Go to main navigation
Louise Gårdemyr

Läsa och titta på film kan bidra till ett större klimatengagemang visar forskning. Det läskiga, tråkiga och svåra blir mer tillgängligt.

Foto: Privat

KRÖNIKA

Kan populärkulturen få oss att bry oss om klimatet?

“Cli-fi” – eller “klimatfiktion”, är en genre som växer. Forskare menar att den också kan få oss att förstå och bry oss mer om vad som händer med vårt klimat. OmVärldens Louise Gårdemyr har botaniserat i populärkulturens klimathylla.

Läskigt, tråkigt, svårt? Klimatförändringarna är ett tungt och komplicerat ämne som ofta kommer serverade i långa, tekniska ångestframkallande rapporter. Ett sätt att förmedla något abstrakt är genom skönlitteraturen eller film. Dystopier har funnits länge men nu växer sig “Cli-fi”-genren allt starkare där även andra framtidsscenarion. Nu med mer fokus på livet i en varmare värld med klimatanpassade samhällen om man så vill.

Läs mer: 10 böcker och filmer om klimatet

Det var Dan Bloom, journalist och numera Taiwan-baserad bloggare, som myntade genren “Cli-Fi”. Efter ett av FN:s klimatpanels rapportsläpp för mer än 10 år sedan drabbades Bloom nämligen av klimatångest och ville få fler inom populärkulturen att sprida kunskap om klimatförändringar. Genren började spridas på allvar i ett amerikanskt radioprogram 2013. 

"Cli-fi" domineras av den vita manliga hjälten

I genren ingår inte bara klassiska klimatdystopier som "The Day after Tomorrow" utan allt vanligare blir det att man frågar sig hur världen ser ut efter krisen har kommit. Det finns till och med en rörelse inom kulturvärlden,”solarpunk”, ofta författare och konstnärer som vill bidra med en mer positiv framtidsskildring. Hur kan världen till exempel se ut när vi fixat övergången till förnybar energi? 

Än så länge har cli-fi-genren dominerats rätt så mycket av den vita manliga forskaren som ska rädda världen från undergång. Men det finns undantag, redan 1993 kom “Parable of the Sower” ut där man får följa huvudkaraktären – en svart tonårstjej – i hennes kamp mot klimatförändringarna i ett torrt Kalifornien.

När det kommer till film är det i mångt och mycket västvärlden som porträtteras som katastrofsamhällen men i dag vet vi ju att det ofta är utvecklingsländer som får ta den största smällen. Bollywood gjorde ett försök 2017 med filmen “Kadvi Hawa” – om den globala uppvärmningens konsekvenser för indiska bönder men den fick inget större genomslag.

Film och böcker får folk att fatta

När The Day after Tomorrow svepte genom biograferna 2004 gjorde forskaren Anthony Leisorowitz en studie om hur filmen motiverade människor att engagera sig för klimatet. De som gick och såg filmen blev mer benägna att minska sin klimatpåverkan och pratade mer om klimatfrågan med sina vänner än de som inte såg filmen. Leisorowitz teori är att data och rapporter blir för abstrakt och att vi därför behöver berättelser för att förstå, precis som våra förfäder. 

Att göra klimatfrågan tydlig för allmänheten har länge varit en utmaning för politiker, forskare och miljöaktivister. Rapporterna som år efter år visat på konsekvenserna har inte gett den handlingskraft och medvetenhet man kanske hoppats på.

“Lyssna på forskarna” säger Greta Thunberg – jag instämmer, men det är inte alltid så lätt att förstå forskningen. Det är här fiktionen – böcker och film – kommer in och kan hjälpa oss hantera den stora komplexa klimatfrågan. I ett forskningsprojekt vid Lunds universitet leder statsvetaren Johannes Stripple ett initiativ om berättelser och föreställningar om klimatet. Han märkte att det fanns en frustration hos forskare över att människor inte tar till sig deras fakta och de ska nu bland annat få lära sig skriva “Cli-Fi”.

Att böcker och filmer om klimatet länge listats som science fiction beror förmodligen på att vi inte sett klimatförändringarna som tillräckligt realistiska. På en litteraturfestival i Australien 2018 sa den australiensiska författaren Jane Rawson: “Alla böcker som skrivs nu borde handla om klimatet om de inte är fantasy”.

Jag håller med, i dag är klimatkatastroferna inget man kan kalla för fantasy – cyklonerna i Mocambique i våras är bara ett av många exempel. 

Läs mer: ”Beira kommer att gå till historien som den första stad som utplånats av klimatförändringarna”

Louise Gårdemyr