Go to main navigation
Ukraina val

Volodymyr Zelensky (t.v) har charmat Ukrainas befolkning med att vara "ett nytt ansikte" och med sin närvaro på sociala medier. Det pågår presidentval i Ukraina, i första omgången fick Zelensky dubbelt så många röster som nuvarande president Petro Poroshenko (t.h).

Foto: Pressbilder

KRÖNIKA

Ukraina: Hellre en komedi än långsam förändring?

När den första omgången av presidentval i Ukraina är avklarad lutar det åt en Trump-lik vinnare. Volodymyr Zelenskys hätska kampanj på sociala medier fick gensvar i valet, något som också har splittrat Ukrainas befolkning, skriver Alona Melnyk, journalist från Ukraina.

Efter presidentvalet den 31 mars vaknade många ukrainare och kände sig lite som amerikanare. Och då inte i bemärkelsen amerikanare i glamorösa Hollywood-filmer utan mer som den amerikanska befolkningen dagen efter Trump blivit vald till president. 

I Ukraina blev den populära komikern Volodymyr Zelensky, vars politiska erfarenhet sträcker sig till att ha spelat president i en TV-serie, en klar vinnare i den första valomgången. Han fick 30 procent av folkets röster, nästan dubbelt så många som nuvarande president Petro Poroshenko (16 procent). Det lutar nu åt att Zelensky kan ta röster från de andra oppositionella kandidaterna i andra valomgången – och bli Ukrainas nya president.

Ukraina = en demokrati?

En slutsats man kan dra här är att Ukraina nu är en demokrati. Fem år efter Maidan-protesterna, som byggde på en längtan efter frihet och europeiska värderingar, är vi ukrainare faktiskt fria att välja vem vi vill, även om just det här valet verkar galet. Ukraina har en lång historia av att förfalska valresultat och föra ett fult politiskt spel – de i maktposition missade aldrig en chans att justera valresultatet till sin egen fördel.

Vi har till och med särskilda termer för dessa trick, exempelvis den tidigare presidenten Yanukovychs så kallade"karuseller" som syftar på en grupp människor som använder falska dokument för att kunna röster i flera olika vallokaler. Termen "Döda själar" syftar på döda människor som fortfarande finns med i röstlängderna och "röstar" på den kandidat som redan sitter som president. Men det känns som att vi har lämnat det bakom oss, internationella valobersvatörer har publicerat en ganska positiv bedömning av valet som de beskriver som "tävlingsinriktat". 

Sett till resultatet så verkar inte Poroschenkos makt haft särskilt stor inverkan den här gången. Även i de vallokaler som skulle kunna ha varit lätta att kontrollera, som de som sattes upp för soldater i östra Ukraina, fick den nuvarande presidenten inte flest röster.

Dessutom har ingen av de pro-ryska reformfientliga kandidaterna fått särskilt många röster, vilket är en framgång för alla de som hellre vill se europeiska värderingar i Ukraina. Både Zelensky och Poroshenko vill att Ukraina blir medlem i EU, så oavsett vem som vinner har Ukraina valt Europa. De givarländer som arbetar med att demokratisera och föra in just europeiska värderingar borde vara stolta. Inte minst Sverige, som de senaste fem åren har bidragit med 86 miljoner dollar till olika demokratiinsatser och civilsamhällesprojekt. 

Det enda problemet är att Ukrainas demokrati, såsom många andra av världens demokratier idag, är i kris. 

Volodymyr Zelensky - Ukrainas Trump

Det var ingen slump att Trump nämndes i första stycket; Zelensky påminner mycket om honom. Han har ingen politisk erfarenhet, inte heller någon ideologi. Inför valet undvek han konfrontationer med andra kandidater och media och föredrog att istället nå ut till sina potentiella väljare genom sina egna kanaler på sociala medier. Ett sätt att slippa bli ifrågasatt. Zelensky skrev ihop sitt valprogram efter att ha frågat sina anhängare om tips. Att jämföra med hur Trump valde sina programpunkter genom att dela de på twitter och sedan kolla vilka som fick flest delningar.

