Go to main navigation
debatt-diaspora.jpg

Nauja Kleist är seniorforskare vid Danish Institute for International Studies och har skrivit en rapport om den somaliska diasporagruppen i Sverige för Delegationen för migrationsstudier, Delmi.

Foto: Nauja Kleist

debatt

Så kan vi förbättra relationen mellan diasporagrupper och biståndet

Samarbetet mellan diasporagrupper och biståndet är inte problemfritt. Diasporaaktörer är ofta personligt involverade på flera plan i hemlandets återuppbyggnad, vilket ibland möts med skepsis från biståndsaktörer. Förbättrade relationer skulle dock vara en vinst för båda parter. Det skriver forskaren Nauja Kleist utifrån en rapport för Delmi.

Diasporagrupper erkänns sedan början av 2000-talet som utvecklingsaktörer. Framförallt har fokus legat på de remitteringar som skickas till utvecklingsländerna och som är tre gånger större än det offentliga utvecklingsbiståndet. Katastrofhjälp, utvecklingsprojekt och kunskapsöverföringar bidrar dock också. Ett bra exempel är den svensksomaliska diasporans arbete i den somaliska regionen.

Sedan inbördeskriget bröt ut i Somalia 1991 har somaliska flyktingar bosatt sig över hela världen, bland annat i Sverige. Somalierna är kända för sitt gränsöverskridande engagemang i sitt tidigare hemland, och utgör en livlina i kristider och bidrar till långsiktiga förändringsprocesser.

Gemensamma intressen

Som fjärde största mottagarland 2016 är Somalia ett viktigt partnerland för Sida. Både Sida och svensksomaliska diasporagrupper bedriver således ett omfattande arbete i den somaliska regionen. Sida har ett strategiskt intresse av att bygga starka förbindelser med svensksomaliska utvecklingsaktörer för att främja deras arbete i enlighet med Sveriges övergripande prioriteringar och intressen. Samtidigt är framsteg i utvecklings- och återuppbyggnadsarbetet i den somaliska regionen oerhört viktigt för svensksomalier. Dessutom gör matchande finansiering av diasporagruppens arbete att vissa typer av insatser går att genomföra i större skala.

Det finns således ömsesidiga möjligheter och intressen.

Det vore dock naivt att tro att förhållandet mellan utvecklingsindustrin och diasporagrupperna är problemfritt. En utmaning rör utvecklingsmetoder och utvecklingsprioriteringar. Diasporagruppernas arbete är ofta flexibelt och sektorsövergripande och spänner ofta över den strikta uppdelning mellan utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd som de organ som bedriver utvecklingssamarbete tillämpar.

Personligt involverade

Dessutom drivs många diasporaaktörer av en moralisk skyldighet att agera i ljuset av det lidande som förekommer och de är ofta personligt involverade på flera plan. Detta gör att professionella utvecklingsarbetare ibland är skeptiska till om diasporagruppernas insatser är ändamålsenliga och förenliga med utvecklingssamarbetet.

Omvänt ifrågasätter vissa diasporaaktörer lämpligheten i de svenska utvecklingsprioriteringarna och i det rättighetsbaserade förhållningssätt som de anser sakna verklighetsförankring, medan andra betonar vikten av till exempel jämställdhet och mänskliga rättigheter. Oavsett vilket efterlyser diasporaaktörerna större insatser för återuppbyggnad och samhällsservice i områden präglade av misär efter konflikter – som i stora delar av den somaliska regionen.

Så hur kan detta samarbete utvecklas?

För det första går det att underlätta deltagandet i program till stöd för diasporagruppernas arbete. Det behövs flexiblare insatser för återuppbyggnad och samhällsservice. Det behövs även snabbare och enklare administrativa förfaranden – utan att sänka kraven på projektens kvalité. Båda åtgärderna skulle få stort gensvar bland diasporaaktörer och i den somaliska regionen.

För det andra går det att stärka partnerskapen och den ömsesidiga förståelsen. Detta kan uppnås genom att fördjupa dialogen mellan beslutsfattare och diasporagrupper. Många diasporaaktörer vill bli mer delaktiga i politiska processer som rör den somaliska regionen och diasporagruppernas arbete. Här kan det avslutningsvis konstateras att ett sådant samarbete innebär möjligheter både för utvecklingsorgan och för diasporaaktörer. 

Nauja Kleist, seniorforskare, Danish Institute for International Studies

Fotnot: Artikeln bygger på Delmirapporten 2018:1 Somali Diaspora Groups in Sweden – Engagement in Development and Relief in the Horn of Africa.