Go to main navigation
Bild på kolgruvan Cerrejón i Colombia.  

Colombia är världens sjätte främsta kolexportör. Cerrejón är landets största kolgruva och ett av världens största dagbrott. Forum Syds nya rapport As black as coal visar att lokal- och ursprungsbefolkning i området genom åren har drabbats av miljö- och hälsoproblem, orsakade av gruvan.

Foto: Richard Solly, London Mining Network.

debatt

Svart som kol – hållbart företagande på svåra marknader

Hur bör svenska företag och investerare agera i ett land som Colombia, som är rikt på naturresurser men där riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter är stora? Det frågar sig Forum Syd som kommit med en ny rapport om hur lokalbefolkning tar skada av gruvindustrin – och svenskt ansvar i detta.

En förutsättning för att företagen ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling är att de respekterar mänskliga rättigheter i all sin verksamhet. Det betyder att företagen också har ett ansvar för att deras relationer med kunder och leverantörer inte kränker mänskliga rättigheter. Stater, å sin sida, har en skyldighet att skydda mot kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive de som begås av företag.

En sektor med särskilt stora utmaningar vad gäller mänskliga rättigheter är utvinningen av naturresurser. Många länder med stor fattigdom och svaga institutioner samt problem med korruption har samtidigt rika naturtillgångar och är attraktiva för företag inom utvinningsindustri. Men i dessa länder är riskerna för övergrepp mot mänskliga rättigheter ofta höga.

Colombia är ett land som har genomlevt fem decennier av inbördeskrig och brutala konflikter, vilket har kostat minst 220 000 colombianer livet och fördrivit nära sex miljoner människor. Landet är rikt på naturresurser men utvinning av naturtillgångarna har ofta lett till konflikter med lokalbefolkning, ursprungsfolk och afro-colombianer. I Colombias strävan att bygga en hållbar fred kommer företag att spela en viktig roll. Gruvnäringen ses av den colombianska regeringen som en av drivkrafterna i en ekonomisk utveckling.

Colombia är världens sjätte främsta kolexportör. Cerrejón är landets största kolgruva och ett av världens största dagbrott. Forum Syds nya rapport As black as coal visar att lokal- och ursprungsbefolkning i området genom åren har drabbats av de miljö- och hälsoproblem som gruvan orsakat. Det handlar om föroreningar av vattendrag och brist på dricksvatten liksom hälsoproblem orsakade av ett ständigt kringflygande koldamm. I takt med att gruvan har expanderat har det genomförts tvångsförflyttningar av lokala bybor och ibland hela byar. I de fall där konsultationer med berörda bybor överhuvudtaget har hållits har de ofta varit otillräckliga.

Hur bör då svenska företag och investerare agera i ett land som Colombia, där utmaningarna och riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter är stora? Sveriges största statliga bolag Vattenfall köper kol från Colombia. Men Vattenfall offentliggör inte vilka gruvor de köper kolet från. Man offentliggör inte heller resultaten av de genomlysningar som görs av enskilda gruvbolag. Vattenfall har dock tagit flera steg mot en hållbar leverantörskedja och har involverat olika intressenter i detta arbete. Det är viktigt att Vattenfall ökar transparensen och hittar en balans mellan affärssekretess och krav på öppenhet och insyn.

AP-fonderna har investeringar värda mer än en miljard kronor i de tre internationella gruvbolagen som äger Cerrejón. AP-fonderna medger att det har funnits problem kring gruvan, exempelvis med tvångsförflyttningar och brist på konsultationer, men anser att både Cerrejón och ägarbolagen har tagit itu med problemen. AP-fondernas främsta verktyg för att påverka bolagen som de investerar i är dialoger. Men det finns ingen transparens vad gäller vilka bolag AP-fonderna håller dialoger med eller kring vilka incidenter, vad dialogerna har lett till eller vilka krav som ställs på bolagen. Det är därmed inte möjligt för intressenter att avgöra i vilken mån AP-fonderna lyckats påverka bolagen.

Det behövs tydliga krav på företag och investerare att de ska respektera mänskliga rättigheter, och här behöver staten ta sitt ansvar. Den svenska regeringen har tagit viktiga steg, exempelvis genom lanseringen av en nationell handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. Men Sverige bör göra mer. Framför allt bör den svenska regeringen ta en aktivare roll som lagstiftare. Regeringen bör till exempel utreda en obligatorisk så kallad human rights due diligence lagstiftning för företag som verkar i särskilda riskmiljöer och risksektorer. Detta innebär krav på företagen att de har en tydlig process för att identifiera och hantera risker rörande mänskliga rättigheter.

För att Sverige ska leva upp till sin målsättning om en ambitiös politik för hållbart företagande, måste regeringen såväl som svenska företag och investerare ta sitt ansvar gällande respekt för mänskliga rättigheter. Särskilt viktigt är detta i ett land som Colombia, där man nu försöker bygga en varaktig fred efter decennier av konflikt.