Go to main navigation
Katarina Veem och Viktor Sundman från SIWI

Viktor Sundman, program officer, och Katarina Veem, director, vid Stockholm International Water Institute (SIWI) vill se fortsatta satsningar på vatten- och sanitetsfrågor även efter covid-19 pandemin. 

Foto: SIWI

debatt

"Bra att Sveriges regering vill prioritera vatten och sanitet för alla"

Coronapandemin visar hur farligt det är att glömma vatten och sanitet. Prioriteras det inte nu kan det bli svårare för världens fattiga att klara framtida kriser, skriver Stockholm International Water Institute (SIWI).   

Det är välkommet att Sida fått i uppdrag av regeringen att se över hur biståndet ska ställa om för att göra största möjliga nytta i den turbulenta värld som följer i spåren på covid-19. De val som görs nu blir avgörande för möjligheten att bryta den negativa trend där fattigdomen ökar för första gången sedan 1990-talet. En trend som riskerar att bli allt svårare att ta sig ur. 

Frågan om vem som får tillgång till vatten borde då vara en av de mest centrala, av tre skäl. 

Den första anledningen till att vatten är viktigt bör vara uppenbar vid det här laget. Det är det mest effektiva motmedel vi har mot covid-19 och många andra smittor. 

Trots det var vattenfrågan märkligt osynlig när coronakrisen nyligen diskuterades på Världshälsoorganisationens (WHO) årsmöteVärlden förlitar sig på att flitig handtvätt ska hindra smittspridning, utan att analysera konsekvenserna av att 40 procent av Jordens befolkning inte har tillgång till vatten och tvål i hemmet.  

Därför var det välkommet att 62 representanter för internationella organisationer, företag och regeringar, även Sveriges, nyligen gick ut ett gemensamt upprop med krav på att frågan om vatten och sanitet för alla omedelbart bör prioriteras.  

Det är helt i linje med SIWI:s och FN:s barnfond, UNICEF:s, rekommendationer om hur regeringar och hjälporganisationer kan stärka vatten-, sanitet- och hygiensektorn för att dämpeffekterna av covid-19 Vår kartläggning visar glädjande nog att många länder aktivt försöker skydda sina mest resurssvaga medborgare.

Skyddet kan till exempel handla om påbud om att ingen ska få vattnet avstängt under rådande pandemi, även om de inte kan betala vattenräkningen. I låginkomstländer kör lastbilar ut dricksvatten till informella bosättningar utan vattenanslutning och många städer har förenklat möjligheterna till handtvätt i offentliga miljöer.  

Det är viktigt att den här utvecklingen blir bestående, eftersom det är ett effektivt sätt att lindra även den snabbt växande hungern och fattigdomen.

Det andra skälet till varför vi måste prioritera vattenfrågor handlar om att vi måste mer aktivit bekämpa undernäring. Enligt FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme riskerar den akuta hungern i världen att fördubblas. 

Rent vatten är en förutsättning för att inte ännu fler ska dö av de diarrésjukdomar som redan kostar 310  000 barn livet varje år.  

Att motverka ohälsa är också viktigt för att människor inte ska fastna i fattigdomsfällanDen som blir sjuk kan inte gå i skolan eller jobba och hamnar i en allt mer utsatt situation.  

Åtgärder för att bryta det här mönstret återbetalar sig snabbt. Enligt beräkningar från bland andra WHO ger investeringar i vatten och sanitet på sikt samhällsvinster som är fyra gånger större än kostnaderna

Den här typen av satsningar är särskilt viktiga för kvinnor och flickor, som ofta går miste om utbildning och arbetstillfällen  de istället tvingas hämta vatten åt hushålleteller lider av brist på möjligheter till sanitet och hygien i skolor och på arbetsplatser. 

Även på andra sätt kan vatten spela en avgörande roll för att hjälpa människor att hantera den akuta krisen. Tillgången till vatten för småskalig odling är avgörande för utvecklingen i södra Afrika. FN varnade redan före coronakrisen för hur matsäkerheten i regionen blir allt mer ansträngdmed risk för ren svält på sikt. 

Jordbruket behöver snabbt ställa om, med investeringar som bättre bevarar jordens fuktighet, liksom lagring av regnvatten och småskalig bevattning. Beräkningar från SIWI och andra visar att det är fullt möjligt, men det krävs finansiering.  

Det leder oss till det tredje skälet till varför vatten är avgörande för att bekämpa fattigdom. Klimatförändringarna kommer att slå oproportionerligt hårt mot redan utsatta grupper som småskaliga jordbrukare, boskapsskötare och fiskare, främst av orsaker kopplade till vatten.

Dels rubbas vattencykeln så att regnen inte faller när de brukar. Dels ökar extrema väderfenomen som översvämningar, torka och cykloner. På många håll kommer vattnet att vara mer svåråtkomligt, samtidigt som vissa sjukdomar ökar. 

För att vända den negativa trenden måste de stora återhämtningspaket som nu planeras fokusera på att använda vatten för att bygga starkare samhällen. Med forskning och investeringar kan det småskaliga jordbruket utveckla grödor och metoder anpassade för ett kärvare klimat.

Städer kan byggas med naturbaserade lösningar så att grundvattnet fylls på, så att de kan stå emot stormar och översvämningar. Satsningar på utbyggd sanitet behöver kombineras med investeringar i vattenrening. 

Det är åtgärder som kostar pengar, men som är mycket billigare än alternativet. På sikt betalar det för sig själva. 

Katarina Veem, Director

Viktor Sundman, Program officer

Stockholm International Water Institute (SIWI)