften är daterad. I den Afghanistanstrategi som togs 2014 av den förra regeringen finns den formuleringen inte med eftersom Afghanistan, likt flera länder i MENA-regionen, också är ett land med många etniska minoriteter, där det finns risk för fragmentisering och att biståndet stärker skiljelinjer snarare än tvärtom.

Regeringen för en löpande dialog, såväl i fält som här hemma, med representanter för olika minoritetsgrupper. Vi tar konsekvent upp frågan inom FN och med andra multilaterala organisationer samt i regeringsdialoger.

Afram Yakoub efterlyser handling. Och det är precis det regeringen visar. Med de nya strategierna stärker vi arbetet i regionen. Detta kommer även komma utsatta minoritetsgrupper till del.

Isabella Lövin, biståndsminister