Go to main navigation
Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige och Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare WaterAid Sverige 

Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige och Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare WaterAid Sverige

Foto: Oscar Segerström/WaterAid och Melker Dahlstrand/Unicef

debatt

”Sverige behöver satsa mer på vatten, sanitet och hygien”

Smittspridning av covid-19 kan förhindras genom handtvätt, men miljarder människor kan inte göra det eftersom de saknar vatten och tvål. Därför behövs fler politiska satsningar och mer resurser, skriver WaterAid Sverige och UNICEF Sverige.

Idag är det den internationella handtvättardagen, en årlig dag för att uppmärksamma vikten av god handhygien för människors hälsa. I år är dagen mer aktuell än någonsin. Att tvätta händerna med tvål och rent vatten är det första skyddet mot att smittas av covid-19, och för att minska smittspridning och förhindra att barn dör av sjukdomar som kunnat förhindras. 

I många länder kan man inte tvätta sina händer. Tre miljarder människor saknar tillgång till rent vatten och tvål i sina hem. Till och med på platser där behovet av god handhygien är som störst, saknas detta i stor utsträckning. 

Globalt saknar nästan hälften av världens vårdinrättningar (43 procent), och nästan hälften av världens skolor (43 procent), tillgång till handhygien genom tvål och vatten. I många tätbefolkade samhällen delar många hushåll på ett fåtal vattenkällor och toaletter, vilket gör råden om såväl handhygien som social distansering omöjliga att efterleva.

Varje dag dör 14 000 barn under fem år runt om i världen. De flesta dör av sjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré och malaria. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar till mer än hälften av dödsfallen. 

Nästan hälften av barnen dör redan under sin första månad i livet. Ohygieniska förhållanden, framför allt på vårdinrättningar, leder till att antibiotikaresistens riskerar att utvecklas.

Handhygien är den enskilt effektivaste åtgärden för att minska smitta och förebygga sjukdomar. Självklart behövs även andra insatser för att hantera pandemin och efterdyningarna av den, i synnerhet vaccin är avgörande. 

God hygien är en förutsättning för att ett flertal andra insatser ska vara effektiva och hållbara. Därför ska det inte vara ett val mellan antingen hygien eller andra åtgärder, utan hygien måste tvärtom finnas med som en röd tråd i alla insatser som främjar människors hälsa.

Handhygien är dessutom ett av de mest kostnadseffektiva sätten att förhindra spridning av infektionssjukdomar. Kostnaden för att förbättra handhygienen inom vården kan generera besparingar i hälso- och sjukvårdsutgifter med upp till 15 gånger kostnaden. 

Trots de stora hälsomässiga och ekonomiska vinsterna med förbättrad hygien har regeringar, myndigheter och internationella bidragsgivare under lång tid försummat satsningar på hygien. Finansieringen av vatten, hygien och toaletter var långt ifrån tillräcklig redan innan coronapandemin lamslog världen. 

En rapport från 2019 visar att färre än 15 procent av världens länder hade tillräcklig finansiering för att öka tillgången till vatten, sanitet och hygien. Ännu färre – bara 4 procent av länderna – hade tillräckligt med finansiering för att nåsina nationella hygienmål. 

Covid-19-pandemin riskerar att förvärra effekterna av dessa bristande satsningar, med negativa konsekvenser för barn och vuxnas hälsa under lång tid framöver. Pandemin har lett till att färre familjer söker sig till barn- och mödrahälsovården i många länder. Belastningen på hälsosystemen gör också att vård för andra sjukdomar riskerar att inte kan ges.

Tidigare i år undertecknade den svenska regeringen ett upprop tillsammans med drygt 60 världsledare med uppmaningen att vatten, sanitet och hygien måste prioriteras i insatser för att bekämpa spridningen av covid-19. Uppropets viktigaste åtaganden är att mobilisera finansiering samt att se till att alla akuta insatser måste ha långsiktiga lösningar i åtanke. 

Även biståndsmyndigheten Sida har pekat ut vatten, sanitet och hygien som prioriterat i sina åtgärder i kampen mot pandemin. Detta är mycket viktiga och strategiskt kloka steg åt rätt håll.

"Folkhälsa är i slutänden ett politiskt val", sa Världshälsoorganisationen, WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus i början av året. Han uttryckte samtidigt en oro över att världens ledare misslyckats med att investera tillräckligt i grundläggande hälsoprioriteringar. 

Detta budskap genljuder starkt med både WaterAid och Unicefs oro över att så många människor inte har möjlighet till handhygien. Det utgör en kritisk spricka i vår kollektiva rustning som ska göra oss motståndskraftiga mot globala hot, som nuvarande och kommande pandemier samt effekterna av klimatkrisen. 

Att miljoner människor inte kan tvätta sina händer är ett resultat av bristande politiska prioriteringar. Men det positiva med detta är att det därför går att lösa – just genom politiska beslut.

Vi ser att satsningar på hygien riskerar att hamna mellan de politiska stolarna och därmed utebli. För att det inte ska ske, behöver regeringen och Sida säkerställa att hygien verkligen prioriteras långsiktigt. Konkret handlar det om Sveriges internationella strategier och insatser för hållbar utveckling direkt till enskilda länder eller via FN. 

Vi vet att rena händer räddar liv. Men det räcker inte att veta. Coronapandemin visar att globala hot påverkar oss alla. I slutänden är vårt globala skyddsnät mot pandemier inte starkare än den svagaste länken. Att se till att alla  i hela världen kan tvätta sina händer är därför en fråga som vi i Sverige i allra högsta grad måste bry oss om. 

Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare WaterAid Sverige

Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige