Go to main navigation
Man i rutig skjorta vid tegelvägg

OmVärldens chefredaktör Erik Halkjaer saknar en debatt om hur Sverige ska bidra till att världen uppnår de globala målen och Agenda 2030. 

Foto: Rebecka Falk

ledare

Ingen är mäktigast i biståndsdebatten

Efter nio år av mäktigast i biståndsdebatten publicerar OmVärlden i år ingen lista. Chefredaktör Erik Halkjaer efterlyser en debatt om hur Sverige ska bidra till att världens länder uppnår de globala målen för hållbar utveckling. 

Vi fick en fråga på Twitter om vi inte skulle publicera vår ranking över vem som är mäktigast i biståndsdebatten, som brukar göras så här års. Det är en lista som OmVärlden publicerat sedan 2011. 

I år blir det ingen lista. De senaste åren har listan delvis gjorts genom en omröstning på nätet, vilket inte säger så mycket om vem som är mäktigast i debatten, utan mer om vem som kan få mest röster bland OmVärldens läsare och följare. 

De första åren skedde en nominering av läsarna och sedan utsåg redaktionen de mäktigaste. År efter år toppades listan av biståndsministern och Hans Rosling. År 2015 utsåg redaktionen finansminister Magdalena Andersson till mäktigast eftersom hon styrde över biståndsbudgeten varifrån stora summor pengar togs för att finansiera migrationsmottagande i Sverige. Debatten kom helt att domineras av detta. 

I år skulle vi kunna utse covid-19 till vinnare. Den debatt som varit har i mångt och mycket präglats av pandemin, men mycket har också som vanligt kommit att handla om hur mycket pengar biståndet ska få.

Just biståndsbudgeten, och vad pengarna används till, är ett återkommande tema inom debatten genom åren. Ska biståndet utgöra 0,7 procent eller 1 procent av BNI, ska biståndspengar användas för att integrera migranter i Sverige, ska de användas för att bygga fängelser utomlands? 

Ingen vinner, men samtidigt vill jag slå ett slag för Concord Sverige som de senaste två åren sammanfattat och analyserat den svenska biståndsdebatten. Vi på OmVärlden blickar framåt mot nästa år. 

Om jag skulle få önska skulle jag vilja se mer debatt om Sveriges internationella utvecklingsarbete, som är mer än bistånd. Hur ska Sverige uppnå de globala målen för hållbar utveckling? Vilka ska bidra till att Sverige uppnår målen, på vilket sätt, och hur ska flera aktörer i det svenska samhället kunnat bidra till att världens alla länder kan uppnå målen?

FN och flera biståndsorganisationer larmar om ett katastrofår nästa år, ett år med ökande fattigdom och hunger, men glöm inte mänskliga rättigheter, demokrati och klimatet. Hur ska civilsamhället och näringslivet samarbeta bättre för att bidra till de globala målen?

I det senaste avsnittet av OmVärlden podd talar Sveriges radios tidigare Latinamerikakorrespondent Lotten Collin om en vallgrav mellan näringsliv och civilsamhälle i Latinamerika. Bistånd i all ära, men om näringslivet inte hålls ansvariga för miljöförstöring och övergrepp på mänskliga rättigheter, vad spelar det för roll?  

Och vi konsumenter, som köper produkterna och tjänsterna som näringslivet erbjuder, på bekostnad av miljö och människors rättigheter, vilket ansvar har vi? Det är ingen oäven tanke att konsumenterna kan bli mäktigast i debatten om internationellt utvecklingsarbete. 

Vi återkommer om det. Nästa år. Nu ror vi det här covid-19-året i hamn.

Erik Halkjaer 

Förtydligande: I en tidigare version kunde det ges intryck av att listan Mäktigast i biståndsdebatten gjordes enbart genom en omröstning. Omröstningsmomentet var bara en del.