Go to main navigation
Ylva Bergman

Det är viktigt att rapportera från länder som normalt faller utanför radarn, menar OmVärldens chefredaktör Ylva Bergman.

Foto: Johanna Hanno

LEDARE

Allt svårare att beskriva världen

Det stora flertalet har fått det bättre, samtidigt har konflikterna i världen ökat de senaste åren. I en tid där pendeln slår allt hårdare mellan svartvita bilder krävs det medier som beskriver de mer långsamma skeenden som utveckling innebär, skriver Omvärldens chefredaktör Ylva Bergman.

Ännu ett terrordåd har inträffat i Paris och inför det stundande franska presidentvalet håller nu många andan. Vad kommer hända om Marine Le Pen vinner och drar Frankrike ur EU? Och hur kommer det gå för Storbritannien som utlyst nyval i juni? Båda länder har varit tongivande i hur den europeiska gemenskapen utvecklats och västvärlden formats. Historiskt har de ofta beskrivits som civilisationsbärare med demokrati och mänskliga rättigheter som sina flaggskepp.

Samtidigt har de också representerat rå kolonialism, med slavhandel och nationalistiska förtecken som sällan gynnat minoriteteter.

Men utvecklingen är som bekant inte alltid linjär och människan går sällan från klarhet till klarhet.

Just nu verkar vi gå mer i cirklar och pendeln slår i dag allt hårdare mellan svartvita världsbilder.

Kanske är det därför som de perspektiv som magasinet OmVärlden bidrar med känns viktigare än någonsin. Få medier beskriver de mer långsamma skeenden som utveckling innebär och den roll biståndet spelar i detta. Vanligare är att krigsrubriker och skandaler tar upp utrymmet.

Men att bevaka och beskriva det utvecklingsarbete som sker världen över är nödvändigt för att förstå olika samband.

1990 kunde få ana vilken utveckling världens skulle stå inför, konstaterar FN:s utvecklingsprogram UNDP i sin senaste Human Development Report.

Muren hade precis fallit, det kalla kriget, som många växte upp med som ett mer eller mindre permanent tillstånd, var på väg att försvinna. Istället skulle många människor få växa upp i länder med yttrandefrihet och demokrati.

Jag var i Berlin strax efter murens fall. Nyårsafton 1990 kändes det som en sådan ny värld var möjlig.

I Östasien levde år 1990 hela 60,2 procent av befolkningen i extrem fattigdom. År 2013 hade andelen minskat till 3,5 procent. Vaccinationsprogram har minskat mässlingsfallen med 67 procent och mellan 1990 och år 2015 fick 2,6 miljarder människor säkert dricksvatten. Det är några få exempel på positiv utveckling.

Ändå ser vi nu en backlash för demokratiska rörelser. Och trots alla framsteg så når inte utvecklingen alla. Kvinnor, flyktingar och ursprungsbefolkningar är några grupper som exkluderats från de senaste decenniernas massiva utveckling, trots att väldigt många fått det bättre.

Sedan 2015 är OmVärlden ett digitalt magasin. Det innebär stora möjligheter att nå fler läsare, men också stora utmaningar i att slå hål på filterbubblor och nå ut genom bruset.

Under året som gått kan vi konstatera att vår journalistik behövs och berör. Att vi visar på andra perspektiv. Vi har berättat om Trump-administrationens hot mot kvinnors rättigheter och om hur Kina tagit en ny roll på den globala agendan. Bland annat då Kina de senaste åren ökat sitt stöd till FN:s fredsbevarande uppdrag. Vi har också berättat om hur bistånd kan användas för exportkrediter och för att stoppa flyktingar.

Till det vi också skildrar hör de många kvinnor och män som kämpar för förändring. Om änkor som tar fajt mot förtrycket i Kenya, om aktivister i Uganda som kämpar mot könsbaserat våld som lett till nya lagar och ändrade beteenden. Och om Sabin Singh i Nepal som bryter patriarkala mönster genom att uppmana män köpa bindor till sina systrar.

Vårt tema om en mansroll i förändring nådde nästa en halv miljon på sociala medier, och teman om feminism och flykt har också engagerat. Trafiken till vår sajt har ökar med 25 procent det senaste kvartalet och vi får nya prenumeranterna på nyhetsbrevet. Genom artiklar som den om musik i Somalia når vi nya läsargrupper utanför de som följer biståndsbranschen. Roligt också att vårt kartläggning av biståndsbranschens chefslöner har slagits upp stort i andra medier.

Det är viktigt att rapportera om en värld i förändring och från länder som normalt faller utanför radarn. Och om alla människor som engagerar sig och idogt jobbar på mot korruption eller för sina rättigheter, men som vi ofta inte läser om förrän lång senare, när de blivit historia.

Nu vill vi gärna ha din hjälp på att bli ännu bättre att skildra det som andra inte uppmärksammar. Tipsa oss vad du vill läsa mer om, och följ oss i sociala medier. Maila till redaktion@omvärlden.se

Vi hörs!

Ylva Bergman, chefredaktör