Go to main navigation
debattklimat.jpg

Debatt

”Svenska företag måste bidra mer till hållbar utveckling”

Sverige ska, enligt regeringen, ha världens mest ambitiösa klimatpolitik, samtidigt som vi ska satsa stort på tillväxtmarknader i länder som riskerar att drabbas hårt av klimatförändringarna. Det är därför viktigt att svenska företag tar ett större ansvar för en hållbar utveckling. Det skriver Svenska Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson och Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch, och lyfter H&M:s verksamhet i basen av den svenska textilindustrin, Bangladesh.

I den båt som är framtiden ska klimatet sparas och ekonomin växa. I samband med att de nya hållbara utvecklingsmålen antogs i New York förra helgen talades det mycket om den privata sektorn, att den måste agera ansvarsfullt men också bidra aktivt till en hållbar global utveckling. Ett verktyg lanserades, SDG-kompassen, som ska hjälpa företag att de få in utvecklingsmålen i sina kärnaffärer.

Professor John Ruggie, arkitekten bakom FN:s vägledande principer för företag, formulerar att klimatförändringen är århundradets största människorättsfråga. Effekterna utgör ett långsiktigt hot mot ekonomi, människor och samhällen, inte minst på tillväxtmarknader. På vissa platser har hotet redan övergått till fatalt faktum.

Den 26 augusti i år sjönk ett tjugotal butiker ner i vattnet i hamnkvarteren i Barisal, en stad i södra Bangladesh av samma storlek som Malmö. Ungefär en halvtimme tog det. Innehavarna kunde bara titta på medan deras affärsverksamheter smulades sönder och försvann i havet.

Bangladesh är världens andra största textilproducent och textilindustrin är ett exempel på en sektor som har stort inflytande på klimatet. Ett av de mest expansiva textilföretagen, H&M, ska växa med 400 butiker 2015. Det är en expansionstakt på 10-15 procent som blir svår att kombinera med behovet av långsiktig riskhantering för hållbara affärer. Om produktionen ska öka i samma takt krävs fler fabriker på nya tillväxtmarknader, och ökad kapacitet i redan befintliga produktionsländer som Bangladesh.

Som ett av världens mest låglänta länder drabbas Bangladesh redan idag av klimatförändringarna genom cykloner från söder och översvämningar och erosion när floderna svämmar över av smältvatten från Himalayas glaciärer i norr.

Dessutom kommer havet att resa sig och lägga delar av landet under vatten. Världsbanken förutspår att havsnivån kommer att stiga med 10 cm till 2020 och sedan successivt öka till en meter vid nästa sekelskifte. När vattenlinjen höjs kommer Bengaliska viken att närma sig Dhaka och de industriområden där textilfabrikerna ligger.

I Bangladesh största exporthamn, Chittagong blir översvämningar allt vanligare och allt mer förödande. År 2050 är staden ett högriskområde för översvämningar på upp till sex meter.

Hur ser H&M:s hållbarhetsstrategi ut för att möta detta? Hur ska textilsektorn ta ansvar och bromsa upp klimateffekterna och bidra till bättre förhållanden för de människor som migrerar till städernas slum när deras mark och arbeten försvinner på landsbygden? Hur ska världens tillväxtorienterade regeringar, Sveriges inkluderad, hantera de människorättsproblem som uppstår i kölvattnet, om bilden tillåts? De flyktingströmmar vi ser i Europa idag visar med all tydlighet hur samhällen sätts på prov.

Svenska företag har att omsätta klimatprioriteringarna i regeringens nya exportstrategi i handling. Med stöd från det svenska handelsfrämjandet kan företagen få hjälp med klimatsmarta affärer och att omvandla risker till lösningar på plats i utsatta länder. De 800 miljonerna som allokeras i exportstrategin bör användas för att utveckla spetskompetens och fingertoppskänsla för klimatrisker och affärer.

Företagen måste hänga på möjligheten att ställa om till långsiktigt hållbara affärsmodeller genom att minska koldioxidutsläpp, satsa på innovationer och arbeta aktivt med fattigdomsbekämpning i leverantörsleden. Och det är bråttom, de kommande 5-10 åren är kritiska för en klimatomställning.

De sjunkna kvarteren i Barisal blev inte ens en nyhetsnotis i västvärlden. Men för företag och regeringar borde händelsen vara en väckarklocka. Och SDG-kompassen bli ett verktyg på vägen.

Viveka Risberg, kanslichef Swedwatch

Svante Axelsson, generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen