Go to main navigation
Banderoll på balkong i Schweiz som säger "rösta ja till initiativet för ansvarsfulla multinationella företag"

Den 29 november röstade väljarna i Schweiz ner ett förslag på lagkrav för företag att ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljöförstöring. Inom EU pågår förhandlingar om ett liknande lagkrav nästa år. 

Foto: IndustriALL

Debatt

”Skogsskövling och pandemier kan stoppas med bindande lagkrav”

Inom EU diskuteras nu lagkrav på företag för att ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljöförstöring från konsumtion. Det är dags att Sverige intar en mer aktiv roll i EU-förhandlingarna, skriver forskare inom forskningsprogrammet Mistra Geopolitics.

EU-medborgarnas konsumtion är en starkt bidragande orsak till skogsskövling, miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter i världen. En studie, från maj i år, visar att EU har det största klimatavtrycket i världen, främst på grund av import av soja, palmolja och kött.

Soja, palmolja och kött står för nära 80 procent av den globala skogsskövlingen, vilket bidrar till förlust av biologisk mångfald och negativa konsekvenser för lokalbefolkningar som är beroende av skogens resurser, som i Brasilien och Indonesien. 

Samtidigt har forskning publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature bekräftat oroande kopplingar mellan så kallade zoonotiska sjukdomar (sjukdomar som sprids från djur till människa) och avskogning, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Att bromsa den globala skogsskövlingen handlar därför också om att kunna förhindra pandemier som den pågående covid-19-krisen.

I Schweiz hölls den 29 november en omröstning om bindande lagkrav för företag att ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljöförstöring för konsumtion. Förslaget röstades med liten marginal ner. Frankrike antog en sådan lag 2017 (Human Rights Due Diligence, HRDD) och Tyskland kommer att anta en lag nästa år.

EU-kommissionen förbereder också en banbrytande HRDD-förordning som förväntas antas 2021. Förordningen bygger på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, och innebär att stater bör använda sig av både frivilliga och obligatoriska åtgärder. 

Forskare, organisationer och politiker anser att frivilliga åtgärder inte räcker för att hantera de allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöproblem som uppstår i komplexa leverantörskedjor globalt. De flesta europeiska stater, inklusive Sverige, har antagit nationella handlingsplaner, men dessa har i många fall kritiserats för att vara tandlösa och innehålla få konkreta åtgärder.

Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för ett lagförslag som, om det antas, gör det svårare att importera varor som bidragit till skogsskövling till Europa. Soja som importeras från Sydamerika har historiskt varit den produkt som stått för den största andelen skogsskövling och relaterade utsläpp. 

Sverige importerar idag över 250 megaton soja per år, varav endast 37 procent är certifierad. Huvuddelen av den soja som Sverige importerar används som djurfoder, och vid produktion av kött, mejeriprodukter och fisk. 

Ytterligare en EU-förordning är på väg, som omfattar företag inom alla sektorer. Om denna antas kommer svenska företag som Ica, H&M och Ikea bli tvungna att respektera mänskliga rättigheter och hindra miljöförstöring kopplad till deras verksamhet längs leverantörskedjan. 

Sverige har hittills inte drivit frågor om bindande HRDD-lagstiftning, och ingår inte i Amsterdamdeklarationen, som ska motverka skogsskövling och främja hållbar global handel av olika råvaror. De länder som ingår (Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge och Storbritannien) har drivit på för en HRDD-förordning inom EU.

Regeringen har tillbakavisat att det finns ett behov av att anta en nationell lag som tvingar företag att respektera mänskliga rättigheter. I en rapport från Statskontoret uppmanas regeringen undersöka möjligheter och konsekvenser av att införa en bindande lag i Sverige. Stöd och lagförslag från civilsamhället finns i rapporten Time to act. 

Vad kan Sverige göra? 

I många europeiska länder hamnar frågan högt på den politiska dagordningen. Därför bör Sverige nu ta en aktiv roll i de pågående EU-förhandlingarna. 

Sverige bör redan nu initiera en bred politisk debatt och förbereda implementering av de nya EU-regleringarna i nationell lagstiftning, så att svenska företag kan införa de nya reglerna så effektivt som möjligt. 

Politiskt stöd för EU-lagstiftningen krävs för att stärka staten och dess institutioner. Detta så att lagen efterlevs och håller de företag som bryter emot lagen ansvariga ekonomiskt och moraliskt. 

Vi menar att EU:s gröna giv bara kan bli rättvis och effektiv om den innehåller strikta åtgärder för att undvika att kostnaden av våra ohållbara konsumtionsmönster förflyttas till avlägsna platser, och orsakar onödigt lidande för människor världen över. 

Maria-Therese Gustafsson, forskare vid Stockholms universitet och forskningsprogrammet Mistra Geopolitics

Almut Schilling-Vacaflor, forskare vid Osnabrück University