Go to main navigation
Man i skyddskläder bekämpar gräshoppssvärmar i Somalia

Förutom covid-19 slår de pågående gräshoppssvärmarna hårt mot Somalia. FN:s utvecklingsorgan UNDP vill se mer långsiktiga utvecklingssatsningar i landet. 

Foto: Isak Amin/FAO

debatt

”Somalias larmklockor varnar för återkommande katastrofer”

FN:s utvecklingsorgan UNDP slår larm om återkommande katastrofer som hindrar Somalias utveckling. Lösningen är långsiktiga biståndsinsatser och löften som infrias, skriver landchefen i Somalia. 

Utvecklingen i Somalia har kommit långt de senaste åren. Ekonomin har vuxit stadigt, om än långsamt. Nya avtal om skuldlättnader har potential att möjliggöra omfattande finansiering av utvecklingsprojekt inom såväl hälso- och sjukvård som utbildning och infrastruktur. 

Statliga tjänster har förbättrats och når fler människor varje år. Konstitutionella reformer och nya arrangemang för maktdelning införs. Till följd av en fredlig maktövergång 2017 har regeringen åtagit sig att hålla allmänna val, vilket är ytterligare en milstolpe på vägen mot fred och ökat välstånd.

Trots dessa framgångar började larmklockorna ljuda för en tid sedan i huvudstaden Mogadishu. Sedan november förra året har enorma skyfall och översvämningar tvingat mer än en halv miljon människor på flykt – den senaste händelsen i en rad återkommande naturkatastrofer som var och vartannat år drabbar landet, förstör liv och kostar samhället hundratals miljoner dollar.

De kraftiga regnen lade den perfekta grogrunden för den största invasionen av gräshoppor på 25 år. Hungern, som senast drabbade Somalia 2017 på grund av torka, hotade plötsligt att återvända till vingslagen av en miljard växtätande insekter.

Inslag i den lokala nyhetsrapporteringen har nu ersatt insektssvärmar med bilder av trånga gravplatser och män i skyddsdräkter ämnade att skydda dem mot covid-19. Denna nya sjukdom är bara den senaste katastrofen i en serie kriser som sträcker sig tillbaka till inbördeskriget på 1980-talet. 

Larmklockorna ljöd tidigt, men på sätt och vis har de inte slutat ringa på över 30 år.

Få döda av covid-19

Över 3 000 människor i Somalia har hittills bekräftats smittade av covid-19 och nästan 100 personer har dött till följd av viruset. Det faktiska antalet kommer dock sannolikt att vara mycket högre än vad den officiella statistiken antyder. 

Begränsad testning gör det svårt att få en exakt bild av läget, men skildringar inifrån landet återger hur man sett en kraftig uppgång av influensaliknande symtom i urbana områden, hur gravplatser blir trängre och hur ett antal kända individer med tillgång till testning insjuknat. Det antyder att infektionsgraden även är hög bland dem som inte kan testas.

Till skillnad från många andra länder, där rädslan är att covid-19 kommer att överbelasta hälsosystemet, kämpar Somalia redan för att tillhandahålla hälsovård till många av sina medborgare. Landet har ett mycket stort antal patienter per läkare; en av de största obalanserna jämfört med andra länder. 

Somalia är också ett av världens mest begränsade länder när det gäller tillgång på sjukvårdsplatser, ventilatorer, skyddsutrustning och annan nödvändig utrustning. För många somalier finns det inget hälsosystem att överbelasta och ingenstans att gå för de som behöver läkarvård till följd av covid-19.

Följderna av covid-19 sträcker sig även bortom sjukvården. På den ekonomiska fronten förutspår regeringen en BNP-minskning med 11 procent under 2020. Samtidigt har remitteringar, som idag finansierar de grundläggande behoven för nära hälften av alla somaliska familjer, fallit kraftigare än någon annan gång i modern tid. 

För de 15 miljoner människor i Somalia som lever på mindre än två dollar per dag och saknar besparingar för att hjälpa dem genom svåra tider, kan det ekonomiska slaget från covid-19 komma att bli katastrofalt.

Inom den politiska sfären riskerar viktiga samhällsprojekt och satsningar att undergrävas innan de hunnit komma på plats. Det handlar till exempel om att utarbeta en federal modell för landet, att enas om en reviderad konstitution, hålla allmänna val och säkerställa politisk representation av kvinnor, ungdomar och minoriteter.

Dessutom är terrorgruppen Al Shabab fortfarande aktiva, särskilt i den centrala delen av landet och i söder. Det är svårt att få en bild av hur covid-19 påverkar områden som kontrolleras av gruppen, men stora ekonomiska och sociala störningar riskerar att leda till att de vinner ny mark.

Detta visar på nödvändigheten av att inte endast hantera kriser i deras akuta tillstånd, utan att stå fast vid åtaganden och stödja långsiktiga utvecklingsprocesser.

För detta ändamål stödjer UNDP FN:s politiska mission i Somalia (UNSOM). Stödet går till att främja dialog och tillhandahålla videokonferensutrustning för att möjliggöra att mellanstatliga förhandlingar och parlamentariska funktioner fortskrider utan avbrott under pandemin.

Stödjer statliga tjänster

Genom vårt arbete med lokal styrning fortsätter vi att stödja tillhandahållandet av statliga tjänster som bidrar positivt till förhållandet mellan medborgare och stat, med allt från att bidra till bättre sophantering och hälso- och sjukvård till att etablera trygga marknader för småföretag.

Vi upprätthåller även vårt stöd till polisen och rättsinstitutionerna, vilket inkluderar att skydda även poliser från covid-19 samt förespråka frisläppandet av mindre grova brottslingar från överfulla fängelser.

FN:s generalsekreterare har givit UNDP i uppdrag att leda FN:s socio-ekonomiska respons på covid-19. Detta inkluderar bland annat en konsekvensanalys för att fastställa baslinjer och prioriterade områden för FN:s utvecklingsbistånd.

Vi riktar även nya resurser för att möta de akuta behoven, inklusive en kommunikationskampanj som mobiliserat religiösa samfund, media, säkerhetssektorn och underhållningsindustrin för att nå ut till miljontals människor med livsviktig information, inklusive många av Somalias 2,6 miljoner internflyktingar och andra utsatta grupper. Vi stöttar även lokala företag att producera livräddande utrustning som ansiktsmasker, som möter WHO:s standarder, samt köper in dessa för distribution till sjukvårdspersonal. 

När vi möter den omedelbara humanitära krisen tror vi inte på att se den som en isolerad händelse. När ett land genomgår kris efter kris, där var och en kostar hundratals miljoner dollar och lämnar människor alltmer sårbara inför nästkommande katastrof, är det inte en serie nödsituationer vi ser. Det är status quo. 

Svaret på detta är inte endast nödåtgärder, utan ett långsiktigt utvecklingssamarbete för att bygga de system, färdigheter, infrastruktur och institutioner som behövs för att motstå framtida katastrofer som vi vet kommer, om inte i år så nästa. 

Detta är vad UNDP är ämnat för och anledningen till att vi förespråkar ett utvecklingsperspektiv i linje med Agenda 2030. Vi måste upprätthålla stadiga framsteg inom de globala målen om vi ska behålla de hårt vunna framgångar som uppnåtts de senaste åren och se till att larmklockorna i Somalia ersätts med hopp.

Jocelyn Mason, landchef, UNDP Somali