Zelenskys starkaste ess i rockärmen var liksom Trump: att vara ett nytt ansikte. Ett hopp om förändring för alla de som var trötta på gamla korrupta politiker och ineffektiv politik. Det budskapet har en stark dragningskraft hos många ukrainare som ser förbi bristen på kompetens, olika felsteg och till och med det faktum att Zelensky har kopplingar till den avskyvärda oligarken Ihor Kolomoyskyi. 

Hans politiska motståndare har gång på gång frågat: Hur vet en komiker hur man ska bete sig på framtida högnivåmöten? Hur vet han hur kan ska leda en armé? Hur ska han kunna ta ekonomiska beslut? Zelenskys anhängare har ett och samma svar på alla dessa frågor: Det spelar ingen roll hur, men det kommer att bli bättre än vad det är nu.

I sitt valprogram lovar Zelinsky att upprätta direktdemokrati för de viktiga frågorna, att begränsa statens inblandning, införa stränga straff för korruption och upphäva immuniteten för högt uppsatta politiker. När dessa löften citerades i debatter och diskussioner inför valet kunde hans anhängare inte vara mer övertygade - de kände verkligen att de valt rätt person!

Missnöjda medborgare

Det är inte svårt att förstå varför anti-etablissemanget fått så stort fäste i Ukraina. Ukraina är inne på sitt femte år av krig med ett land som de flesta internationella partners och potentiella beskyddare är rädda för. Fredssamtalen i Minsk ledde aldrig till några direkt framsteg, internationella sanktioner har också misslyckats med att bidra till förändring och just nu finns ingen lösning i sikte. Ukrainas ekonomi är, vilket inte kommer som någon överraskning, under press – dels på grund av kriget. Men också på grund av de många postsovjetiska sjukdomar som ingen regering har lyckats eller brytt sig om att bota, oavsett hur hårt Väst har försökt att påverka utvecklingen.

Poroshenko har fått låga poäng för sitt antikorruptionsarbete och har spätt på missnöjet hos de aktivister som inte känner att deras säkerhet prioriteras. Du som läsare kanske har hört talas om ett av de mer uppmärksammade fallen  antikorruptions-aktivisten Kateryna Handziuk som dog efter en syreattack. Det är i princip omöjligt att organisera något event om hbtq-rättigheter i Ukraina utan att riskera mottattacker från nationalister. Det blir heller inga konsekvenser, polisen blundar för sådana kränkningar.

Politiken pågår online

Även om många av de påståenden som anti-etablissemanget kommer med är rättmätiga har de också drivits på av rysk propaganda, särskilt online. Årets valkampanjer har varit fyllda med livliga diskussioner. Det har inte bara lett till missförstånd utan också till en splittring mellan grupper och mycket hat. Om det så har handlat om vaccinationer eller importavgifter på bilar så har ukrainska Facebook blivit ett slagfältför olika grupperingar. I dessa morbida digitala landskap så är det lätt att börja tvivla på om någon demokrati, inte ens i mer etablerade demokratier än Ukraina, går säker. Vad kan en balanserad, neutral regering ha att säga till om när trollfabriker och algoritmer favoriserar negativa nyheter?

Av alla människor borde ukrainska journalister, aktivister och akademiker förstå den här trenden – men de har fortfarande svårt att dölja sin chock och sitt förakt när det kommer till Zelenskys framgång. Om Zelensky vinner i den andra valomgången så får vi alla, både i och utanför Ukraina, erkänna oss besegrade av den nya digitala världen och acceptera detta underliga nya fenomen – en demokrati med 42 miljoner invånare som styrs av en Trump-lik komiker.

Det här innebär att det ukrainska civilsamhället behöver övertyga sina partners och givare att deras projekt är hållbara, oavsett vilka trick Ukrainas nya ledare kommer använda. Givarna behöver i sin tur förstå hur man ska samarbeta med en ledare som inte har koll på hur snacket går i biståndsbranschen. Och den största frågan av dem alla: hur ska vi fortsätta stötta en ung demokrati där dess ledare representerar en stor del av befolkningen men samtidigt öppet föraktas av de som vanligtvis driver på förändring: civilsamhället och media?

Alona Melnyk,
kommunikationskonsult på Global Reporting, tidigare journalist i Ukraina