Go to main navigation
Författare Magnus Linton

Foto: OmVärlden

Krönika

Förräderiets feministiska karaktär

Först tre månader efter massakern på Utøya sjunker jag på allvar ner i Anders Behring Breiviks tankevärld, utan att till en början förstå vidden av det som framförs på sidan 933 i hans manifest: ”Om du är ovillig eller oförmögen att döda kvinnor på grund av ridderlighetsprincipen skall du hålla dig borta från väpnade motståndsrörelser och borde kanske skapa ytterligare en höger-blogg i stället.”

På ett sjukt vis kunde det förvisso – Breivik anser sig uppdaterad på både feminism och queerteori – framstå som antisexistiskt att inte ta könshänsyn vid en massavrättning, men när alla lager avtäckts i denna djupt tragiska och sant globala berättelse kan ett lika sjukt men mer sammanhängande mönster i kvinnohatet skönjas.

”Den kanske viktigaste insikten”, skriver Breivik, ”är att så många av våra förrädare är kvinnor.”

Förrädarna – kulturmarxisterna som berett vägen för den muslimska invasionen – är som bekant den kristna terroristens strategiska mål och han gör bedömningen att det finns runt 400000 människor av sådan sort i Europa och att ”60–70 procent” av dem är kvinnor. De ska alla avrättas. Inte för att de har en biologisk kapacitet som på något sätt är farlig utan för att de är bärare av den feministiska pest, en slags svaghetsdrog, som startat en förruttnelseprocess i världens ledarkontinent: ”feminiseringen av den europeiska kulturen är nästan fullbordad.”

Att läsa Behring Breivik är inte alltid lätt och med tanke på vem han är kanske inte heller så intressant – om det inte vore för att det nu kommit en lysande politisk och idéhistorisk guide till manifestet. När Mattias Gardells bok Islamofobi, redan i första utgåvan 2010 en upplysande bakgrund till den ”kunskapsregim” som format Breivik och många av oss, nu ges ut i pocket har ett nytt kapitel lagts till om terrordåden i Norge och plötsligt får hela helvetet nytt liv. Begriplig blir nog aldrig detta makabra dåd men precis som Gellert Tamas i efterhand avtäckte det tidiga 1990-talets svenska klimat med sin Lasermannen tecknar Gardell en global och historisk bild som bringar en otäck klarhet i Utøyas ohygglighet.

Den svenska statliga utredningen Tattare och zigenare från 1923, Ku Klux Klans haveri i USA på 1970-talet, vit maktideologins nyorientering på 1980-talet och nollnolltalets nykonservativa våg i Europa – med rätt ciceron blir manifestet en vandring i tid och idé som till slut kastar ett starkt ljus över hur Breiviks tanke om förräderiets feminina karaktär springer ur samma källa som fått svensk och utländsk höger att gång på gång gå till attack mot genusvetenskap och post-koloniala studier; hatet mot relativismen. Det outhärdliga i att allt beror på. Att Ernest Hemingway eller Mario Vargas Llosa bara är stor litteratur förutsatt en viss sorts erfarenheter, en viss sorts estetik, en viss sorts blick – och att det problemet kan kletas på samhällets alla värden. Förstöra.

När Breivik kom till ön var målet att fullborda ett faktiskt men också symboliskt mord på tre generationer förrädare: den kommande (ungdomarna), den existerande (bomben mot regeringen) och den förra (Gro Harlem Brundtland). Den senare – kvar i livet tack vare Breiviks berömda försening – var i mördarens tankevärld ärkeförrädaren, och det mer i egenskap av kvinna än av socialdemokrat. Under hennes år vid makten, det europeiska förfallets inledning, hände det att barn som inte upplevt någon annan regent frågade sina föräldrar om det skulle vara möjligt för en man att bli statsminister i Norge. Eller med den norska genusvetaren Jorunn Øklands ord: för nästan alla var hon landsmodern, för Breivik var hon landsmördaren. Det var tiden då värderingarna började glida.

Ytligt sett var terrordåden i Norge en psykopats verk katalyserat av vår tids islamofobi, men med Gardell flyttas nu hela komplexet till en mer filosofisk diskussion om genus, kultur, makt, identitet och historia. Det vill säga politik.  

Magnus Linton

Krönikan kan du läsa i OmVärlden papperstidning #8. Teckna en prenumeration här eller köp den på Pressbyrån från och med den 6 december 2011.