Go to main navigation
Anna Tibblin, generalsekreterare för biståndsorganisationen We Effect.

Anna Tibblin är generalsekreterare för biståndsorganisationen We Effect.

Foto: We Effect

debatt

"Sverige måste försvara dem som försvarar sina rättigheter"

Sveriges regering måste öka trycket på de länder som inte lever upp till en anständig nivå för mänskliga rättigheter. Det skriver Anna Tibblin, generalsekreterare för biståndsorganisationen We Effect.

Häromdagen mördades sex människor från ursprungsbefolkningen Mayangna för att de försvarade sin mark i naturreservatet Bosawá, i Nicaragua. Det är ännu ett avskyvärt exempel på vad som händer på många håll i världen, när människor protesterar mot ojämlikhet, korruption och auktoritära styren.

En färsk rapport från organisationen Front Line Defenders beskriver hur människor som försvarar sina rättigheter får utstå fysiska övergrepp, förtalskampanjer, rättsliga trakasserier eller sexuella trakasserier. I värsta fall förlorar de livet i rena avrättningar. Fler än 300 människorättsförsvarare mördades under 2019. 

Det farligaste landet för människorättskämpar under 2019 var Colombia, där våldet mot dem som motsätter sig stora miljöförstörande projekt har eskalerat sedan fredsavtalet 2016. I Colombia mördades 106 människor på grund av sin kamp under förra året.

På en allt annat än hedrande andra plats kommer Filippinerna med 43 mord. Front Line Defenders rapport berättar också att:

  • 40 procent av de dödade försvarade sin mark, ursprungsfolksrättigheter eller miljöfrågor.

  • 13 procent av de dödade var kvinnor.

  • 85 procent av de dödade hade hotats tidigare.

We Effect arbetar i fyra av de värst drabbade länderna: Colombia, Filippinerna, Honduras och Guatemala. En kartläggning We Effect har gjort bland tio av våra samarbetsorganisationer visar att samtliga har utsatts för hot av myndigheter, polis, militär eller privata företag.

Det gäller också organisationernas medlemmar: vanliga bönder hotas och dödas på grund av att de försvarar rätten att bruka en bit mark för att försörja sig själva och sina familjer.

Fattigdomen ökar i flera länder, bland annat i Latinamerika. Och en av de grundläggande orsakerna till detta är markkonflikter. Bönder och ursprungsfolk har blivit indragna i staters och storföretags jakt på mineraler, åkermark och energi.

Bönder i utvecklingsländer på andra kontinenter står inför liknande utmaningar. De försöker klara av en vardag som präglas av svaga demokratiska institutioner, patriarkala strukturer och företags hänsynslösa investeringar i gruvindustrin, energisektorn och den storskaliga jordbruksindustrin.

Sverige kan göra skillnad, både med eget bistånd och det som kanaliseras genom de internationella samfunden. Svenskt bistånd är bland de bästa i världen, enligt den granskning som OECD-ländernas biståndskommitté, DAC genomförde förra sommaren. 

Sverige, EU och FN måste fokusera ännu mer på civilsamhället och stödet för mänskliga rättigheter, och öka trycket på de länder som inte lever upp till en anständig nivå:

  • Prioritera bistånd som stärker kvinnors ekonomiska, sociala och politiska egenmakt.

  • Prioritera bistånd till civilsamhällesorganisationer som arbetar för en rättvisare tillgång till mark.

  • Prioritera markfrågan i biståndet och i dialogen med andra länder för att undanröja juridiska, sociala och kulturella hinder för att kvinnor och män ska kunna ha kontroll över, eller äga, mark.

Särskilt akut är läget i Colombia, där våldet fortsatt även detta år. Minst tio människorättsförsvarare dödades under de två första veckorna 2020. Sverige har omfattande handel med Colombia och måste ställa hårda krav i de bilaterala kontakterna.

Bönder med småskaliga jordbruk står för 50 procent av världens matproduktion. Att vara bonde i ett utvecklingsland, där kvinnor gör största delen av arbetet, är ett riktigt tufft jobb redan som det är. Låt dem slippa att också slåss för sitt liv.

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect