Go to main navigation
Ulrika Lång-crop.jpg

Ulrika Lång är metod- och ämnesföreträdare för social trygghet på Sida.

Foto: Foto: Sida

replik

Replik: Sidas stöd är mycket mer än kontanter

Sociala trygghetssystem med kontantstöd möts ofta av starka känslor. Men utvärderingar visar att kontantstöd minskar inkomstfattigdom, ökar livsmedelssäkerhet och konsumtion, ökar deltagande i utbildning, minskar barnadödlighet samt ökar produktivt arbete och välmående. Det skriver Ulrika Lång på Sida i en debattreplik.

Social trygghet – att det finns ett socialt skyddsnät för medborgarna – är en mänsklig rättighet. Det är också ett mycket effektivt sätt att minska fattigdom.

Sociala trygghetssystem med kontantstöd hör till de internationellt mest utvärderade biståndsformerna. Utvärderingarna visar att kontantstöd minskar inkomstfattigdom, ökar livsmedelssäkerhet och konsumtion, ökar deltagande i utbildning, minskar barnadödlighet samt ökar produktivt arbete och välmående (se till exempel här och här).

De program Sida stödjer för social trygghet har olika former, men de flesta inkluderar kontantstöd till människor som lever i extrem fattigdom. Sida bidrog under 2017 med över en halv miljard kronor i stöd till program för social trygghet i nio länder.

Mer än att dela ut kontanter

Samtidigt handlar det alltid om mer än att dela ut kontanter. Sidas stöd är också kopplade till kapacitetsutveckling som hjälper staten att bygga upp de sociala trygghetssystemen. Programmen är på olika sätt inriktade på att stärka kopplingar till grundläggande service som är avgörande för att minska fattigdom.

Uppbyggnad av sociala trygghetssystem kan därför bidra till ett ökat helhetsgrepp för att minska fattigdom. I till exempel Etiopien utbildas socialarbetare som ger stöd till utsatta familjer som är mottagare av kontantstöd. Socialarbetarna följer upp nutritionsstatus och hälsoundersökningar för barnen i familjerna samt följer upp att barnen deltar i skolundervisning.

Starka känslor och myter

Sociala trygghetssystem med kontantstöd möts ofta av starka känslor och värderingar. En rad myter om att kontantstöd leder till ”lathet, ökad alkoholkonsumtion och ökat barnafödande” har dock motbevisats av forskning. Vissa debattörer lyfter farhågor om att kontantstöd ska påverka människors sympatier vid val – samtidigt säger andra debattörer att människor som lyfts ur en situation av extrem fattigdom stärks i sin förmåga att ställa krav på beslutsfattare.

Det finns inga tydliga forskningsresultat som bevisar vare sig det ena eller andra synsättet, däremot vet vi att fattigdom effektivt minskas med kontantstöd. Det i sin tur skapar möjligheter att nå utsatta grupper som inte fått ta del av ökad tillväxt i våra samarbetsländer.

Långsiktigt åtagande

Etablering av sociala trygghetssystem är ett långsiktigt åtagande för stater. Även det svenska välfärdssystemet har utvecklats under mycket lång tid. I våra samarbetsländer ställs regeringar med begränsad statsbudget inför komplexa val och prioriteringar.

Vilka vägval regeringar gör och hur programmen som Sida stödjer ser ut varierar. En analys av fattigdomssituationen och av nationella prioriteringar avgör vilka typer av program Sida stödjer. Långsiktighet, nationell finansiering och skatteintäkter är frågor som Sida analyserar och följer upp i samband med etablering av sociala trygghetssystem.

Universella eller riktade bidrag?

Ett par artiklar i Omvärlden har förespråkat universella bidrag till alla inom en viss grupp – till exempel pensioner till alla äldre över 70 år – istället för riktade bidrag till ett urval av de allra fattigaste.

Svenska kyrkan ser problem med att PSSN i Tanzania är ett behovsprövat program med riktade bidrag till de allra fattigaste. Inget system för urval är helt problemfritt, så självklart förekommer brister även i PSSN:s urval av 1,1 miljoner hushåll. Men jag har inte sett belägg för omfattande missnöje med inriktningen på att nå de fattigaste i Tanzania. Omkring 75 procent av allmänheten stödjer urvalsprocessen, enligt en utvärdering.

Sida kan stödja både universella bidrag och riktade bidrag men gör en bedömning i varje land utifrån nationella prioriteringar och fattigdomsanalys. På lång sikt kan universella system i likhet med svenska barnbidrag eller allmän pension vara en väg att få brett stöd från allmänheten för att betala skatt till social trygghet.

Men i valet var knappa resurser ska riktas så krävs prioriteringar – och för att se till att ingen lämnas efter är det i många länder rimligt att börja med de fattigaste först.

Ulrika Lång, metod- och ämnesföreträdare för social trygghet på Sida