Go to main navigation
Lotta Velin_klimattopp.JPG

Lotta Velin från Sverige och Mari Hasle Einang, Ane Skjølberg Serreli och Sofie Nordvik från Norge har åkt elbil till klimattoppmötet. De är beredda på stora uppoffringar för klimatet – men är politiker och beslutsfattare lika redo?

Foto: lotta velin

KRÖNIKA

COP24:”Ge oss chansen att leda för klimatet”

Tillsammans med tre norska väninnor har Lotta Velin, Sveriges ungdomsrepresentant till FN:s klimattoppmöte, kört elbil till klimattoppmötet i Polen. Nu förväntar de sig att politikerna levererar.

Det är öppningsceremonin till COP24 och de olika förhandlingsblocken håller sina inledande tal. Alla pratar om “urgency” och om och om igen citeras den kända 1,5 gradersrapporten som IPCC släppte under hösten. FN:s generalsekreterare Antonió Guterres, David Attenborough och Arnold Schwarznegger ger brandtal om att vi har medeln att övervinna klimatkrisen; allt hänger nu på den politiska viljan.

Samtliga förhandlingsblock verkar eniga: vi har fortfarande en väldigt lång väg att gå, men klockan tickar snabbare och snabbare. Fina ord. Men kommer orden bli till handling innan det är för sent? Det måste de bli. Vår generations framtid är på förhandlingsbordet.

Vi är fyra unga tjejer från Norden: Jag, Lotta Velin, från Sverige och Mari Hasle Einang, Ane Skjølberg Serreli och Sofie Nordvik från Norge. Medan de flesta politiker satt på flyget i två timmar spenderade vi två dagar i elbil för att köra till Polen. En roadtrip från Oslo, via Köpenhamn och Berlin, till Katowice. Vi sträcker oss så långt vi kan för att ta klimatvänliga val.

Vår generation visar sitt engagemang i klimatfrågorna genom hållbara livsstilsval: vi äter mindre kött, vi försöker köpa kläder second hand och vi väljer gärna tåg före flyg. Samtidigt vet vi att individer inte kan stoppa klimatförändringarna själva. Vi är beroende av att politiker också sträcker sig så långt de kan, både på förhandlingarna i FN och här hemma. Vi fick sponsring för att åka en Tesla ner till klimattoppmötet. Vi är priviligerade och inser att alla inte har denna möjligheten. Vi kan inte förlita oss på de individuella valen - vi behöver politisk handlingskraft nu.

COP24 handlar om att ta fram “Regelboken” - ett verktyg för att genomföra Parisavtalet. Den unga generationen vill nu se ett beslut kring en ambitiös och rättvis regelbok vid detta mötets slut. Det här handlar om så mycket mer än bara klimathotet. COP24 är ett test för multilateralismen och för förtroende.

I en tid då det globala samarbetet känns svajigt och länder drar sig ur samarbeten behöver vi framgångssagor som visar vad politiken kan åstadkomma. Det blir ett test för demokratin och människan förmåga att samarbeta. Jag tror på politiken. Men många, inte minst dagens unga, känner sig förbisedda av beslutsfattarna.

Vi är frustrerade ja, men framförallt är vi rädda för den framtid som vi ser brinna upp. Vår framtid ligger på förhandlingsbordet men var finns vår talarstol? Samtidigt som civilsamhällets klimatörelse växer, med Greta Thunbergs skolstrejker som tändvätskan, så ser vi att det politiska utrymmet för oss unga inte räcker till.

Förhandlingarna är tekniska och mycket av det som behövs diskuteras för att verkligen bemöta klimathoten är inte med på agendan i Polen. Men politiken kan inte heller vara hela lösningen på de stora utmaningar som vi står inför som globalt samfund. Frågor som konsumtionsmönster, förtroende för institutioner och respekt för de marginaliserade grupper vars existens hotas av klimatförändringarna kommer inte vara färdigförhandlade när COP24 är slut. Det behöver vi som samhälle prata om, hela tiden - inte bara som en “klimatspecial” i samband med klimatförhandlingarna. Unga har redan börjat detta samtal. Om vi får chansen så kan vi leda vägen vidare. Då blir det klimatledarskap på riktigt.

Lotta Velin,

Klimatrepresentant för Sveriges barn och unga, LSU