Go to main navigation
Colombia
Kollage: MauritsOtterloo/Forum Syd

Åtta organisationer från nätverket Colombiagruppen belyser den oroande situationen i Colombia och skriver vad den svenska regeringen bör göra för att vara med och försvara freden.

Foto: Kollage: MauritsOtterloo/Forum Syd

DEBATT

Sverige måste försvara freden i Colombia – inte bidra med stridsflyg

Det historiska fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan står på spel. Just nu riskerar Colombia att kastas tillbaka in i en förödande våldsspiral likt den vi såg under 1990-talet. Det får inte hända, skriver representanter från nätverket Colombiagruppen, och listar tre åtgärder som Sverige bör vidta för att bidra till en hållbar fred.

Efter mer än 50 år av väpnad konflikt, där hundratusentals människor har dödats och miljontals tvingats på flykt, enades de stridande parterna i Colombia om en färdplan mot fred 2016. Det finns många anledningar att glädjas åt fredsavtalet, men inte ens ett Nobels fredspris ger några garantier. Många problem kvarstår och fredsavtalet ifrågasätts dagligen av ledande politiker.  

Efter att president Ivan Duque tillträdde har mycket av det nödvändiga lagstiftningsarbetet avstannat, och enligt oberoende bedömare har nästan en tredjedel av fredsavtalets 578 bestämmelser inte formellt godkänts. 

Politiker och människorättsförsvarare mördas 

Just nu pågår lokalvalskampanjer i Colombia. Många politiker trakasseras och i skrivande stund har sju kandidater mördats. Samtidigt lever ledare för civilsamhället i en utsatt position och bara under årets nio första månader har 155 människorättsförsvarare mördats, enligt colombianska fredsforskningsinstitutet Indepaz. Det politiskavåldet eskalerar och nära hälften av landets kommuner har drabbats av oroligheterna.   

Colombia kan inte bomba sig till fred

Samtidigt som politiker och människorättsförsvarare mördas har Sverige tecknat ett militärt samförståndsavtal med Colombia och i nuläget överväger det colombianska flygvapnet en miljardaffär med Saab. Upprustningen är extra oroande eftersom den kräver stora ekonomiska resurser som annars hade kunnat användas till att implementera fredsavtalet.

Vi kan redan nu se att den colombianska regeringen radikalt minskar resurserna till institutioner som verkställer fredsavtalet. Att istället prioritera militära utgifter skickar oroväckande signaler. Det finns en stor risk att upprustningen undergräver förtroendet mellan regeringen och Farc, vilket kan leda till ytterligare förseningar i fredsprocessen och minska möjligheterna att nå en hållbar fred. 

Freden i Colombia handlar inte bara om Farc

Efter nedrustningen av Farc blev andra väpnade aktörers påverkan på säkerhets- och människorättssituationen i landet tydlig. Fredsförhandlingarna med ELN-gerillan avbröts av den nuvarande presidenten Duque i maj 2019, som en konsekvens av den bombattack som denna gerilla utförde mot polisskolan i Bogotá. Människorättsorganisationer i Colombia understryker hur viktiga fredssamtalen med ELN-gerillan är för fredsbyggandet, men får ingen respons från regeringen.

Regeringen Duque vill öka säkerheten i landet genom militarisering av de drabbade områdena trots att en sådan politik orsakade en humanitär katastrof mellan 2002 och 2010. Hittills har den interamerikanska domstolen utfärdat flera bindande domar som håller den colombianska armén ansvarig för attacker mot civilbefolkningen.

Regeringens skrivelse 2019 om strategisk exportkontroll betonar med ökad tydlighet vikten av just respekt för mänskliga rättigheter samt av uppfyllande av demokratikriteriet. Upprustningen kan leda till nya kränkningar av mänskliga rättigheter vilket också är en faktor att ta hänsyn till innan man ger tillstånd till vapenexport till Colombia. 

Situationen är alarmerande och fredsavtalet hänger på en skör tråd. 

Det här behöver den svenska regeringen göra för att bidra till att försvara freden i Colombia

  1. Stärk skyddet för lokala ledare och människorättsförsvarare 
    Människorättsförsvarare och många politiker lever i en utsatt position. Särskilt drabbade är ledare för kvinnoorganisationer och urbefolkning. Våldet tystar det demokratiska samtalet och vi i Sverige måste därför öka stödet till dem som står upp för alla människors lika värde och frihet. Detta måste tydligt framgå i den kommande svenska biståndsstrategin för landet, som nu är under arbete.

  2. Stötta med kunskap – inte med stridsflyg  
    Istället för att bidra till ökad militarisering bör Sverige fortsätta stötta med kapacitetsbyggande insatser. Den colombianska militären måste ställa om för att verka i fredstid och där har Sverige värdefull kunskap att bidra med. Sverige bör fokusera på fredsförebyggande åtgärder och tydliggöra att det inte ligger i vårt säkerhetspolitiska intresse att öka tillgången till vapen. 

  3. Markera politiskt mot dem som saboterar fredsavtalet
    Fredsprocessen måste få den colombianska regeringens fulla stöd, annars riskerar fredsavtalet att bli en papperstiger. Sverige har goda möjligheter att sätta press på makthavare och kräva att regeringen ökar takten. Som en viktig biståndsgivare och respekterad röst i världen kan Sverige verka i fredsavtalets anda. 

Vägen till fred är lång, komplicerad och resurskrävande. Vi får inte missa möjligheten att bidra till den colombianska freden och de tusentals människoliv som annars riskerar att gå till spillo i fortsatta stridigheter. I en tid när våldsamheterna ökar måste vi i Sverige göra allt i vår makt för att försvara rätten att leva i fred och trygghet. Det är dessutom ett åtagande som Sverige har antagit för att uppfylla de globala hållbarhetsmålen.

 

Erik Lysén, Internationell chef, Act Svenska Kyrkan

Börje Erdtman, Styrelseordförande, Ankarstiftelsen 

Georg Andrén, Generalsekreterare, Diakonia

Ulrika Strand, Generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheter 

Anna Stenvinkel, Generalsekreterare, Forum Syd

Lotta Sjöström Becker, Generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen

Ann Stödberg, Styrelseordförande, Operation1325

Nasma Salin, Generalsekreterare, PeaceWorks 

– åtta organisationer från nätverket Colombiagruppen och som alla är verksamma i Colombia med fokus på mänskliga rättigheter och demokrati.