Go to main navigation
Ulrika%20Lång-crop.jpg

Kontantstöd till de allra fattigaste är effektivt för att minska fattigdom, öka livsmedelstrygghet, öka deltagande i skolgång, öka produktivitet, öka välmående och även minska könsrelaterat våld. Det skriver Ulrika Lång, tf chef på Enheten Rättvisa och fred, i replik till Svenska kyrkan. Men det är inte heller det enda stödet som Sida har för att minska fattigdomen i världen.

Foto: Sida

DEBATT

Sida: sociala kontantstöd viktiga för att minska fattigdom

Svenska kyrkan menar att Sidas stöd till social trygghet inte når de allra fattigaste. Istället för kontantstöd tycker de att vi bör stödja generella bidrag som riktas till alla medborgare. Men fattigdom har ingen enskild lösning utan kräver en kombination av olika stöd och reformer.  Det skriver Ulrika Lång, tf. chef på Sidas enhet för rättvisa och fred, i en replik.

Sida ger omkring 500 miljoner kronor per år till program för social trygghet i 13 länder. Stödet är inriktat på att stärka kapacitet för att bygga upp nationella system med starka institutioner.  Målsättningen är att landet på lång sikt ska klara av att ge alla sina invånare social trygghet, som är en mänsklig rättighet. I flera program utbetalas kontanter direkt till ett urval av de allra fattigaste. Forskning och utvärdering är dessutom kopplat till majoriteten av programmen.

Få biståndsformer är så utvärderade som social trygghet med kontantstöd. Det finns därför evidens som visar att kontantstöd är effektivt för att minska fattigdom, öka livsmedelstrygghet, öka deltagande i skolgång, öka produktivitet, öka välmående och även minska könsrelaterat våld.

Genom dessa breda effekter och inriktningen på att minska ojämlikhet, betonas social trygghet ofta som avgörande för att utrota fattigdom. Men det är inte den enda lösningen, utan en lösning i kombination och samspel med reformer och stöd inom andra sektorer som hälsa, utbildning och sysselsättning.

Många olika stöd behövs

På lång sikt är visionen att våra samarbetsländer ska utveckla omfattande system för universell social trygghet som skyddar alla invånare från extrem fattigdom och sårbarhet genom livets alla skeden. Det inkluderar till exempel kontantstöd till behövande, men också socialförsäkringar, barnbidrag och lagstiftning som exempelvis säkerställer rättvisa arbetsvillkor. Att etablera ett system för universell social trygghet är komplext och behöver byggas steg för steg under en längre tidsperiod.

Sida utgår inte från svensk välfärdsmodell, som Svenska kyrkan föreslår. Nationella politiska prioriteringar är en utgångspunkt i stödet till social trygghet. Det är viktigt att det finns politiskt stöd för de omfattande reformer och investeringar som krävs för att stärka social trygghet. Den andra utgångspunkten är analysen av fattigdom i det specifika landet, regionen, globalt. I val mellan olika stöd prioriteras de insatser som tydligast når de fattigaste.

Svenska kyrkan har nyligen lanserat en studie som beskriver stora brister i urval av de fattigaste i program med kontantstöd. Studien omfattar endast två av Sidas samarbetsländer och har metodologiska svagheter som sätter frågetecken för många av de resultat som presenteras. Den övergripande slutsatsen att det är komplicerat att välja ut de allra fattigaste stämmer dock med Sidas erfarenhet.

Kontantstöd viktig komponent

Men inriktning på de fattigaste är för många av våra samarbetsländer ett sätt att prioritera begränsade resurser. En viktig princip för Sida är att kombinera urvalsmetoder när vi riktar stöd till de fattigaste. I vissa länder väljs kommittéer på bynivå som bidrar med urval, det kombineras ofta med att människor själva anmäler sig som i behov av stöd och/eller med externa rådgivare som tittar på hushållens tillgångar. Principen att människor ska ha rätt att överklaga om de anser sig felaktigt behandlade är viktig.

Inte i något samarbetsland når programmen alla människor som lever i extrem fattigdom. Men utvärderingar visar att resultaten för att minska fattigdom är starka för de människor som nås. Kontantstöden ger också positiva effekter för lokal ekonomi.

Sida utgår från multidimensionell fattigdomsanalys för att granska de olika dimensioner – utöver brist på resurser – som är fattigdomens kärna i olika länder eller regioner. Med stöd av analysen prioriteras målgrupper och val av projekt och program. I stöd som involverar kontantstöd blir det tydligare än i många andra stödformer att alla inte får ta del av utvecklingssamarbetet.

Unikt samarbete för kunskapsutbyte

Svenska kyrkan efterlyser att Sida ska bidra till att erfarenheter från det svenska välfärdssystemet delas med våra samarbetsländer. Även Sverige prioriterar hur resurser används och har en kombination av riktade socialbidrag, försäkringar som a-kassa och generella barnbidrag.

Svenska erfarenheter kan inte kopieras direkt till våra samarbetsländer, men det finns ett stort värde i erfarenhetsutbyte. Sida har i år inlett ett femårigt kapacitetsutvecklingsprogram för deltagare från tio samarbetsländer. Programmet är ett unikt samarbete mellan Sida och fyra svenska myndigheter (Arbetsförmedlingen i Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Försäkringskassan) samt ett internationellt forsknings- och utbildningsinstitut baserat i Sydafrika, EPRI.

I programmet används svenska erfarenheter och kunskap om sociala trygghetssystem, kombinerat med internationella erfarenheter och forskning för att stärka deltagarnas hemorganisationer och- institutioner i att genomföra lokalt ägda förändringar som utvecklar systemen för social trygghet i deras länder. Erfarenhetsutbytet mellan de deltagande länder är också en viktig del av programmet som totalt omfattar cirka 200 deltagare.

I slutändan är det regeringarna i Sidas samarbetsländer som behöver prioritera ökade investeringar i social trygghet för att de stora behoven ska kunna täckas. Utvecklingssamarbetet kan bidra till att stärka kapacitet och till att bygga erfarenheter och evidensbaserad kunskap, men inte ta över ansvaret för att etablera nationella system för social trygghet.

Ulrika Lång, tf chef på Enheten Rättvisa och fred, Sida