Go to main navigation
Samiska flaggan

debatt

"Det är dags att Sverige erkänner samernas rättigheter"

Mer än trettio år efter att Sverige var med och tog fram ILO:s konvention 169 för urfolkens rättigheter är det hög tid att Sverige också skriver under. Det hävdar debattörer från FIAN Sverige och Slow Food Sápmi.

Idag på Samernas nationaldag gratulerar vi och gläds med Girjas Sameby och Svenska Samernas Riksförbund till den vägledande domen i ”Girjas mot Staten”. Domen som lutar sig mot urminnes hävd gör det tydligt att det är samebyn och inte staten som har ensamrätt att förvalta småviltsjakt och fiske på samebyns område ovanför odlingsgränsen.

Domen visar oss i rätt riktning, men den svenska staten bör gå ett steg längre och skriva under den Internationella arbetarorganisationen, ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter och erkänna samers rättigheter. Detta är nödvändigt för att trygga den materiella grunden för de samiska näringarna, så att den samiska kulturen kan överleva.

Ur våra organisationers perspektiv, allas rätt till lämplig mat, så handlar det om att urfolkens rätt till mark och vatten måste respekteras genom självbestämmande rätt över egna geografiska områden. Slow Food Sápmi och Slow Food International arbetar för samernas och övriga urfolks rättigheter. FIAN är en internationell människorättsorganisation som arbetar för allas rätt till lämplig mat och försörjning i värdighet. 

Rätten till mat och försörjning är skyddad av FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Både rätten till lämplig mat och rätten till försörjning är tätt sammanlänkade med människors tillgång till mark och naturresurser. Det är rättigheter som kränks i många av de fall som FIAN uppmärksammar.

Matsuveränitet går steget längre och handlar om att människor själva ska ha rätt att bestämma över sin matproduktion. Till exempel handlar det om att matproduktionen i första hand ska föda lokalbefolkningen och i sista hand gå på export. 

Konkurrensen om rätten till marker leder ofta till stora ingrepp i naturen och påverkar alltid kvalitén på maten till det sämre. Hotet idag kommer från bland annat gruvexploatering, utbyggnad av vattenkraft, massturism, ensidigt skogsbruk och en rovdjurspolitik som tar liten hänsyn till livskvalité och samernas möjlighet till överlevnad som urfolk.

Från samiskt håll vill man ha ökad egen kontroll över hela livsmedelskedjan, från lav till skav, för att inte hamna i beroendeställning hos storskaliga bolag eller globala vinstintressen på bekostnad av kvalitet och livskvalitet. I ett samiskt sammanhang handlar matsuveränitet om problematiken kring relation till andra näringar på de marker som samerna utnyttjar. Det kan vara intressen från kommuner, staten, kommersiella bolag och den globala marknaden. 

Matsuveränitet i Sápmi innebär samernas rätt att själva bestämma över, producera, skapa och konsumera livsmedel som är traditionellt samiska. Mat är en integrerad del av samhället, familjen, hälsa, kultur och välbefinnande.

Maten är nära sammankopplad till allt i den samiska kulturen inklusive språk, hantverk och marker. Matsuveränitet är ett socialt och ekologiskt hållbart alternativ till dagens jordbrukspolitik. Att stödja samernas matsuveränitet är även att skydda Sveriges matsäkerhet och miljö. 

Den svenska statens och regeringens representanter har ofta en hög svansföring internationellt, med krav på andra länders respekt för mänskliga rättigheter. På hemmaplan låter det annorlunda. Världen över hotas urfolkens territorier av extraktivistprojekt, eller utvinning av naturresurser, som gruvor i till exempel Abya Yala (Latinamerika) och Sápmi. 

FN har kritiserat Sverige för att diskriminera samerna just utifrån gapet mellan vad den svenska staten säger att den gör för samers rättigheter och vad den i praktiken gör. FN rekommenderar Sverige att ratificera ILO-konvention 169.

När konventionen togs fram var Sverige en av de pådrivande parterna. Kort efter att den var klar meddelade Sverige också att man hade som ambition att ratificera den.

Det var 31 år sedan. Vi uppmanar den svenska staten att ratificera konventionen.

Anneli Jonsson, ordförande Slow Food Sápmi 

Ella-Carin Blind, Slow Food Sápmi 

Hanna Dahlström, kanslichef FIAN Sverige