Go to main navigation
tova-jertfelt-omvarlden.jpg

Tova Jertfelt funderar över konsumentens roll i makten över maten.

Foto: Tova Jertfelt

KRÖNIKA

Tova Jertfelt: "Ta tillbaka makten!"

Det kanske är mumsigt att shoppa exotiska frukter året om, men den globala matindustrin har ödesdigra konsekvenser för småbrukare och vår egen framtid. OmVärldens Tova Jertfelt, om att makten över maten inte kan läggas i individens matkasse.

Att gå i en svensk mataffär är en upplevelse i sig. I de välsorterade butikerna kan jag som konsument till exempel köpa banan året runt. Strunt samma om det är rätt säsong. Fågel, fisk eller mittimellanbanan  allt kommer serverat i lagom stora plastförpackningar.

Men är mitt priviligierade shoppande av exotiska frukter så hållbart i längden? Alla vet hur skadligt det är för miljön att skeppa genmodifierade sterila bananer från Colombia. Men få tänker på hur många bananer, som odlas på andra sidan Atlanten, som slängs för att de är för fula för vår kundvagn.

Drygt 70 procent av det kommersiella globala jordbruket når aldrig slutkonsumenten, och en stor del människor svälter samtidigt som vi slänger mat.

Det är en svindlande tanke.

Ett annat stort problem är att människor blir av med sin mark och livsförsörjning för att internationella företag ska odla till exempel eucalyptus. Det australiensiska eucalyptus-trädet planteras i Mocambique och slår ut alla andra grödor på plats, och lokalbefolkningen, som tidigare odlat sin egen mat, måste nu gå till affären istället för att på egen hand kunna mätta sina magar.

Världen har kommit överens om att nå de globala målen till 2030, och lovat att utföra en rad fantastiska saker. Vi ska utrota världshungern. Grödor ska växa på ett hållbart sätt. Vår konsumtion ska vara hållbar och värna om biologisk och ekologisk mångfald – på ett jämlikt vis.

Det är stora löften som innebär stora reformer.

Men det blir knepigt när det kommer till maten. En kommersiell handelsvara. Ett fåtal företag äger idag patent på nästan alla fröer i hela världen. Det vi äter och odlar ägs av dessa företag. Konkurrensen har slagits ut. Flera länder har, efter internationella påtryckningar, förbjudit handel med andra frösorter än den genmodifierade och patenterade.

Vilka gynnas av det? Inte är det bonden som istället för att planera efter årstider, nu måste planera efter plånboken – för patentägda frön, eller tillhörande bekämpningsmedel, är inte gratis. Efter skörd får de inte spara, dela eller sälja utsädet, eftersom det är företagets egendom. Inte heller är de felfria  hybridfröer kan för det mesta inte heller användas igen, till nästa gång måste bönderna köpa nya fröer och insatser. Och för varje år stiger priserna och skördarna drabbas.

Genom att plantera en sorts gröda så blir också skörden sårbar – skadedjur och klimatförändringar kan lätt slå ut ett helt års investering.

I Indien har en rad människor begått självmord när de ruinerats på grund av dålig skörd. Samtidigt i affären där du handlar kan det stå “tillfälligt slut”, men inte ett ord om varför.

Genom att bara premiera en sorts frön och grödor så dödar vi i längden jordens mångfald. Det krävs inte särskilt stor förståelse av naturen att inse att utan mångfald så haltar utvecklingen, och kanske vår egen överlevnad?

Ibland ropas det på bojkott av varor från vissa länder när vi inte håller med om politiken som förs i landet. Men kriget för en grönare, mer hållbar planet är inte en lika simpel strid. Den pågår genom decennier, på flera plan, och genomsyrar allt från vår egen plånbok till politik. Så hur kan jag som konsument påverka rådande maktstruktur?

Kanske det bästa sättet är att sluta lägga ansvaret för klimatet på individen. Jag föreslår att vi lyfter blicken och ställer krav på världens ledare. Vi måste börja plantera och vårda naturliga fröer, ifrågasätta patenträtten och skifta tillbaka makten över maten till oss konsumenter och de småskaliga bönderna.

Hur ska vi annars nå en rättvis värld till år 2030?


Tova Jertfelt