Go to main navigation
Man i rutig skjorta vid tegelvägg

Erik Halkjaer, OmVärldens chefredaktör, hoppas att fler tar ansvar för en bättre värld efter covid-19. 

Foto: Rebecka Falk

ledare

”Dags för den privata sektorn att steppa upp”

Bistånd i all ära, men världen behöver fler ansvarsfulla företagare, modigare fondplacerare och tuffare konsumenter. Ska världen resa sig efter covid-19 är det du och jag som måste skärpa oss, skriver OmVärldens chefredaktör. 

I förra veckan nåddes jag av ett sorgligt meddelande från en vän i El Salvador. Hans mor hade hastigt gått bort i covid-19. 

Min vän befann sig själv i Costa Rica när pandemin slog till och El Salvador som ett av de första länderna i världen stängde sina gränser. Med militär eskort fick han komma hem. 

I El Salvador väntade tre veckors karantän. Samtidigt slog många företag och affärsverksamheter igen. 

Bortom karantänen hade min vän inget arbete längre. Något socialt skyddsnät eller statligt stöd finns inte i El Salvador. Snarare har landet förvandlats till en allt mer auktoritär stat, som jag redan skrivit om.

Jag tänker på min vän när jag dagligen följer rapporteringen om konsekvenserna av covid-19 världen över. Många frågar sig hur hundratals miljoner människor ska kunna resa sig efter att pandemin ebbat ut. 

Världsbanken säger att världsekonomin kommer krympa med 5,2 procent under året. Värst ser det ut i Latinamerika, med ett tapp på 7,2 procent. 

Från biståndsorganisationernas sida varnar man för att biståndet framöver lär minska, i och med att ekonomin även i de länder som ger bistånd kommer att krympa. I det läget skulle det vara läge för fler länder att nå sitt löfte att avsatta 0,7 procent av BNI till bistånd, men ska vi vara realistiska lär så inte bli fallet.

Då vore det på sin plats att den privata sektorn steppade upp, såsom det talats om sedan 2015. Det var året då inte bara de 17 globala målen för hållbar utveckling antogs, utan även klimatavtalet i Paris och Addis Abeba Action Agenda. Det var i juli 2015 som världens länder, utvecklingsbanker, Världshandelsorganisationen och företrädare från såväl civilsamhälle som privat sektor lovade att alla bidra till Agenda 2030.

På OmVärlden skrev vi då att det skulle behövas 3 000 miljarder dollar varje år 2016-2030. Av dessa kommer ett par procent från biståndet. För att uppnå de globala målen för hållbar utveckling och klimatmålet krävs det alltså att den privata sektorn ökar takten. 

Vi behöver ställa hårdare och tuffare krav på våra banker, pensionsfonder och de företag som vi handlar mat, kläder, skor, resor, elektricitet och mycket annat av. Skänk för all del en slant till en biståndsorganisation, men vill du verkligen göra skillnad, agera hemma vid köksbordet och när du handlar. 

Eller varför inte ta till gatorna. Så här i tider av protester. Enligt FN är år 2020 året då vi ska agera. Det är tio år kvar till de globala målen för hållbar utveckling ska vara uppnådda, men enligt biståndsmyndigheten Sida kände i slutet av förra året endast 4 av 10 svenskar till målen. 

När jag i vårt kommande poddavsnitt pratar med regeringens nationella samordnare för Agenda 2030, Gabriel Wikström, beskriver han agendan som den mest ambitiösa agenda för att göra världen till en bättre plats att leva i och på. Samtidigt konstaterar han att just det faktum att han har tillsatts beror på att regeringen inte är helt nöjd med vad som hittills åstadkommits för Agenda 2030 i Sverige.

Gabriel Wikström säger att politikerna behöver bli bättre på att konkretisera agendan, och bli bättre på att beskriva hur Sverige kommer se ut om tio år, när Agenda 2030 är genomförd. Vad kommer vara annorlunda? Gabriel Wikström ser gärna att politikerna svarar på det. 

Jag med. Och vad bättre än den just nu pågående pandemin, än att svara på den frågan. Hur ska världen se ut om tio år?  I El Salvador, Sverige eller för den delen USA? Kan Joe Biden och Donald Trump ge svar på den frågan idag? Knappast. 

Gabriel Wikström varnar också för de negativa effekterna av pandemin: världens ledare backar hem och tänker på hur ekonomin ska räddas nu, på kort sikt, inte på hur världen kan räddas på lång sikt. 

Vi på OmVärlden konstaterar att allt fler vänder sig till OmVärlden för att kanske försöka få svar på dessa frågor. Det visar vår statistik med all tydlighet. 

Sedan jag tillträdde som chefredaktör den 1 mars i år har vi på tre månader ökat i alla kanaler, i jämförelse med samma period för ett år sedan. Fler besöker våra sajter, laddar ner våra poddar, prenumererar på vårt nyhetsbrev och besöker oss på Instagram, Twitter och Facebook. Välkomna alla nya läsare och lyssnare! 

Om ett par veckor tar vi sommaruppehåll, men jag lovar stora förändringar inför hösten. För första gången sedan 2009 kommer OmVärlden bland annat få en helt ny webb. 

Erik Halkjaer