Go to main navigation
Johan Lilja, generalsekreterare för Internationellt Center för Lokal Demokrati (ICLD), Marcus Stolte Holmberg, chef för internationella sektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), och Jenny Jansson Pearce, vd för SKL International.

Johan Lilja, generalsekreterare för Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD), Marcus Stolte Holmberg, chef för internationella sektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), och Jenny Jansson Pearce, vd för SKL International.

Foto: ICLD, SKR, SKL International

debatt

”Världen bortom pandemin behöver starkare lokal demokrati”

Den pågående coronapandemin är global, men något vi lärt oss är att kriser hanteras bäst lokalt. Genom att stärka det lokala självstyret skapar vi kraft mot nya kriser skriver SKR, SKL International och ICLD.

Runt om i världen ser vi hur kommuner har fått ställa om sina verksamheter och även ta på sig nya uppgifter.

Det kan handla om att nå ut med information om smittskydd till grupper som är svåra att nå, säkerställa att äldre och människor i riskgrupper skyddas och se till att smittskyddsregler upprätthålls. Det handlar också om att stödja insatser som underlättar för lokala företag att överleva och att säkerställa att basservice som vatten, avlopp och avfallshantering fortsätter att fungera. 

I länder där kommuner ansvarar för barnsomsorg, utbildning, äldreomsorg och primärsjukvård är det ytterligare funktioner som har behövt tryggas när samhällen stängs ner, till exempel att smittskydd måste fungera och sjuka medarbetare behöver ersättas.

Den lokala nivån har en viktig roll

I coronapandemins spår pågår diskussioner om hur biståndet bör ställas om för att bemöta konsekvenserna av krisen både på kort och lång sikt. Därför är det viktigt att synliggöra den roll som lokala och regionala myndigheter spelat och spelar i krishanteringen, och lyfta de vinster som finns med att biståndet riktas till insatser för ökat lokalt självstyre och kapacitetsutveckling på lokal nivå.

Så här långt in i pandemin pekar erfarenheterna på att lokala politiker och tjänstepersoner på många håll har varit snabba med att identifiera problem och hitta lösningar. Exempelvis ser vi hur svenska kommuner och internationella partners utvecklat metoder, kunskap och verktyg som nu är en resurs i krisen.

Det är framförallt två faktorer som lett till framgång: kännedom om lokala förutsättningar och behov för att kunna göra lokala anpassningar samt lokala politikers förmåga att fatta kloka beslut. I de fall där det finns en stark kommunal organisation blir effekten ännu större. 

Lokala beslutsfattare behöver tydligt ansvar

Det finns alltså en central demokratisk aspekt av den lokala krishanteringsförmågan. Möjligheterna för att ett samhälle ska fungera i både vardag och kris är att det finns lokala beslutsfattare, som kan hållas ansvariga för hur lokal service och lokala lösningar fungerar. De behöver också en tydlig roll och tillräckliga resurser som gör det möjligt att agera när stora utmaningar kommer.

Coronakrisen visar även på en motsatt effekt. I länder där de lokala myndigheterna inte har tillräckliga mandat och begränsade resurser går den här dynamiken förlorad. 

Lokala politiker och tjänstepersoner väntar i stället på instruktioner uppifrån – från staten. Det är först när de lokala politikerna har tillräckligt stort ansvarsområde och tillräckliga möjligheter att agera utifrån de lokala förutsättningarna, som de också kan vara ansvariga inför de lokala väljarna och medborgarna.

Förutsättningarna att ändra på dessa förhållanden under en pågående kris är minimala. Följden blir att effekterna av biståndsinsatser, som kanaliseras genom att den lokala nivån hanterar krisen, blir störst i länder med en hög grad av decentralisering och en levande lokal demokrati.

Med det sagt: framtida insatser för att stärka den lokala nivån, det lokala självstyret, kommer både att bidra till en ökad motståndskraft mot nya kriser och till att stärka demokratin. 

Starka lokala institutioner är nödvändiga

Av erfarenhet vet vi att en fungerande lokal demokrati kan fungera som en motvikt mot autoritära uttryck på den nationella nivån och mot de minskade demokratiska utrymmen som vi idag kan se i flera länder. 

Som biståndsmyndigheten Sida uttryckte det i sin skrivelse till UD inför regeringens demokratioffensiv: ” Arbete med lokalt styre och decentralisering kan vara en möjlig ingång och effektiv strategi i arbetet med demokrati i politiskt svåra miljöer – både när det inte går att samarbeta med regeringen på nationell nivå och som ett komplement till detta. ”

Vår ambition är att fortsätta att arbeta för att stärka den lokala demokratin globalt, att bidra till att utveckla starka kommunförbund och att stärka den kommunala kapaciteten, till exempel genom att bidra till att utveckla den kommunala krisberedskapen i de länder där vi arbetar.

Vi ser att världen bortom den pågående pandemin behöver starkare lokala institutioner och starkare lokal demokrati. Det behövs också kortare avstånd mellan människor och de beslut och insatser som berör dem för att vi tillsammans ska kunna möta nya utmaningar. 

Vi uppmanar Sida, utrikesdepartementet, regeringen och EU att ta tillvara på de möjligheter som finns med att arbeta och stärka den lokala nivån när biståndet efter pandemin utformas. Det är så vi kan bygga mer demokratiska och motståndskraftiga samhällen för framtiden.

Marcus Stolte Holmberg, chef för internationella sektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Jenny Jansson Pearce, vd för SKL International (jobbar med internationella utvecklingsprojekt på uppdrag av SKR)

Johan Lilja, generalsekreterare för Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD)